Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kameratillverkare tänker analogt i en digital tid

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag har raderat inlägg som är off topic och onödigt munhuggande. Ämnet är auto-ISO och inte eventuella erfarenheter av ishockey.
 
Ta en fotbollsplan istället där bollen ens sekunden är i skuggområdet och i andra i den solbelysta delen av planen. Fortfarande inget behov av automatik?

Eller när man fotograferar ett scenframträdande i pulserande belysning?

Ljuset varierar nästan överallt.

Om man läser ljuset och bestämmer vad som är viktigt i en bild kan man ställa in kameran så att detta viktiga hamnar i en vettig exponering.

En autofunktion kan aldrig göra sådana val.
 
Jag ger upp denna diskussion helt nu. Ser man ner på automatik i alla situationer så kommer man se ner på automatik även när det gäller ISO.
 
Ljuset varierar nästan överallt.

Om man läser ljuset och bestämmer vad som är viktigt i en bild kan man ställa in kameran så att detta viktiga hamnar i en vettig exponering.

En autofunktion kan aldrig göra sådana val.

Variationen i ljus är betydligt större i mina exempel än hur långt från optimal exponering automatiken hamnar i värsta fall. Jag underexponerar hellre ett halvt steg med automatik än tre steg med manuell exponering.

Jag förstår inte hur din metod ska ge bättre resultat vid en kraftig varierande ljussituation. Plåtar du en artist när lamporna blinkar kan du sätta kameran på spotmätning på artistens ansikte. Med automatik hinner kameran med att ändra inställningarna när ljuset ändras. Utan automatik hinner du inte med utan måste utgå från ett medelvärde och kasta de överexponerade bilderna eller utgå från ett maxvärde och få trixa med alla underexponerade bilder i efterhand

Det låter som att du pratar om ideala situationer, och ja - då är rätt avvägd manuell exponering bäst. Men sen finns ju alla andra situationer där det ska gå undan och ljuset kanske varierar. Då kan det bli mer fel utan automatik.
 
Tummen upp!

Tänk om ni som kritiserar eller ifrågasätter oss som önskar +/- kompensation vid AUTO ISO istället hade skrivit, "-Aha, vad intressant, det behovet har jag aldrig känt, berätta mer om hur du använder kameran när du känner behov av +/- vid auto iso" istället för att komma med tillrättavisanden och andra "sanningar" om hur en kamera skall användas mm.

Bra skrivet!

Varför köpa en Ferrari, köra bilen i bara ettans växel (bländare) och tvåans växel (exponeringstid) och sedan kritisera de som vill att trean och fyrans växel ska vara enkla att använda?
 
Variationen i ljus är betydligt större i mina exempel än hur långt från optimal exponering automatiken hamnar i värsta fall. Jag underexponerar hellre ett halvt steg med automatik än tre steg med manuell exponering.

Jag förstår inte hur din metod ska ge bättre resultat vid en kraftig varierande ljussituation. Plåtar du en artist när lamporna blinkar kan du sätta kameran på spotmätning på artistens ansikte. Med automatik hinner kameran med att ändra inställningarna när ljuset ändras. Utan automatik hinner du inte med utan måste utgå från ett medelvärde och kasta de överexponerade bilderna eller utgå från ett maxvärde och få trixa med alla underexponerade bilder i efterhand.

Egentligen ligger vi nog inte så långt ifrån varandra i uppfattning.

Det enda jag vill säga är att om man efterfrågar ännu en autofunktion som en fotografisk frälsning, är man i själva verket på väg mot fotografisk förtappelse.

Om man förstår ljus och exponering samt väljer att använda autofunktioner i speciella situationer med kännedom om parametrarna, har jag inga problem med det.

Men om man använder en autofunktion för att slippa bry sig, så har jag ett problem med det.

Men i dina exempel, konserter och ishockeymatcher, kommer det alltid att finnas delar av bilden som är äverexponerade och underexponerade. Det kan man inte göra något åt. Försök istället att att exponera på det som betyder något, nämligen artisten eller spelaren.

Där är hudtoner givna och eftersom de inte är lika reflektiva som andra ytor är det inte så svårt att hålla dem inom ett vettingt exponeringsomfång.
 
och det gör många kameraförsäljare och fotografer också.

Gick idag in i två olika fotoaffärer mitt i Stockholm city. Jag var nyfiken och jättesugen på den nya Leica q och ville veta följande:

Kan man med den kameran inställd på manuell fotografering och auto ISO använda exponeringskompensation?

I den ena affären svarade en stöddig ”jag-vet-bäst-kille”:
- Och vad ska det vara bra för?

I den andra affären svarade en trevlig tjej:
- Tyvärr det kan man inte, men det går bra med min Nikon.

Jag längtar efter den tid då kameratillverkare inser att man faktiskt kan utnyttja kamerans ”tredje ben”, auto-ISO och inte bara bländarautomatik (Av) och slutarautomatik (Tv). De borde sluta ignorera möjligheterna med auto-ISO och programmera in exponeringskompensation för den samma. Tiden då vi var tvungna att byta filmrulle för att byta ISO är faktiskt slut i den digitala tiden.

Ja det vore ju bra om alla insåg fördelen med auto-iso.
Det är väldigt bra att sätta kameran i manuellt läge så man får full kontroll på tid och bländare med auto-iso påslaget.
Kör så på min D800 ibland och det är väldans trevligt :)
 
Det enda jag vill säga är att om man efterfrågar ännu en autofunktion som en fotografisk frälsning, är man i själva verket på väg mot fotografisk förtappelse.

Om man förstår ljus och exponering samt väljer att använda autofunktioner i speciella situationer med kännedom om parametrarna, har jag inga problem med det.

Men om man använder en autofunktion för att slippa bry sig, så har jag ett problem med det..

Det kan jag hålla med om. Men det hindrar ju inte att automatiken kan vara till stor hjälp i vissa situationer, även för den kvalitetsinriktade fotografen.

Men i dina exempel, konserter och ishockeymatcher, kommer det alltid att finnas delar av bilden som är äverexponerade och underexponerade. Det kan man inte göra något åt. Försök istället att att exponera på det som betyder något, nämligen artisten eller spelaren.

Där är hudtoner givna och eftersom de inte är lika reflektiva som andra ytor är det inte så svårt att hålla dem inom ett vettingt exponeringsomfång.

Nu har du missat min poäng eller så pratar vi om olika saker. Ska du ta en översiktsbild av en fotbollsarena som delvis är i skugga så är det bäst att exponera efter den solbelysta delen och ljusa upp skuggorna.

Men om du sitter med ett teleobjektiv och har ett begränsat utsnitt så skiljer den optimala exponeringen rätt mycket mellan när spelet är i sol- eller skuggsidan. Att använda samma exponering för båda situationerna är då ett sämre alternativ än att låta automatiken ändra exponeringen utifrån den aktuella ljussituationen, särskilt om fotografen måste skicka bilder direkt från kameran.

I mitt exempel med scenframträdandet låter man spotmätaren ligga på artistens ansikte hela tiden. Då blir det rätt exponerade hudtoner även om lamporna ändrar styrka 2-3 steg från sekund till sekund. Finns inte en chans att lösa den situationen bättre med manuell exponering.
 
Det enda jag vill säga är att om man efterfrågar ännu en autofunktion som en fotografisk frälsning, är man i själva verket på väg mot fotografisk förtappelse.

Ursäkta Anders, men jag måste säga att du låter lika extrem som en religiös pastor/präst/imam av något slag.
Tycker du ska sluta kränka personer som uppskattar de fantastiska möjligheter en digitalkamera har. Du får plåta som du vill och låt andra plåta som de vill och sluta predika. Det var inte av den anledningen jag startade den här tråden. Respektera att vi tycker olika.
 
