Jag har haft ett dilemma länge nu kring att som gatufotograf, fota eller inte fota barn

[Erik Schalin]

Personligen stör jag mig på folk som röker på allmän plats. Det är synnerligen hänsynslöst.
Än så länge har jag inte stört mig på någon som fotograferar. Vare sig det är med mobil- eller systemkamera.

Men såklart finns det andra som det är precis tvärtom för.

Jag brukar le in i kameran när jag passerar....
Fast jag tror inte att de knäppte av.
Men de brukar bli glada o en del tom skratta.

 

[Frekeman]

Kärnan -för min del - är att förstå varför du moraliskt och etiskt tycker att det är OK att fotografera utan att fråga och på motsvarande sätt förstå de som tycker något annat. Återkommer med egna tankar på just det området.

Jag ser ett stort värde i frihet och vill i möjligast mån ha så få frihetsbegränsningar som möjligt. Således, när man rör sig på allmänna områden så ska man få vara så fri som möjligt utan att begränsa andras friheter. Exempelvis så har man rätt att titta på folk, att betrakta sin omgivning. Då är steget inte långt till att man får fotografera det man betraktar. Det kan vara för minnesstöd, att man helt enkelt vill fånga det man såg så att det är lättare att minnas. Eller för att man tycker att det var så vackert, intressant eller roligt. Det finns många skäl. Med fotograferande på allmän plats så hindrar jag alltså ingen att göra vad de vill. Tycker inte om att bli fotade så är det något som de kan påverka, försöka vänja sig vid etc. De är de som eventuellt hindrar sig själva genom att välja att reagera som de gör.

Så det är frihet som styr min moraliska kompass här. Sen har jag ju mina egna personliga etiska värderingar som gör att jag väljer att inte fota eller publicera. Jag är inte ute efter att genera någon eller få någon att må dåligt. Om så blir fallet så må det vara hänt. Precis som att vissa person störs av mina åsikter om politik eller religion.

 

[Frekeman]

Här är förresten några av mina senaste gatufoton med barn som ingrediens. Kan någon se nåt farligt för barnen i och med att jag publicerar fotona?

L1002218.jpg

www.fotosidan.se

L1008505.jpg

www.fotosidan.se

L1006664.jpg

www.fotosidan.se

L1006947.jpg

www.fotosidan.se

L1004888.jpg

www.fotosidan.se

L1001363.jpg

www.fotosidan.se

Och ser dessa foton ut som att de är tagna av någon som saknar empati? Eller kanske är de tagna av någon som älskar de mänskliga ögonblick som utspelar sig på våra gator under den korta tid vi lever här?

 

[fotobollfoto]

Jag brukar le in i kameran när jag passerar....
Fast jag tror inte att de knäppte av.
Men de brukar bli glada o en del tom skratta.

Min dotter brukar ”fotobomba”. Alltså när någon ska ta en bild av sina kompisar på någon plats ser hon till att dyka upp bakom dem i precis rätt ögonblick och spelevinka. Det brukar också mötas med skratt.

 

[fotobollfoto]

Här är förresten några av mina senaste gatufoton med barn som ingrediens. Kan någon se nåt farligt för barnen i och med att jag publicerar fotona?

L1002218.jpg

www.fotosidan.se

L1008505.jpg

www.fotosidan.se

L1006664.jpg

www.fotosidan.se

L1006947.jpg

www.fotosidan.se

L1004888.jpg

www.fotosidan.se

L1001363.jpg

www.fotosidan.se

Och ser dessa foton ut som att de är tagna av någon som saknar empati? Eller kanske är de tagna av någon som älskar de mänskliga ögonblick som utspelar sig på våra gator under den korta tid vi lever här?

Jag ser inget konstigt, stötande, eller annat i dina bilder. Och du känner inga tvivel inför vare dig att ta dem, eller att dela med dig av dem.
Men ingen av oss vet hur personerna på bild, eller deras anhöriga, tycker om det hela. Och det är väl där trådskaparens dilemma ligger.

 

[PMD]

Njae. Att obstinat används yttrandefriheten bara för att den finns kan komma att leda till inskränkningar i densamma.

Detta argument används regelbundet i sammanhang liknande detta, men vad finns det för evidens för att det är ett relevant argument?

 

[PMD]

Jag antar att jag vill ha rätten att bestämma själv om foton på mig ska cirkulera på nätet eller andra medier, inte att någon annan ska ta sig den rätten och bestämma det åt mig. Är det verkligen så konstigt?

Ja, det är konstigt. Vill du ha rätt att bestämma vem som får titta på dig också? Och sen göra en teckning av dig ur minnet, som publiceras på nätet?

 

[krisljungberg]

Jag blir förvånad, och lite chockad, över den låga empatinivån i den här tråden ärligt talat. Fy fasiken.

 

[PMD]

Att det är tillåtet att fotografera fritt bygger inte på någon rättighet i grundlagen (som t.ex Yttrandefriheten) utan helt enkelt på att det inte finns något förbud mot att fotografera andra utan deras tillstånd.

Fotografering på allmän plats är starkt kopplad till yttrandefriheten. Utan att kunna ta bilder finns det inga bilder att publicera.
Att få publicera är en grundbult i en demokratisk rättsstat.

