Linser och objektiv

[David G]

Livets (m)ord.

Japp, jag är djup, knäböj och följ mitt ord.



//Granberg-metoden, ge mig en kvarting om dagen och jag ska ge dig en ny stark kropp.

 

[Makten]

Re: Rörelsen????

fujicanon skrev:
fattar du vad JAG sejer; vad är problemet??

I det här fallet är problemet att många inte inser hur dumma de gör sig i andras ögon genom att vara lata. Det är inte mitt problem, utan deras.

 

[dJb]

Makten skrev:
Det intressanta är att den är betydligt mer lättläst än vilket klåparinlägg som helst på detta forum. Är inte det lite märkligt? Nu tror jag visserligen att många skulle uppfatta texten som rätt snårig, men det beror mycket på att man tappar flytet för att stavningen inte stämmer med vår.

För det första; jag håller med om att särskrivningar är ett gissel. Det tror jag de flesta är överens om i den här tråden. Så nu är den saken ur världen för min del.

Det jag ställer mig skeptisk mot är dock föreställningen att vi blir sämre och sämre på att använda vårt språk. Jag tror till stor del det är en myt. Artonhundratalstexten som jag citerade kan ju lätt betraktas som gammaldags, men som du säger, fullt läsbar och förståelig. Nu är den ju författad av en skriftlärd akademiker och hade man plockat förste bäste dräng eller vem som helst från de bredare folklagren, så är jag övertygad om att de presterat ett i våra ögon mycket torftigt och talspråksaktigt skriftspråk.

En annan faktor som jag tror har betydelse är internets utveckling. När jag gick på högstadiet och gymnasiet så skulle det fortfarande dröja närmare ett halvt decennium innan jag hörde talas om "nätet". Vid en genomgång av gamla skolpapper hos mina föräldrar, hittade jag nyligen en uppsats jag skrivit i ettan på natur. Jag häpnade över hur kass den var och vilket torftigt och uselt språk jag presterade då. Men väldigt få andra såg ju vad jag skrev. Det enda jag presterade skrivet var ju skolarbeten och ett och annat vykort. Någon stor brevskrivare har jag aldrig varit.

I dag så når man ju ut på ett helt annat sätt. Sannolikt hade jag varit en av de du (Martin) förfasats över om jag hade varit aktiv på en imaginär fotosida 1985. Nu har ju dock åren gått och tio års universitetsstudier har gjort att jag reparerat en del av mina tidigare brister och under dessa år har även den skrivna kommunikationen fullständigt exploderat i och med de nya kommunikationssätten. "Lunarfiering", sms-språk et cetera är ju egentligen bara en anpassning till nya medier och nya tider. Sen är det ju naturligtvis så att man får anpassa sitt språk efter situation och tänkt mottagare. I ett sms kan jag tillåta mig en helt annan slarvmarginal än i en formell rapport.

/D

 

[Fläsk-Tarzan]

Jo man utvecklas ju helt naturligt med tiden , inte bara skrift och språkmässigt. Man skapar sig värderingar och sinne för god mat och dryck också m.m. Allt har nog inte bara med internet att göra utan det är ett led i den naturliga utvecklingen. Man utvecklades språkmässigt innan internets tid också om jag inte minns fel...he he! Beror nog till stor del på socialt umgänge och i vilka kretsar man rör sig, arbetsplats o.s.v.

 

[Emil-G]

Re: Livets (m)ord.

David G skrev:
Japp, jag är djup, knäböj och följ mitt ord.

//Granberg-metoden, ge mig en kvarting om dagen och jag ska ge dig en ny stark kropp.

Hmm, undrar om din metod stärker någon annan kroppsdel än levern?

 

[mannbro]

Emil-G skrev:
Med den lilla missen att "ljuskällan" som du så fint kallar den oftast kallas lampa den också. Det är klart att det kan vara ett stearinljus, en fotogenlykta eller lysdioder men i de allra flesta fall är det en eller annan variant av (glöd)lampa, eller hur?

Nej, det är ingen miss, det är det som är poängen.

Ljuskällan kallas ofta lampa, och få skulle säga att det är inkorrekt även om den "korrekta" benämningen på en glödlampa är glödljuskälla, men det finns det ju knappast någon som säger.

Lampa är ursprungligen hela apparaten, d.v.s. det har skett en betydelseglidning så att ordet lampa även används när man talar om ljuskällan precis på samma sätt som lins håller på att få en betydelseglidning och även användas för att beteckna ett integrerat linssystem, d.v.s. ett objektiv. Det är ju i princip samma sak även om i fallet lampa så har ordet för hela apparaten fått ge namn åt en ingående komponent, och i fallet lins har en ingående komponent fått ge namn åt helheten.


Anser man den ena betydelseglidningen vara en styggelse men inte den andra så anser jag att en motivering krävs.

 

[Anders Östberg]

Liknande fel: byter ni däck på bilen till vintern eller byter ni hela hjulet?

För ett vanligt samtals skull spelar det väl ingen roll men det är en skillnad.

 

[PMD]

mannbro skrev:
Det kan man ju tycka, men tyvärr fungerar det inte alltid så. Som jag nämnt tidigare; kritik mot sak tas ofta emot som kritik mot person även om det inte är menat så.

Ja, kanske. Å andra sidan så kan jag tycka att ett slarvigt och oriktigt språk är en förolämpning. Jag kan bli riktigt irriterad på någon som inte uttrycker sig begripligt och förväntar sig ett svar. Han eller hon har slösat bort tid för mig.

Förstår man inte vad en person menar eller inte orkar läsa p.g.a. av att man mår dåligt av att se språkliga fel så är det ju bara att ignorera personens text. Förstår man ändå trots felen så räcker det ju att ignorera felen.

Visst. Så gör jag för det mesta.

 

[PMD]

larsborg skrev:
Ofta använt i US, "glas" för lins, objektiv, glugg, mm. ...

Det är fackjargong, eller kanske snarare fackslang.

Varför kan inte vi i Sverige även använda här ordet "glas" ?

Det kan vi väl. Det lär ta ett tag innan förvirringen har lagt sig, dock.

 

[PMD]

jimh skrev:
Dessutom hade medierna anställda korrekturläsare förr, det finns mycket mindre av det idag.

Numera sköts väl den eventuella korrekturläsningen av datorprogram, och MS Word har ännu inte lärt sig tillräckligt bra svenska.

 

[PMD]

HåGe skrev:
Men, som jag sa, på Fotosidan vet jag inte hur man gör. Kanske någon annan vet.

Det hänger mer på vad din webbläsare kan och inte kan än på hur fotosidan är uppbyggd.

 

[PMD]

Makten skrev:
Varför är det klåparna som ska sätta få bestämma?

Därför att de är flest. Det blir oundvikligen så att språket förändras i den riktning som majoriteten väljer.

Men vi ger oss inte utan en rejält strid!

 

[PMD]

mannbro skrev:
För att bygga en hundkoja bör man ju t.ex. ha större tolerans än om man bygger ett kärnkraftverk, annars skulle ju ingen ha ork att bygga en hundkoja...

Större tolerans för vad? Menar du måttoleranser, så tror jag att du har fel. Det blir svårt att bygga en hundkoja om inte måtten på delarna stämmer.

 

[PMD]

Makten skrev:
Det intressanta är att den är betydligt mer lättläst än vilket klåparinlägg som helst på detta forum. Är inte det lite märkligt? Nu tror jag visserligen att många skulle uppfatta texten som rätt snårig, men det beror mycket på att man tappar flytet för att stavningen inte stämmer med vår.

Jag ändrade stavningen till modern stavning. Jämför med originalet och se hur lättillgänglig texten faktiskt blev.

Originalet:

Vi vilja först genom en etymologisk analys af valda exempel göra det för läsaren begripligt, att conjugations- och declinations-ändelser, så väl som härledningstillägg, ursprungligen äro sjelfständiga ord med egen betydelse, och det äfven i språk, hvilka, såsom öfver hufvud de Indo-Europeiska, synas utmärkas genom en synnerligen mångfaldigt, hemlighets-full och invecklad ordböjning. Sedan skola vi redogöra för allmänna arten af språkens urbeståndsdelar och genom ordanalyser antyda dessas ingående i de verkliga orden. Vidare skall uppgiften blifva att genom öfversigt af språkens förnämsta bildningsskeden ytterligare belysa den företrädesvis så kallade flexionen i de högst stående menskliga idiomen. Slutligen meddelas en antydning af arten af de språkverksamhetsyttringar, hvar för sig, hvilka förenade bilda de verkliga orden eller satsdelarne, nämnligen stambildningen och ordbildningen i inskränkt bemärkelse.

Modern stavning:

Vi vill först genom en etymologisk analys av valda exempel göra det för läsaren begripligt, att konjugations- och deklinations-ändelser, så väl som härledningstillägg, ursprungligen är självständiga ord med egen betydelse, och det även i språk, vilka, såsom över huvud de Indo-Europeiska, syns utmärkas genom en synnerligen mångfaldigt, hemlighets-full och invecklad ordböjning. Sedan ska vi redogöra för allmänna arten av språkens urbeståndsdelar och genom ordanalyser antyda dessas ingående i de verkliga orden. Vidare skall uppgiften bli att genom översikt av språkens förnämsta bildningsskeden ytterligare belysa den företrädesvis så kallade flexionen i de högst stående mänskliga idiomen. Slutligen meddelas en antydning av arten av de språkverksamhetsyttringar, var för sig, vilka förenade bildar de verkliga orden eller satsdelarna, nämnligen stambildningen och ordbildningen i inskränkt bemärkelse.

 

[PMD]

Re: We don't need no water let the motherfucker burn

David G skrev:
Man skriver ju också pulversläckare, skumsläckare, halonsläckare, vattensläckare och om man då letar i en text efter brandsläckare vore det då inte lättare om orden varit isärskrivna så att man bara behövde leta efter släckare?

Jag vet inte hur de flesta läser, men jag läser ordvis, och inte bokstavsvis. Dvs (om man ska uttrycka det datanördigt) min språkprocessor mönstermatchar hela ord i taget och om stavningen då är fel, eller orden är särskrivna, så bryts läsrytmen abrupt. Det blir alltså inte ett dugg lättare för mig om vi skulle göra som du föreslår, snarare tvärtom.

 

[Anders Östberg]

Texten i exemplet ovan må vara språkligt korrekt men den är skriven med långa och krångliga meningar och kräver koncentration för att hålla ordning på alla syftningar och bisatser. Det skulle gå att få fram budskapet på ett mycket mer lättläst sätt om man delade upp meningarna lite.

Nu är ju språk också ett maktmedel och det där är väl ett bra exempel på språk skrivet av en viss typ av person för en viss likartad typ av läsare. Ett sätt att visa sig lika duktig eller bättre än andra, helt enkelt - medvetet eller omedvetet.

Nuförtiden är väl rekommendationen att undvika "kanslisvenska" och skriva med lite enklare och mer lättförståeliga konstruktioner och ordval. Om valet står mellan att göra sig förstådd eller att briljera med högtravande språk så vet jag i alla fall vad jag föredrar.

 

[David G]

Min språkprocessor har inbyggd (kraftig) felkorigering när den mönstermatchar ord.


Om jag letar efter "brand" i en stor text då kommer mitt huvud att hitta allt som börjar med brand, som brandsläckare, brandbil, brandskydd, brandgata, brandbefäl.
Om jag letar efter "brandbil" så kan jag ju förenkla till att leta efter "brand" och sen se om det står "bil" efteråt.


Men om jag letade efter "brandgata" i en text där "brand" förekommer i många sammansatta ord och jag vet att "brandgata" bara förekommer nån enstaka gång då hadde det varit enklare om orden var isärskrivna så man bara behövde leta efter "gata".

Jo jag har provat att bara läsa sista stavelserna i orden men det funkar inge bra, dels för att orden kan ha olika ändelser på slutet och sen för att det tar lika lång tid, om inte längre, som att läsa hela ordet.

 

[David G]

Google klara ju felstavningar, varför skulle då folks huvuden inte klara det?

När jag söker på "brandbefel" så föreslås brandbefäl, "brandbefal" ger svar med brandbefäl i texten. Och "brand befäl" ger frågan "Menade du: brandbefäl".

 

[PMD]

Tja, klarar man av att stå ut med felstavningar så kan man väl också klara av att stå med rättningar av felstavningar?

 

[Anders Östberg]

Mja, varför skulle det en ge det andra?