Ingen ovilja att förstå. Men autoiso och manuella inställningar. Hur kan någon förklara varför man skulle behöva en särskild funktion för exponeringskompensation. Jag utgår från att du vill ha något som justerar just isot. Men kontentan blir lik förbannat att tid eller bändare ändras

Om man låter kameran ställa tid, bländare eller iso har väl lite med vilket kompensation man själv vill göra utifrån vad man vet att kameran gör?
Jag kör oftast med -1/3 på kameran oavsett vilket läge den är i. Jag gillar resultatet bättre.
Om sedan kameran styr tid,bländare och/eller iso spelar ingen roll, dess mätmetod ger ju samma resultat oavsett vilken parameter den får styra.
 
Som alltid när man blir oense över internet skulle man nog vara eniga över kafébordet.

Det finns ingen möjlighet att täcka alla alternativ i korta skriftliga inlägg.

Men avslutningsvis går det alldeles utmärkt att fotografera vad som helst varsomhelst utan automatik, om man bara har gjort hemläxan.

Och det finns inget större hot mot den fotografiska läxläsningen än automatik.

Over and out. Nu stundar andra aktiviteter.
 
Som alltid när man blir oense över internet skulle man nog vara eniga över kafébordet.

Det finns ingen möjlighet att täcka alla alternativ i korta skriftliga inlägg.

Men avslutningsvis går det alldeles utmärkt att fotografera vad som helst varsomhelst utan automatik, om man bara har gjort hemläxan.

Och det finns inget större hot mot den fotografiska läxläsningen än automatik.

Over and out. Nu stundar andra aktiviteter.

Visst går det att alltid köra manuellt. Om man struntar i automatik i alla dess former så behöver man ju inte begripa hur kamerans algoritmer fungerar, vilket gör det hela enklare , faktiskt.
 
Men avslutningsvis går det alldeles utmärkt att fotografera vad som helst varsomhelst utan automatik, om man bara har gjort hemläxan.

Men det är ju faktiskt praktiskt omöjligt. Ljus kan ju ändra sig snabbare än någon människa kan ändra kamerans inställningar.

Även om man vet hur man exponerar optimalt, så gäller ju det bara för det ögonblick man mätte. Förutsättningarna kan ju vara annorlunda när man ska exponera.
 
Ja det vore ju bra om alla insåg fördelen med auto-iso.
Det är väldigt bra att sätta kameran i manuellt läge så man får full kontroll på tid och bländare med auto-iso påslaget.
Kör så på min D800 ibland och det är väldans trevligt :)

Fått mycket ideer och inspiration i den här tråden. Skall definitivt prova mer att köra M-läge i kombination med AutoISO och exponeringskompensation. Fotar tennismatcher (som amatörfotograf); senast nu i helgen i Lysekil (dottern som har tävlingslicens) och förra WTA-helgen i Båstad.

Verkligen saknat att ha full kontroll på både tid och skärpedjup, men inte känt att jag hunnit med de snabba bollarna och den högst varierande belysningen över planen (bägge tävlingarna är grusplaner utomhus).

Riktigt bra knep som jag skall absolut prova att köra på. Tack för inspiration och tips!
 
Önskar ISO fick detta läge i framtiden

En kamera som byggs på det här viset ger fotografen som vill arbeta i manuellt läge möjlighet att snabbt och effektivt använda kamerans "tre ben", bländare, tid och ISO. Samtliga skalor börjar med ett A-läge som motsvarar Auto, oavsett om det är bländare, tid eller ISO. Exponeringskompensationen +/- får mycket gärna flyttas till den bakre ratten för min del. Att snabbt kunna ändra ISO anser jag vara viktigare.
 

Bilagor

  • iso.jpg
    iso.jpg
    20.3 KB · Visningar: 267
Det finns inga viktigare färdigheter för en fotograf än att läsa ljuset och att lägga fokus där det ska vara.

Jo, att se och fånga bilden.

När man kan det lär man sig den metod som gör att tekniken lägger så små hinder i vägen som möjligt. För några av oss innebär det M-läge, auto-ISO och exponeringskompensation. För andra kanske stativ, live view och manuella inställningar.
 
Det finns ju faktiskt en möjlighet som kräver att man tänker till lite, och det kan vara en fördel om det finns fler bitar i digitalomvandlingen för att göra det. Våra CMOS-chip har ju inte olika känslighet när vi ställer in ISO, de har samma känslighet hela tiden. Det är inte spänningen över chipet vi ändrar, och bruströskeln kan vi inte göra något åt.

Det som skiljer mellan att ställa ISO på lägsta värdet och att ändra ISO för olika mycket ljus är att när man ändrar ISO ändrar man förstärkningen av den analoga signalen, medan om man struntar i att ändra ISO, kan man höja ISO digitalt senare om man spar råfilen. Med de flesta av de nyare chipen är skillnaden ganska liten i brus, men karaktären av bruset skiljer lite grann mellan grundbruset vid analog förstärkning och en del brus som tillförs digitalt.

Man kan alltså stadigt köra ISO 100 eller 200, beroende på vad som är grund-ISO på sensorn, och sedan ställa in manuellt för den genomsnittliga belysningen och säg ISO 800. Det betyder att man har två steg tillgodo innan det blir överexponerat, och man kan ändra upp till ISO 3200 i efterbehandlingen.

Det ändrar ju inte att det är en fördel att kunna använda auto-ISO (och kompensation), eftersom man då kan få fram användbara jpeg-bilder direkt.

Så auto-ISO med möjlighet att kompensera är ett logiskt steg för den som behöver ha bilderna kvickt och exempelvis fotograferar sport. Då kan man få användbara jpeg direkt och behöver bara skicka dem direkt från kameran till redaktionen om man har bitarna som behövs för överföringen. Samsung har haft det ganska länge i sina kameror. När kommer det hos proffskamerorna? Det vore väl kul att ha 3G eller bättre i kameran och ha bilderna hemma när man har tryckt på knappen?

Det borde inte vara särskilt svårt att pilla in auto-ISO i firmware på någon kamera. Med kompensation. Men rubriken kanske är missvisande? ISO är en analog funktion, om man bortser från när vi ändrar det i bildbehandlingen.
 
Det borde inte vara särskilt svårt att pilla in auto-ISO i firmware på någon kamera. Med kompensation. Men rubriken kanske är missvisande? ISO är en analog funktion, om man bortser från när vi ändrar det i bildbehandlingen.

Håller med, borde vara busenkelt att ändra i firmware.

Även bländareare och tid är analoga funktioner som automatiseras och digitaliseras. ISO borde inte diskrimineras vid konstruktion av kameror. ISO kräver jämställdhet och samma framstående position som bländade och tid.
 
Det finns ju faktiskt en möjlighet som kräver att man tänker till lite, och det kan vara en fördel om det finns fler bitar i digitalomvandlingen för att göra det. Våra CMOS-chip har ju inte olika känslighet när vi ställer in ISO, de har samma känslighet hela tiden. Det är inte spänningen över chipet vi ändrar, och bruströskeln kan vi inte göra något åt.

Det som skiljer mellan att ställa ISO på lägsta värdet och att ändra ISO för olika mycket ljus är att när man ändrar ISO ändrar man förstärkningen av den analoga signalen, medan om man struntar i att ändra ISO, kan man höja ISO digitalt senare om man spar råfilen. Med de flesta av de nyare chipen är skillnaden ganska liten i brus, men karaktären av bruset skiljer lite grann mellan grundbruset vid analog förstärkning och en del brus som tillförs digitalt.

Man kan alltså stadigt köra ISO 100 eller 200, beroende på vad som är grund-ISO på sensorn, och sedan ställa in manuellt för den genomsnittliga belysningen och säg ISO 800. Det betyder att man har två steg tillgodo innan det blir överexponerat, och man kan ändra upp till ISO 3200 i efterbehandlingen.

Bra inlägg.

Det är en metod som jag definitivt använder i vissa lägen. Som du antyder får man en bättre brusignatur på det sättet, framför allt i de viktiga högdagrarna. Man betalar med lite sämre skuggor, men det är OK i många bilder.

Det är ju också en direktöversättning från den analoga världen, när man pushar film.

Vilket visar att analogt tänkande är helt korrekt i en digital tid ;)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar