Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Jag har haft ett dilemma länge nu kring att som gatufotograf, fota eller inte fota barn

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är mycket som inte är olagligt i samhället men som vi av moraliska, etiska eller bara pga normalt hyfs, oftast inte gör ändå. Gå före folk i köer t.ex. Det är inte olagligt, men de flesta av oss respekterar ju andra människor och tränges oss således inte före i kön. Mitt liv är inte viktigare än någon annans. Min hobby är inte viktigare än någon annans.
Alldeles riktigt. Det betyder att man ensam inte kan ställa upp regler som andra ska följa.
Det här starka "JAG OCH MITT"-tänket som vissa i den här tråden uppvisar tycker jag är synnerligen klandervärt.
Ett av de starkaste uttrycken för det tycker jag att man kan läsa i inlägg #24.
 
Senast ändrad:
Sen kan man undra vad som gör så himla ont med att du syns på nätet jämfört med IRL? Du har ju ändå synts för alla som var där redan och de som ser dig i efterhand kunde ju lika gärna varit på plats.
För en del religiösa människor känns det farligt att bli fotograferad. I de extremaste fallen tror den religiöse att kameran tar den avfotograferades själ. Ett modernt samhälle ska (kan!) dock inte baseras på vidskepelse.
 
Det finns många vinklar på den här frågan.
1. Vad får man fotografera?
Nästan allt, det finns några undantag A) det som är skyddsobjekt och har fotoförbud. B) det som rör kränkande fotografering t ex omlädnngsrum, toaletter och s.k. privata utrymmen etc. C) Tillställningar där arrangören har angivit det.
A) och B) är straffbara rättsligt.
På allmänplats får man fotografera fritt så länge det inte rör sig om inskränkningar enligt A eller B ovan.
2. Vad får man publicera och var? Om det inte är rent kommersiellt dvs reklam så är det ganska fritt. Men man får inte publicera text eller bild i syfte att kränka någon (framställa någon i dålig dager).

Sen kommer den moraliska aspekten ska man göra allt som är tillåtet?
Hur mycket hänsyn ska man ta? Vad ska man ta hänsyn till eller hur mycket ska jag ta reda på innan publicering? Gäller olika saker för olika bilder eller sammanhang?
I princip kommer vi aldrig att få ett svar på det eftersom det inte kommer att prövas rättsligt. Vi tycker olika ibland avstår fotografen ibland så kommer den fotograferade att ha starka åsikter. That's it.
 
Det finns många vinklar på den här frågan.
1. Vad får man fotografera?
Nästan allt, det finns några undantag A) det som är skyddsobjekt och har fotoförbud. B) det som rör kränkande fotografering t ex omlädnngsrum, toaletter och s.k. privata utrymmen etc. C) Tillställningar där arrangören har angivit det.
A) och B) är straffbara rättsligt.
Lägg till insidan av en rättssal. Den får man inte fotografera vare sig man befinner sig i salen eller står utanför dörren och fotograferar in genom den.
 
För en del religiösa människor känns det farligt att bli fotograferad. I de extremaste fallen tror den religiöse att kameran tar den avfotograferades själ. Ett modernt samhälle ska (kan!) dock inte baseras på vidskepelse.

Jo, men det är stor skillnad på vad som känns farligt och vad som verkligen är farligt. Som du säger, vi kan inte hålla på att relativisera allt.
 
Eftersom normalläget är att det inte är förbjudet att fotografera på allmän plats så tycker jag snarare att det är de som vill införa sådana förbud (om än inte ett totalförbud) som bör motivera sin åsikt.

Ja, fast rättsläget är som vi konstaterat tydligt. Och när man väl konstaterat det så blir det intressantare att höra hur vi som enskilda fotografer tänker på individnivå. Jag talade därför inte om att "motivera" sin åsikt utan att förklara varför man har den och/eller varför man tycker att de som har motsatt åsikt har fel. Med andra ord en civiliserad diskussion som förhoppningvis är givande för alla.
 
Ja, fast rättsläget är som vi konstaterat tydligt. Och när man väl konstaterat det så blir det intressantare att höra hur vi som enskilda fotografer tänker på individnivå. Jag talade därför inte om att "motivera" sin åsikt utan att förklara varför man har den och/eller varför man tycker att de som har motsatt åsikt har fel. Med andra ord en civiliserad diskussion som förhoppningvis är givande för alla.
Det kan kanske vara intressant, det blir nog lite spretigt. Varje fotograf har väl sina egna anledningar för att fotografera.
Varför man vill ändra på status quo tycker jag är intressantare att höra.
 
Går inte riktigt att jämföra
Jodå, jag gjorde ju nyss det. ;)
och det tror jag du förstår innerst inne också om du tänker längre än näsan räcker.
Jag har inte den åsikt som du har gett uttryck för i inlägg #24. Om någon kan motivera den är det alltså du och inte jag.

Det blir f.ö. en trevligare diskussion om du slutar med ad hominem-argument.
 
Uppenbarligen tycker du ju att dina problem med att vara på bild är viktigare än min hobby? Du tänker alltså bara på dig själv! Synnerligen klandervärt! Men, min (och andras) rätt till att utrycka mig/sig är faktiskt viktigare än din olust över att finnas med på bild. Så är det.

Så är det här i Sverige. Flera demokratier har valt ett annat ”så är det”.
Det är alltså ingen självklar rättighet för gatufotografer globalt sett utan snarare har några få länder valt en mer liberal syn.

Jag tror precis som Petter att vill vi ha friheten/möjligheten så måste vi använda den med förnuft. Med det sagt tycker jag mig se det förnuftet hos de flesta gatufotografer inte minst här på FS så förhoppningen är god att vi kan fortsätta fotografera på gator och torg.
 
Absolut, jag tycker mina känslor, mitt mående, min integritet, är viktigare än att du ska få lalla omkring på gatan och ta porträttbilder på folk utan deras tillåtelse. Även om jag tycker du verkar vara en unken person så vill jag inte att någon annan gör så mot dig heller utan din tillåtelse. Så fungerar jag! Du är tydligen annorlunda.
Ja, vi är nog rätt annorlunda är glad att kunna konstatera. Jag är nämligen inte så egoistisk att jag sätter min känslor och välmående före andras friheter. Och jag har inte heller något problem med att folk fotograferar mig utan tillåtelse. Istället välkomnar jag det! Så därmed gör jag ingenting mot andra som jag skulle ha nåt emot att de gjorde mot mig! Gyllene regeln, du vet...
 
Så är det här i Sverige. Flera demokratier har valt ett annat ”så är det”.
Det är alltså ingen självklar rättighet för gatufotografer globalt sett utan snarare har några få länder valt en mer liberal syn.
Visst, det finns ju sämre och bättre demokratier. Men även i några av de sämre – Tyskland och Frankrike t ex – så verkar det vara så att när det gäller så verkar det konstnärliga utövandet trumfa den idiotiska lagen om man har rätt till sin utseende och att det motsägelsefulla att ha rätt till privatliv när man rör sig i det publika rummet.

Jag tror precis som Petter att vill vi ha friheten/möjligheten så måste vi använda den med förnuft. Med det sagt tycker jag mig se det förnuftet hos de flesta gatufotografer inte minst här på FS så förhoppningen är god att vi kan fortsätta fotografera på gator och torg.
Ja, jag håller med dig. Det är endast ett fåtal "gatufotografer" som går överstyr. Mycket av vad som diskuteras här är ett icke-problem och de som endast drabbas är lättkränkta och sådana som inte är vänner av frihet. Som jag ser det.
 
Jag vet inte om jag blev klokare av inläggen i tråden, det känns som det spårat lite i diskussionen mellan vissa också.
 
Ja, vi är nog rätt annorlunda är glad att kunna konstatera. Jag är nämligen inte så egoistisk att jag sätter min känslor och välmående före andras friheter. Och jag har inte heller något problem med att folk fotograferar mig utan tillåtelse. Istället välkomnar jag det! Så därmed gör jag ingenting mot andra som jag skulle ha nåt emot att de gjorde mot mig! Gyllene regeln, du vet...

Att känna att men blir frihetsberövad för att man inte får fotografera främmande människor låter nästan lite osunt tycker jag.
 
Att fotografera barn och kopplingen till skyddad identitet gör det klurigt om bilden läggs ut. Barns energi och inlevelse gör ju ofta gatufotografi än mer levande och det skulle vara trist att utesluta men samtidigt behöver vissa barn skyddas. En vuxen människa som lever under hot kan lättare hitta sätt att hålla sig under radarn även bland gatufotografer medan ett barn inte kan avkrävas det ansvaret. Jag tänker inte lägga ut fler barnbilder utan att fråga både föräldrar och barn just av den anledningen. Det är mitt ställningstagande efter flera trådar av detta slaget.
 
Att känna att men blir frihetsberövad för att man inte får fotografera främmande människor låter nästan lite osunt tycker jag.
Det förvånar mig inte att du tycker det. Helt i linje med någon som inte riktigt vet vad frihet är. Och ordet frihetsberövad har jag väl inte använt? Det brukar menas att man buras in nånstans.

Däremot kan man tala om inskränkning av ens frihet.
 
  • Gilla
Reaktioner: PMD
Det förvånar mig inte att du tycker det. Helt i linje med någon som inte riktigt vet vad frihet är. Och ordet frihetsberövad har jag väl inte använt? Det brukar menas att man buras in nånstans.

Däremot kan man tala om inskränkning av ens frihet.

Vart går gränsen för hur många fotografer som får cirkulera och ta foton runt mig innan min frihet blir inskränkt? Tänker bara högst hypotetiskt här.
 
Vart går gränsen för hur många fotografer som får cirkulera och ta foton runt mig innan min frihet blir inskränkt? Tänker bara högst hypotetiskt här.
Det beror nog hur de uppträder. Som fotograf får man nog inte heller trakassera människor och med det menas nog rätt mycket mer än att man inte gillar att vara med på bild.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar