Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det är två exponeringar som görs vad jag kan höra.
Bilderna längst ner är på två olika motiv och ordnade i fallande blurr high - low och den sista bilden är en helt oblurrad referens. Ena motivet är en blomkruka mot en bakgrund av gul tegelmur. Avstånd mellan fotograf och motiv 30 cm enligt kamerans rekommendation för motiven och mellan motiv och bakgrund ca 80 cm. Blomkrukan är ett komplext motiv medan det andra motivet är en lampa på en serveringsbricka mot samma bakgrund - allt annat lika i avstånd m.m.
Tyvärr har jag ingen egen webb eller använder publika siter som mitt privata utställningsrum som jag kan länka till så dessa bilder säger ju inte mycket. Bilder får bara vara max 100 kb och max 400 pixlar i längd. Om någon vill ha bilder i störe storlek så kan jag skicka det om ni mailar mig via FS och uppger er mailadress.
Men jag har gjort tester nu och min slutsats är denna. Kameran fixar att skapa oskärpa på bakgrunden och även att simulera skärpedjup i en blommotivet som har en diameter av 4-5 dm. Det är ordentlig oskärpa om man väljer "High" eller "medium" men det är lite nyckigt. High och Medium är ganske lika i effekt medan Low är markant mindre blurrad. I någon av bilderna av blommotivet har den emellertid helt lämnat en liten yta i ena hörnet oblurrad a någon orsak.
Jag har även testat att ta porträttbilder av min fru och vad jag kunnat se så fixar kameran att frilägga även fina detaljer som exv. fjun och hårstrån utan att helt gå överstyr och blurra hyfsat snyggt. Hur bra det går beror på bakgrund men den behöver inte vara enfärgad och av enhetlig textur utan det går bra med exv grönska. Hade själv en stor lavendel som bakgrund till porträttet.
Det blir ännu bättre resultat av föremål med mer distinkta konturer, vilket kanske inte är så konstigt.
Jag tror dock att man gör bäst i att ta ett antal bilder av samma motiv och dessutom lämna lite space i kanterna så att man har beskäringsmån precis som jag brukar göra i Lightroom när jag korrigerar distorsion typ. Mina bilder på ett stilleben som lämpan på brickan är väldigt mycket bättre än de exempelbilder Sony lagt upp. Det är skarpt och bra frilagt och bakgrunden blir riktigt hyfsat blurrad men som sagt så lämnas en liten bit ibland oblurrat. Men som sagt, med en liten beskäring så blir det hyfsat.
Självklart kan inte en funktion som denna mäta sig med en FF med en ljusstark Zeiss utan den ska jämföras med den situation en kompaktfotograf står inför och det är ett osedvanligt långt och i porträttsammanhang delvis besvärande långt upplevt skärpedjup. Defocusfunktionen hjäper till att med dubbla exponeringar bygga en bild av en med skarpt motiv och en med en bakgrund ur fokus. Ibland lyckas den överraskande bra med detta och ibland missar den i delar av bilden. Man kan dessutom genom att följa Sonys rekommendationer motverka dessa olägenheter.
Det här är generation 1.0 av denna teknik och den kommer säkert bli ännu bättre men vi ska bedöma den efter vad den är och inte ställa den mot "state of the art"-prestanda i någon av Nikon eller Canons proffsmodeller. Det verkar som detta är rätt svårt i forum som dessa. Samma resa gjorde Sonys SLT-kamera A55 som direkt jämfördes med Canons värsta proffskamera bara för att den fasta spegeln möjliggjorde en bildtagningsfrekvens med mätning mellan varje ruta på 10 bilder/sek.
En del recensenter konstaterade lite besviket att AF-systemet inte alls var lika snabbt som i proffsmodellerna. Hur man nu kan ha den typen av förväntningar på en kamera som A55 för en bra bit under 10000. Det man däremot inte strök under lika noggrannt var att A55 till skillnad från andra kameror har en mycket bättre snabbare och mer transparent Live View än någon annan kamera och att den dessutom hade en AF som funkade med snabb seriebildtagning även i Live View i hastigheter inte ens proffsmodellerna är i närheten av. Även filmning kunde unikt göras med följande AF. Att sedan en GPS (som andra betalar flera tusen extra för som tillbehör) är inbyggd är ju näst intill förbluffande till det priset.
På samma sätt kritiserades som en del känner till en del brister som man menade diskvalificerade A55 som studiokamera för någon begränsning i att styra blixtar eller vad det nu var. Men ingen av dessa recensenter ägnade uppenbarligen en tanke åt vilken målgrupp och användning denna kamera är designad för. Vem skulle komma på tanken att använda A55 professionellt i studio som är seriös i sin yrkesutövning? Vem vid sinna sinnen skulle på samma sätt ta med en HX9V in i portträttstudion? Men på resan kan det vara en helt annan sak med både A55 och HX9V.
HX9V är så här långt en väldigt positiv erfarenhet. Den kan otroligt mycket och gör att man inte tröttnar på den i första taget. Det är snudd på rena tivolit. Men man känner att denna kamera är designad som resekamera och den har ett riktigt bra objektiv med en fantastisk "range" som dessutom lyckas ha det och ändå leverera skarpa bilder över hela spannet. Den har en massa spännande och innovativa finesser både för film och stillbild och med en modern LED-TV med 3 D stöd så kommer alla kamerans finesser att kunna användas.
Däremot så tycker jag att proffs och entusiaster som funderar på denna kamera ska avstå tills den förses med RAW-format men för användare som min fru är den en perfekt resekompis. Det är synd att den inte har det särskilt som bilderna är lite väl hårt JPEG-komprimerade enligt min mening. Alternativet vore att man gav användarna möjlighet att välja "kvalitet"/komprimeringsgrad och inte bara antal pixlar på bildernas storlek. Så av detta förstår ni att det är viktigtatt exponera hyfsat rätt för annars försvinner detaljerna ur himmelpartier. JPEG-bilderna håller inte för någon större manipulering i exv. Lightroom på samma sätt som mina A580-bilder gör men det ser annars fantastiskt bra ut via HDMI-gränssnittet rakt ur kameran eller från en BlueRay-spelare ansluten med HDMI, vare sig det är stillbild eller film och det är framförallt så vi kollar igenom bilder i familjen nuförtiden. TV:n är ju vår moderna diaprojektor.
Bilderna längst ner är på två olika motiv och ordnade i fallande blurr high - low och den sista bilden är en helt oblurrad referens. Ena motivet är en blomkruka mot en bakgrund av gul tegelmur. Avstånd mellan fotograf och motiv 30 cm enligt kamerans rekommendation för motiven och mellan motiv och bakgrund ca 80 cm. Blomkrukan är ett komplext motiv medan det andra motivet är en lampa på en serveringsbricka mot samma bakgrund - allt annat lika i avstånd m.m.
Tyvärr har jag ingen egen webb eller använder publika siter som mitt privata utställningsrum som jag kan länka till så dessa bilder säger ju inte mycket. Bilder får bara vara max 100 kb och max 400 pixlar i längd. Om någon vill ha bilder i störe storlek så kan jag skicka det om ni mailar mig via FS och uppger er mailadress.
Men jag har gjort tester nu och min slutsats är denna. Kameran fixar att skapa oskärpa på bakgrunden och även att simulera skärpedjup i en blommotivet som har en diameter av 4-5 dm. Det är ordentlig oskärpa om man väljer "High" eller "medium" men det är lite nyckigt. High och Medium är ganske lika i effekt medan Low är markant mindre blurrad. I någon av bilderna av blommotivet har den emellertid helt lämnat en liten yta i ena hörnet oblurrad a någon orsak.
Jag har även testat att ta porträttbilder av min fru och vad jag kunnat se så fixar kameran att frilägga även fina detaljer som exv. fjun och hårstrån utan att helt gå överstyr och blurra hyfsat snyggt. Hur bra det går beror på bakgrund men den behöver inte vara enfärgad och av enhetlig textur utan det går bra med exv grönska. Hade själv en stor lavendel som bakgrund till porträttet.
Det blir ännu bättre resultat av föremål med mer distinkta konturer, vilket kanske inte är så konstigt.
Jag tror dock att man gör bäst i att ta ett antal bilder av samma motiv och dessutom lämna lite space i kanterna så att man har beskäringsmån precis som jag brukar göra i Lightroom när jag korrigerar distorsion typ. Mina bilder på ett stilleben som lämpan på brickan är väldigt mycket bättre än de exempelbilder Sony lagt upp. Det är skarpt och bra frilagt och bakgrunden blir riktigt hyfsat blurrad men som sagt så lämnas en liten bit ibland oblurrat. Men som sagt, med en liten beskäring så blir det hyfsat.
Självklart kan inte en funktion som denna mäta sig med en FF med en ljusstark Zeiss utan den ska jämföras med den situation en kompaktfotograf står inför och det är ett osedvanligt långt och i porträttsammanhang delvis besvärande långt upplevt skärpedjup. Defocusfunktionen hjäper till att med dubbla exponeringar bygga en bild av en med skarpt motiv och en med en bakgrund ur fokus. Ibland lyckas den överraskande bra med detta och ibland missar den i delar av bilden. Man kan dessutom genom att följa Sonys rekommendationer motverka dessa olägenheter.
Det här är generation 1.0 av denna teknik och den kommer säkert bli ännu bättre men vi ska bedöma den efter vad den är och inte ställa den mot "state of the art"-prestanda i någon av Nikon eller Canons proffsmodeller. Det verkar som detta är rätt svårt i forum som dessa. Samma resa gjorde Sonys SLT-kamera A55 som direkt jämfördes med Canons värsta proffskamera bara för att den fasta spegeln möjliggjorde en bildtagningsfrekvens med mätning mellan varje ruta på 10 bilder/sek.
En del recensenter konstaterade lite besviket att AF-systemet inte alls var lika snabbt som i proffsmodellerna. Hur man nu kan ha den typen av förväntningar på en kamera som A55 för en bra bit under 10000. Det man däremot inte strök under lika noggrannt var att A55 till skillnad från andra kameror har en mycket bättre snabbare och mer transparent Live View än någon annan kamera och att den dessutom hade en AF som funkade med snabb seriebildtagning även i Live View i hastigheter inte ens proffsmodellerna är i närheten av. Även filmning kunde unikt göras med följande AF. Att sedan en GPS (som andra betalar flera tusen extra för som tillbehör) är inbyggd är ju näst intill förbluffande till det priset.
På samma sätt kritiserades som en del känner till en del brister som man menade diskvalificerade A55 som studiokamera för någon begränsning i att styra blixtar eller vad det nu var. Men ingen av dessa recensenter ägnade uppenbarligen en tanke åt vilken målgrupp och användning denna kamera är designad för. Vem skulle komma på tanken att använda A55 professionellt i studio som är seriös i sin yrkesutövning? Vem vid sinna sinnen skulle på samma sätt ta med en HX9V in i portträttstudion? Men på resan kan det vara en helt annan sak med både A55 och HX9V.
HX9V är så här långt en väldigt positiv erfarenhet. Den kan otroligt mycket och gör att man inte tröttnar på den i första taget. Det är snudd på rena tivolit. Men man känner att denna kamera är designad som resekamera och den har ett riktigt bra objektiv med en fantastisk "range" som dessutom lyckas ha det och ändå leverera skarpa bilder över hela spannet. Den har en massa spännande och innovativa finesser både för film och stillbild och med en modern LED-TV med 3 D stöd så kommer alla kamerans finesser att kunna användas.
Däremot så tycker jag att proffs och entusiaster som funderar på denna kamera ska avstå tills den förses med RAW-format men för användare som min fru är den en perfekt resekompis. Det är synd att den inte har det särskilt som bilderna är lite väl hårt JPEG-komprimerade enligt min mening. Alternativet vore att man gav användarna möjlighet att välja "kvalitet"/komprimeringsgrad och inte bara antal pixlar på bildernas storlek. Så av detta förstår ni att det är viktigtatt exponera hyfsat rätt för annars försvinner detaljerna ur himmelpartier. JPEG-bilderna håller inte för någon större manipulering i exv. Lightroom på samma sätt som mina A580-bilder gör men det ser annars fantastiskt bra ut via HDMI-gränssnittet rakt ur kameran eller från en BlueRay-spelare ansluten med HDMI, vare sig det är stillbild eller film och det är framförallt så vi kollar igenom bilder i familjen nuförtiden. TV:n är ju vår moderna diaprojektor.
Bilagor
Senast ändrad: