Terje skrev:
För mig handlar inte fotograferandet om att "skala bort" utan om att "lägga till".
Processen:
Jag hittade trollsländorna, ville ha med båda i bilden, tillsammans med morgonsolen.
Jag ville ha en miljöbild, inte en utsnittsbild. Vidvinkel - 28mm.
För att fylla ut bildytan och få balans, ville jag ha sländorna och solen/speglingen diagonalt på var sin bildhalva.
Därefter började jag med fininställningarna för att olika element i bilden i övrigt att göra balansen till en optimal helhet.
Jag studerade grässtrånas riktningar, buskarnas grenar, ljusfläckar/skuggor - linjer, form, färg mm.
Exponeringen bedömde jag efter medelgrå ton i vegetationen - sedan tonade jag ned himlen med ett avtonat gråfilter. Bländare 22 för att få maximalt skärpedjup och dessutom lite bättre närgräns - för att sländorna skulle bli lite större i bilden. De hade ju annars blivit lite väl små med 28mm'en.
Sländornas position i förhållande till varandre tyckte jag gav en intressant spänning i bildytan - nästan som en tänkt "skruv"-form. Det gav bilden mer dynamik.
ALLT detta tänker jag alltid genom när jag fotograferar. Det kan ibland ta lång tid att göra bilder.
Visst kan jag lite på slumpen i större grad - men det blir då lite mer som att spela på lotto.
Jag vill göra bra bilder - bilder som jag är nöjd med och som jag vill förmedla till andra.
Det finns ALDRIG någon kvadratmillimeter i bildytan jag inte sett eller bedömt INNAN jag trycker av kameran.
Sedan har vi det rent konstnärliga: symboliken ,känslan, temperamentet, stämningen mm. DET finns bara där, och kan inte förklaras...
Men jag måste veta hur jag ska göra för att kunna förmedla det jag vill.
Terje
