Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

kompakt kamera med bra bakgrundsblur?

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är två exponeringar som görs vad jag kan höra.


Bilderna längst ner är på två olika motiv och ordnade i fallande blurr high - low och den sista bilden är en helt oblurrad referens. Ena motivet är en blomkruka mot en bakgrund av gul tegelmur. Avstånd mellan fotograf och motiv 30 cm enligt kamerans rekommendation för motiven och mellan motiv och bakgrund ca 80 cm. Blomkrukan är ett komplext motiv medan det andra motivet är en lampa på en serveringsbricka mot samma bakgrund - allt annat lika i avstånd m.m.

Tyvärr har jag ingen egen webb eller använder publika siter som mitt privata utställningsrum som jag kan länka till så dessa bilder säger ju inte mycket. Bilder får bara vara max 100 kb och max 400 pixlar i längd. Om någon vill ha bilder i störe storlek så kan jag skicka det om ni mailar mig via FS och uppger er mailadress.

Men jag har gjort tester nu och min slutsats är denna. Kameran fixar att skapa oskärpa på bakgrunden och även att simulera skärpedjup i en blommotivet som har en diameter av 4-5 dm. Det är ordentlig oskärpa om man väljer "High" eller "medium" men det är lite nyckigt. High och Medium är ganske lika i effekt medan Low är markant mindre blurrad. I någon av bilderna av blommotivet har den emellertid helt lämnat en liten yta i ena hörnet oblurrad a någon orsak.

Jag har även testat att ta porträttbilder av min fru och vad jag kunnat se så fixar kameran att frilägga även fina detaljer som exv. fjun och hårstrån utan att helt gå överstyr och blurra hyfsat snyggt. Hur bra det går beror på bakgrund men den behöver inte vara enfärgad och av enhetlig textur utan det går bra med exv grönska. Hade själv en stor lavendel som bakgrund till porträttet.

Det blir ännu bättre resultat av föremål med mer distinkta konturer, vilket kanske inte är så konstigt.
Jag tror dock att man gör bäst i att ta ett antal bilder av samma motiv och dessutom lämna lite space i kanterna så att man har beskäringsmån precis som jag brukar göra i Lightroom när jag korrigerar distorsion typ. Mina bilder på ett stilleben som lämpan på brickan är väldigt mycket bättre än de exempelbilder Sony lagt upp. Det är skarpt och bra frilagt och bakgrunden blir riktigt hyfsat blurrad men som sagt så lämnas en liten bit ibland oblurrat. Men som sagt, med en liten beskäring så blir det hyfsat.

Självklart kan inte en funktion som denna mäta sig med en FF med en ljusstark Zeiss utan den ska jämföras med den situation en kompaktfotograf står inför och det är ett osedvanligt långt och i porträttsammanhang delvis besvärande långt upplevt skärpedjup. Defocusfunktionen hjäper till att med dubbla exponeringar bygga en bild av en med skarpt motiv och en med en bakgrund ur fokus. Ibland lyckas den överraskande bra med detta och ibland missar den i delar av bilden. Man kan dessutom genom att följa Sonys rekommendationer motverka dessa olägenheter.

Det här är generation 1.0 av denna teknik och den kommer säkert bli ännu bättre men vi ska bedöma den efter vad den är och inte ställa den mot "state of the art"-prestanda i någon av Nikon eller Canons proffsmodeller. Det verkar som detta är rätt svårt i forum som dessa. Samma resa gjorde Sonys SLT-kamera A55 som direkt jämfördes med Canons värsta proffskamera bara för att den fasta spegeln möjliggjorde en bildtagningsfrekvens med mätning mellan varje ruta på 10 bilder/sek.

En del recensenter konstaterade lite besviket att AF-systemet inte alls var lika snabbt som i proffsmodellerna. Hur man nu kan ha den typen av förväntningar på en kamera som A55 för en bra bit under 10000. Det man däremot inte strök under lika noggrannt var att A55 till skillnad från andra kameror har en mycket bättre snabbare och mer transparent Live View än någon annan kamera och att den dessutom hade en AF som funkade med snabb seriebildtagning även i Live View i hastigheter inte ens proffsmodellerna är i närheten av. Även filmning kunde unikt göras med följande AF. Att sedan en GPS (som andra betalar flera tusen extra för som tillbehör) är inbyggd är ju näst intill förbluffande till det priset.

På samma sätt kritiserades som en del känner till en del brister som man menade diskvalificerade A55 som studiokamera för någon begränsning i att styra blixtar eller vad det nu var. Men ingen av dessa recensenter ägnade uppenbarligen en tanke åt vilken målgrupp och användning denna kamera är designad för. Vem skulle komma på tanken att använda A55 professionellt i studio som är seriös i sin yrkesutövning? Vem vid sinna sinnen skulle på samma sätt ta med en HX9V in i portträttstudion? Men på resan kan det vara en helt annan sak med både A55 och HX9V.

HX9V är så här långt en väldigt positiv erfarenhet. Den kan otroligt mycket och gör att man inte tröttnar på den i första taget. Det är snudd på rena tivolit. Men man känner att denna kamera är designad som resekamera och den har ett riktigt bra objektiv med en fantastisk "range" som dessutom lyckas ha det och ändå leverera skarpa bilder över hela spannet. Den har en massa spännande och innovativa finesser både för film och stillbild och med en modern LED-TV med 3 D stöd så kommer alla kamerans finesser att kunna användas.

Däremot så tycker jag att proffs och entusiaster som funderar på denna kamera ska avstå tills den förses med RAW-format men för användare som min fru är den en perfekt resekompis. Det är synd att den inte har det särskilt som bilderna är lite väl hårt JPEG-komprimerade enligt min mening. Alternativet vore att man gav användarna möjlighet att välja "kvalitet"/komprimeringsgrad och inte bara antal pixlar på bildernas storlek. Så av detta förstår ni att det är viktigtatt exponera hyfsat rätt för annars försvinner detaljerna ur himmelpartier. JPEG-bilderna håller inte för någon större manipulering i exv. Lightroom på samma sätt som mina A580-bilder gör men det ser annars fantastiskt bra ut via HDMI-gränssnittet rakt ur kameran eller från en BlueRay-spelare ansluten med HDMI, vare sig det är stillbild eller film och det är framförallt så vi kollar igenom bilder i familjen nuförtiden. TV:n är ju vår moderna diaprojektor.
 

Bilagor

  • 1 high_defocus.JPG
    1 high_defocus.JPG
    72 KB · Visningar: 233
  • 3 low_defocus.JPG
    3 low_defocus.JPG
    84.3 KB · Visningar: 226
  • 4 high_defocus.JPG
    4 high_defocus.JPG
    67.2 KB · Visningar: 225
  • 6 low_defocus.JPG
    6 low_defocus.JPG
    82.8 KB · Visningar: 221
  • 7 no_defocus.JPG
    7 no_defocus.JPG
    85.9 KB · Visningar: 224
Senast ändrad:
Svårt att säga Erland. Det kan vara taskig och ofullgången logik också. Som du ser av mina bilder kan det funka hyfsat men den missar som sagt även i övre högra hörnet på den mest blurrade bilden med lampan där en liten del av bilden perifert är helt oblurrad. I andra fall är det uppenbart att systemet missar att maska förgrunden så att man istället får en blurrning där den absolut inte ska vara. Jag har f.n. svårt att se något mönster i detta då jag använt funktionen för lite. Men det handlar inte nödvändigtvis om att motiven är för komplexa men möjligen om hur funktionen uppfattar delar av förgrunden.

Det jag däremot kan säga med bestämdhet att mina exempel är bättre än både de bilder som var i refererad review ovan (ölglasen) och den porträttbild där blurret blödit in över porträttpersonens hår och tröja på ett helt okontrollerat sätt. Jag har inte lyckats åstadkomma något så illa som den blödningen i mina experiment. Även på en bild tagen med ett totalt motivdjup på drygt en meter, fixar kameran en hyfsat klädsam blurrning av en bakgrund som i normalfallet med dessa små sensorer är nästan lika skarp som förgrunden. En sådan effekt är omöjlig att åstadkomma i snart sagt alla dagens övriga kompakter. Det är ju falktiskt inte så dåligt. Alternativet är att i princip allt alltid är mycket skarpt i en kamera som denna.

Jag tror annars att det är en kombination av ett antal faktorer såsom hur väl man uppfyller systemets avståndsrekommendation till motivet, motivets utseende och kontrast till bakgrunden och hur långt bort denna är samt var i zoomspannet man står (vid sidan av själva logiken). Som du ser så försöker Sony i manualen visa fotografen hur man ska hjälpa systemet genom att ändra zoomläge beroende på om det är en närbild (porträtt eller makro= mot vid ände eller om det är en person mot en horisont på lite längre avstånd= mot tele änden). Man får som sagt info direkt av kameran vid tagningstillfället, vilket inte hindrar att det kan missa ändå. Det är ju en massa parametrar som interagerar med den logik man byggt.

Alla tekniska system har begränsningar egenheter och svagheter. Lennart Aspman och Micke Risedal konstaterade t.ex att AF-modulen i 5D MK II hade svårt med att sätta fokus på en streckkod av något skäl och man misstänkte att det kunde förstärka de "minor variations" som gjorde att det var lite av rysk roulette när det gällde träffsäkerheten i det systemet. Av tre tagningar var inte sällan två av dessa ur fokus. Vad jag minns så är det beteendet bekräftat av Canon och begreppet "minor variations" kommer från dem om jag förstod det hela rätt. Ska bli intressant att se hur tekniker som dessa utvecklas och förfinas framöver.

Som sagt, detta är nytt och version 1.0 och det är den enda funktion jag sett hittills som missar så pass tydligt ibland. Men även multishot funktioner som night shots måste ju användas på rätt sätt. Att ta en massa bilder och sedan smälta samman dessa till en enda med betydligt lägre brus är ju fantastiskt men det hindrar ju inte att funktionen kan bli helt dysfunktionell om man inte har kamran på ett bra stativ för då får man skärpeproblem istället i värsta fall. Man måste alltid veta vad man håller på med för att tekniken inte ska stjälpa istället för hjälpa.

Det samma gäller HDR-funktionen vilken tar 3 bilder och skapar en enda med ett större DR. Rör sig något under tiden så blir det suddigt. Detta kommer man aldrig komma ifrån så länge vi inte har denna funktion men som tagits ett sterg längre i kameror med mycket pixelbemängda sensorer. Då skulle man kunna ta dessa tre bilder med en sensor som logiskt skulle kunna delas upp i tre skilda ytor som registrerar allt i samma tagning men med 1/3 av upplösningen. På en 24 Mpixel sensor så skulle färdig bild då bli 8. Vi får väl se vad de hittar på framöver.

Andra som Joakim har visat och diskuterat kring att SSS inte alltid ger absolut bästa resultat. Det blir bättre i bra ljus att stänga av SSS om ljuset är sådant att man ändå klarar av att hålla kameran still. Sensorn är alltid i någon form av rörelse och även detta system är inte till 100% i synk med motivet utan har sin eftersläpning det med. Man kan hjälpa det på traven med hjälp av antishake-indikatorn. Jag tar själv aldrig en bild utan att vara nere på max två staplar av fem. Då brukar det sitta hyfsat. SSS fixar inte skivan om du inte själv tar lite ansvar också. Så det är bara att experimentera med defocus också och lära sig systemets eventuella egenheter och begränsningar och framförallt ta flera bilder med lite variernade installningar vid varje bildtillfälle.
 
Senast ändrad:
Svårt att säga Erland. Det kan vara taskig och ofullgången logik också.
Okej. Tidigare skrev du ju "det visst kan bli riktigt uselt under ogynsamma villkor där fotografen inte tar hänsyn till systemets krav och begränsningar för att åstadkomma hyfsade bilder", alltså att det skulle vara fotografens fel att bilden ser ut som sk*t. Men han har ju, såvitt jag kan se (och du har tydligen ingen annan åsikt) följt Sonys instruktioner.

När du nu skriver om "ofullgången logik" så förmodar jag att det bara är en omskrivning för "kameran är faktiskt inte bättre än så".
 
Erland, man kan som användare tycka att man inte gjort något fel men att man trots det under vissa omständigheter, sätter systemet på pottan. Det är tveklöst så att det ibland förefaller funka hyfsat bra och i andra situationer så där eller rentav oacceptabelt dåligt oavsett måttstock. Det gäller som med alla system och funktioner att försöka se hur man ska ge systemet så goda förutsättningar man kan efter den kunskap vi har om det och just nu har vi alla för grunda kunskaper om hur detta system egentligen fungerar och bör hanteras optimalt. Återigen det är inte en state of the art FF-lösning utan det är ett system som låter även kompaktfotografer ta bilder med blurrad bakgrund. "Bättre än så"?

Jag har svårt att se att man kan säga så bara efter de tester jag gjort. Ibland blir det riktigt bra och ibland blir det mindre bra men att helt döma ut funktionen tycker jag är att kasta ut barnet med badvattnet. Det är lite som att förfasa sig över att man inte kan få samma bildkvalitet ur en kamera med så pass liten (dock bakbelyst) sensor i jämförelse med det bästa markanden har att erbjuda av FF-system. Det är fortfarande relevant att konstatera att Sony bryter ny mark på en del plan som ingen gjort tidigare och att vi ibland helt dömer ut dessa försök för att vi aldrig tänkt i dessa nya banor.

Faktum kvarstår att ingen lyckats göra en kompakt på traditionellt vis som klarar av att skapa bilder med stark bakgrundsoskärpa med dessa små sensorer i kameror som besväras av att allt alltid tenderar att bli skarpt även om fotografen inte vill det. Det är med några få undantag inga andra kompakter som klara av detta.

En sak jag själv undrat över är om exv. CA kan spela systemet ett spratt så att logiken går vilse. CA är inget stort problem men det finns små tendenser där ibland och CA lägger sig ju just på konturerna. CA är just en sådan sak som kan undvikas och motverkas med lite kunskap. Sen kan man alltid tvista om den som nu misslyckats med att ta en bild utan CA skulle ha begått något fel. Personligen tycker jag den skuldfrågan är ganska ointressant när det bara gäller att ge systemet så bra förutsättningar att göra sitt jobb som möjligt.

Det är väl få som tycker att vi ska skrota AF-systemen i dagens kameror trots att rätt många både 7D (som ju du själv har) och 5D MK II visat sig vara uruselt fungerande från verkstad och att fenomenet i varienande grad drabbar användare oavsett märke. Är det en ofullgången teknik trots 20+ år på nacken? Listan på sånt kan göras lång. Joakim har satt strålen på SSS och även DRO (Dynamic Range Optimizer) i Sonykamerorna som används för att hantera svåra ljussituationer och öka DR. Sak vi helt döma ut dessa funktioner för att en driven efterbehandlare möjligen kan göra det bättre i PhotoShop?

Ska vi döma ut exponeringsmätare som ofta misslyckas sätta exponeringen utan fotografens manuella överstyrning av systemet. Dom systemen är ju i så fall heller "inte bättre än så" och inget enda av dem är "fool proof". Ska vi avskaffa ISO-skalan när vi ändå håller på då ingen verkar kunna implementera en nominell skala som sammanfaller med uppmätta värden så att det överhuvudtaget inte går att lita på några nominella värden i dagens kameror? .... eller behöver vi inte hålla oss till den typen av standards för en bra fotograf skiter väl ändå i den skalan och hanterar sin kamera så att bilderna som kommer ur den blir som han eller hon vill ha dem.

Hela havet stormar och vi försöker parera och förhålla oss till det när det gäller precis alla parametrar vi har att spela med i våra kameror. Defocusingtekniken är bara en av alla dessa parametrar och den måste vi förhålla oss till som till precis allt annat. Ingen teknik är perfekt men de flesta utvecklas över tid och hittar sin mognad. Det kommer säkert ske med defocusing också. Idag fungerar den som sagt säkert tillfredställande i många fall för de som i ögonblicket inte har något annat precis som Per ovan skrivit. Andra tar sin FF och är nöjdare med det (möjligen med reservationen att de betalt 10 ggr mer minst för sin utrustning). Trots att jag vet att det gör Mats arg så ligger det ju lite i att man får vad man betalar för och man får inte state of the art i alla avseende för drygt 300 spänn. Men man får något som använt med kunskap och eftertanke är "tillräckligt bra" för många. Exempelbilden ovan med den starkt blurrade bilden med lampan kan jag exv. enkelt få till en hyfsad bild bara genom att beskära en liten bit av högra hörnet, så har man parerat även ett inte helt perfekt orginal. Så tror jag många kommer göra till och från för i övrigt ser bilden inte så illa ut.
 
Senast ändrad:
Det känns som väldigt mycket försvarsläge nu ...

Man måste väl kunna kalla resultatet för dåligt om tycker det ... det blir inte bättre bara för att det är nyskapande eller för att det står Sony på kameran. ;-)

Det blir nog bra så småningom när dom fått jobba på det ett tag till, men just nu så ser jag inte att det är användbart till något annat än lek och teknikdemo. Vill man ha kort skärpedjup som ser naturligt ut så gäller fortfarande större sensor och ljustarkare objektiv, alternativt en massa jobb i Photoshop.
 
Men, Sten-Åke, är det verkligen två olika exponeringar som används vid defocusfunktionen?

Det motsäger ju fysiskt hur en liten bildsensor fungerar, - att alltid ger ett stort skärpedjup, eller hur?
Är det inte så, att "blurret" sker genom att elektroniskt förändra skärpan, bakom en viss stark kontur, som den lilla bildsensorn via omvandlaren d/a ger effekten, inte alls via två olika exponeringar, min tanke.

Testa hur defocusfunktionen hanterar ett motiv, där du vill ha förgrunden "blurrig/soft", men bakgrunden i full skärpa, vad händer, kan det fungera?

När defocusfunktionen ibland haltar i visa hörn, enligt ditt prov, måste det betyda, att allt sker helt utan en ny exponering, alltså det sker en bearbetning av en redan tagen exponering.

Förbaskat intressant med all elektronik, som kan göra nästan omöjliga lösningar fullt möjliga, men bli inte imponerad med för mycket "pling-pling", bara en bråkdel kommer till användning i den vardagliga fotograferingen!
Är sedan manualen stor som en telefonkatalog, med alla världens olika språk, lämnar jag kameran hemma, en sådan kamera riktar sig till tonåringar, som vill ha "pling-pling", kul med häftiga funktioner, - vaa, kan den ta bilder också, woh!

Bländarförval (eventuellt inte så viktigt på en liten bildsensor), tidsförval och RAW format, mera behöver det inte vara i en komplett kamera, ja, visst ja, - totalt brusfri upp till ISO 800, det räcker för mig, kristallskärpa, vidvinkel-bra tele, det är mina grundkrav.
 
Det samma gäller HDR-funktionen vilken tar 3 bilder och skapar en enda med ett större DR. Rör sig något under tiden så blir det suddigt. Detta kommer man aldrig komma ifrån så länge vi inte har denna funktion men som tagits ett sterg längre i kameror med mycket pixelbemängda sensorer. Då skulle man kunna ta dessa tre bilder med en sensor som logiskt skulle kunna delas upp i tre skilda ytor som registrerar allt i samma tagning men med 1/3 av upplösningen. På en 24 Mpixel sensor så skulle färdig bild då bli 8. Vi får väl se vad de hittar på framöver.

Jag tror inte att det kommer något sådant. Sonys senaste sensorer har högsta dynamik på lägsta ISO, så med en sådan sensor får man bättre resultat att slå ihop tre kopior av en och samma bild (med olika nivå och kurvjustering per bildkopia förstås) än att exponera med olika ISO-inställning för var tredje pixel.
 
Det känns som väldigt mycket försvarsläge nu ...

Man måste väl kunna kalla resultatet för dåligt om tycker det ... det blir inte bättre bara för att det är nyskapande eller för att det står Sony på kameran. ;-)

Det blir nog bra så småningom när dom fått jobba på det ett tag till, men just nu så ser jag inte att det är användbart till något annat än lek och teknikdemo. Vill man ha kort skärpedjup som ser naturligt ut så gäller fortfarande större sensor och ljustarkare objektiv, alternativt en massa jobb i Photoshop.

Massa jobb i Photoshop?
Hur många hobbyamatör fotografer har tid (eller ens kunskap) till en avancerad efterbearbetning, väl hemma efter en fotorunda?

I den första versionen av funktionen defocus, i den lilla kameran Sony HX9V, har sina brister, men en förbättring kommer, utan tvekan, implementerad som standard i kameror även med APS-C bildsensorer, rent av, vi får se.

Tekniken med AF, först i Minolta 7000, år 1985, skrattade många proffs åt, i början, - hur många proffsfotografer använder MF idag, år 2011?

Lekfunktioner kan bli seriösa, efter några år, har man mångårig erfarenhet av elektronik, ligger man i framkant, se på Panasonic, Samsung, samt SONY!
 
Ska vi döma ut exponeringsmätare som ofta misslyckas sätta exponeringen utan fotografens manuella överstyrning av systemet. Dom systemen är ju i så fall heller "inte bättre än så" och inget enda av dem är "fool proof". Ska vi avskaffa ISO-skalan när vi ändå håller på då ingen verkar kunna implementera en nominell skala som sammanfaller med uppmätta värden så att det överhuvudtaget inte går att lita på några nominella värden i dagens kameror?

Ja, det är nog snart dags för det, tycker jag. Med en kamera som har en modern Sonysensor (läs Nikon D7000) behöver man inte bry sig om att höja ISO-inställningen på kameran utan man kan välja den tid och bländare man vill använda vid fotograferingstillfället och sen justera nivåerna efteråt. Exponeringsmätning behövs inte (utom möjligen för att indikera att det är för mörkt för att sensorn kan registrera något alls).

Glöm bort allt du lärt dig om filmkänslighet! Det är inte speciellt tillämpligt för digitalt fotograferande.
 
Massa jobb i Photoshop?
Hur många hobbyamatör fotografer har tid (eller ens kunskap) till en avancerad efterbearbetning, väl hemma efter en fotorunda?

I den första versionen av funktionen defocus, i den lilla kameran Sony HX9V, har sina brister, men en förbättring kommer, utan tvekan, implementerad som standard i kameror även med APS-C bildsensorer, rent av, vi får se.

Tekniken med AF, först i Minolta 7000, år 1985, skrattade många proffs åt, i början, - hur många proffsfotografer använder MF idag, år 2011?

Lekfunktioner kan bli seriösa, efter några år, har man mångårig erfarenhet av elektronik, ligger man i framkant, se på Panasonic, Samsung, samt SONY!

Inget av det jag skrev står i motsats till det du svarade - tvärtom. ;-)
 
Inget av det jag skrev står i motsats till det du svarade - tvärtom. ;-)

Instämmer, ha-ha!

Kompaktkameror kommer att kunna konkurera med FF systemkameror, i en snar framtid, det trodde inte jag tidigare.
Klart att tillverkarna lägger mer miljoner på utveckling, där köparna finns, kompakt och lätt,det vill alla ha.

En tung systemkamera lär inte bli populär i frmtiden, var så säker!
Tillverkningen av tunga systemkameror planar ut, de får en motsatt imp-faktor, - synd om den ståfilen, med all sin packning!
 
Det känns som väldigt mycket försvarsläge nu ...

Man måste väl kunna kalla resultatet för dåligt om tycker det ... det blir inte bättre bara för att det är nyskapande eller för att det står Sony på kameran. ;-)

Det blir nog bra så småningom när dom fått jobba på det ett tag till, men just nu så ser jag inte att det är användbart till något annat än lek och teknikdemo. Vill man ha kort skärpedjup som ser naturligt ut så gäller fortfarande större sensor och ljustarkare objektiv, alternativt en massa jobb i Photoshop.

Försvarläge och försvarläge många lägger inte 40 lopper + för en kamera och då får de nöja sig med den typean av lösning Sony tagit fram om de ej kan slanta upp för state of the art. Har man snöat in på bästa blurr så har man snöat in på boquet också och då är det som med HIFI-grejor för HIFI-nördar. Det kommer vad vi än tycker vara folk som tycker de kan leva med den teknik Sony nu tagit fram men för mig och andra som är nördar på vårt håll kommer det aldrig att vara tillräckligt bra.

Jag ser fortfarande folk som lever med helt gräsliga gamla kompakter och inte ens tar sig för att uppgradera dessa en gång. För dessa är allt som säljs idag ett ordentligt lyft och förmodligen good enough och de är förmodligen inte ens medvetna om finessen med att använda ett kortare skärpedjup än kompakterna ger. Det finns ju även gott om människor som inte gillar de korta skärpedjup FF och större sensorer ger och som föredrar att i princip allt är skarpt. Så ser det ibland också ut.

Alla är ju faktiskt inte så entusiastiska över foto som vi märkligt nog och för dessa grupper kan t.o.m. en kompaktkamera av enklaste slag vara good enough och för att inte tala om alla I-Phone stollar som inte fattat hur en riktig kvalitetsbild ska se ut ... Defocustekniken kommer aldrig att appellera till entusiaster men kommer säkert ha sin givna publik som kommr uppskatta även dessa möjligheter än att inte ha dem alls. Det är det som är alternativet och inte en FF för dessa användargrupper.
 
Ja, det är nog snart dags för det, tycker jag. Med en kamera som har en modern Sonysensor (läs Nikon D7000) behöver man inte bry sig om att höja ISO-inställningen på kameran utan man kan välja den tid och bländare man vill använda vid fotograferingstillfället och sen justera nivåerna efteråt. Exponeringsmätning behövs inte (utom möjligen för att indikera att det är för mörkt för att sensorn kan registrera något alls).

Glöm bort allt du lärt dig om filmkänslighet! Det är inte speciellt tillämpligt för digitalt fotograferande.

Nää där är vi inte ännu. Jag har en A580 och den har exakt samma samlingsvärde hos DxO som en D7000 d.v.s. 80. Automatiken finns dessutom för att du inte ska stå där som ett fån och skruva på objektiv och rattar medan motivet försvunnit för länge sedan.

Auto ISO är ingen option heller idag i alla fall med den implementering Sony orkat med.
 
Nää där är vi inte ännu. Jag har en A580 och den har exakt samma samlingsvärde hos DxO som en D7000 d.v.s. 80. Automatiken finns dessutom för att du inte ska stå där som ett fån och skruva på objektiv och rattar medan motivet försvunnit för länge sedan.

Poängen med en ISO-fri kamera (som Nikon D7000) är att man inte behöver bry sig om att mäta exponering. Man ställer ISO på 100 och sen väljer man den bländare och slutartid som passar motivet.
 
Poängen med en ISO-fri kamera (som Nikon D7000) är att man inte behöver bry sig om att mäta exponering. Man ställer ISO på 100 och sen väljer man den bländare och slutartid som passar motivet.

Ja, det är ju skitpraktiskt att a) inte veta vad man fått för bild och b) blir tvungen att justera exponeringen, bild för bild i datorn. Det är ju trevligt om tekniken ger möjligheten, om man vill använda den, men som ett argument för att avskaffa ISO-tal och exponeringsmätning ser jag det som helt absurt. Till att börja med skulle det betyda att ingen kan fotografera jpeg och få någorlunda färdiga bilder direkt...
 
Kameratillverkarna bygger fortfarande kameror för film avsedda att fotografera digitalt med.

En kamera som skippar exponeringsmätning skulle förstås justera nivåer för bilden när den visas på skärmen.

Och det skulle visst gå att få JPEG-filer direkt ur kameran. Går det att justera nivåerna i en dator så går det i en kamera (som ju är en liten dator).
 
Senast ändrad:
Kameratillverkarna bygger fortfarande kameror för film avsedda att fotografera digitalt med.

En kamera som skippar exponeringsmätning skulle förstås justera nivåer för bilden när den visas på skärmen.
Så man väljer bländare endast efter hur stort skärpedjup man vill ha och slutartid endast efter hur mycket rörelseoskärpa man vill ha? Kan man använda vilka kombinationer av bländare och tid som helst och i vilket ljus som helst?

I Du nya sköna digitala värld behöver man väl snart inte ens en kamera för att fota ;-)

Olle
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.