Däremot är yttrandefriheten i högsta grad relevant när det gäller publicering av bilder. Men den här tråden tycks mest röra själva fotograferingstillfället.

I den här typen av diskussioner suddas ofta skillnaden ut mellan att fotografera och att publicera. För många tycks det vara självklart att ett fotografi alltid publiceras på internet (mest på sociala media förstås).

 

[PMD]

Kärnan -för min del - är att förstå varför du moraliskt och etiskt tycker att det är OK att fotografera utan att fråga och på motsvarande sätt förstå de som tycker något annat.

Eftersom normalläget är att det inte är förbjudet att fotografera på allmän plats så tycker jag snarare att det är de som vill införa sådana förbud (om än inte ett totalförbud) som bör motivera sin åsikt.

 

[krisljungberg]

Det är mycket som inte är olagligt i samhället men som vi av moraliska, etiska eller bara pga normalt hyfs, oftast inte gör ändå. Gå före folk i köer t.ex. Det är inte olagligt, men de flesta av oss respekterar ju andra människor och tränges oss således inte före i kön. Mitt liv är inte viktigare än någon annans. Min hobby är inte viktigare än någon annans.

Det här starka "JAG OCH MITT"-tänket som vissa i den här tråden uppvisar tycker jag är synnerligen klandervärt.

 

[Frekeman]

Men ingen av oss vet hur personerna på bild, eller deras anhöriga, tycker om det hela. Och det är väl där trådskaparens dilemma ligger.

Visst är det så. Men, den minimala risk att nåt negativt (annat är nån inte gillar att bli fotade) händer med barnen på bild på grund av en av mina bilder är en risk som vi alla måste leva med. Precis som att när någon av oss sätter oss i bilen så finns de en risk att vi skadar någon. Vill man undvika allt farligt så är det mycket som behöver förändras.

 

[thommym]

Personligen får jag ångest så fort jag ser någon på stan med en kamera. Ogillar verkligen tanken på att någon tar ett foto där jag finns med i bild som sen läggs ut på Internet utan att jag kan göra ett skit åt det.

Med det sagt så älskar jag gatuporträtt på alla sorters människor, även om en del av mig tycker det är sjukt att man faktiskt får fota vem som helst på allmän plats och trycka det i en tidning eller lägga ut online.

Jag tycker alla som ägnar sig åt att fotografera människor bör kolla av med den de fotograferar antingen innan eller efter. Visa fotot, höra vad dom tycker och fråga om du får använda det i din portfolio/på instagram/flickr etc. Förstår att det är bekvämare att göra det lite i smyg och slippa den sociala biten, men det är inte ditt nylle som hamnar på Internet mot din vilja, så ta lite mod till dig och utveckla dina sociala färdigheter!

Det är en enormt stor skillnad på gatuporträtt och gatufoto (street photo). Två helt olika genrer. Hela idén med gatufoto är att du som fotograf inte skall påverka bilden. Då faller den ihop till, oftast, meningslöshet. Möjligen kan man hantera situationer efter klicket med ett leende eller ett tack. Men aldrig innan.

Sen kan man undra vad som gör så himla ont med att du syns på nätet jämfört med IRL? Du har ju ändå synts för alla som var där redan och de som ser dig i efterhand kunde ju lika gärna varit på plats.

Och om vi skall tala mod så uppmanar jag dig att ge dig ut och plåta lite street så förstår du bättre vad det handlar om.

 

[Frekeman]

Jag blir förvånad, och lite chockad, över den låga empatinivån i den här tråden ärligt talat. Fy fasiken.

Uppenbarligen är det inte bara jag som gör mig "dum med flit". :-D

 

[PMD]

Här är förresten några av mina senaste gatufoton med barn som ingrediens. Kan någon se nåt farligt för barnen i och med att jag publicerar fotona?

Det farligaste för något av barnen är nog flickan som springer ut i trafiken, men det var förmodligen inte du som skrämde ut henne.

Bra bilder! Speciellt bild nr 2. Den är fantastiskt bra och visar vår tid på ett sätt som människor kanske kommer att le åt i framtiden.

 

[krisljungberg]

Uppenbarligen är det inte bara jag som gör mig "dum med flit". :-D

Om du trodde att du var unik så hade du fel. Beklagar. Du får jobba hårdare.

 

[PMD]

Jag blir förvånad, och lite chockad, över den låga empatinivån i den här tråden ärligt talat. Fy fasiken.

Jag tycker att du ska vänta med att skriva ytterligare kommentarer tills du har tänkt efter och rett ut varför du känner så. Annars är det lätt hänt att det bara blir den där typen av "utbrott" utan motivering.

 

[Frekeman]

Det är mycket som inte är olagligt i samhället men som vi av moraliska, etiska eller bara pga normalt hyfs, oftast inte gör ändå. Gå före folk i köer t.ex. Det är inte olagligt, men de flesta av oss respekterar ju andra människor och tränges oss således inte före i kön. Mitt liv är inte viktigare än någon annans. Min hobby är inte viktigare än någon annans.

Det här starka "JAG OCH MITT"-tänket som vissa i den här tråden uppvisar tycker jag är synnerligen klandervärt.

Uppenbarligen tycker du ju att dina problem med att vara på bild är viktigare än min hobby? Du tänker alltså bara på dig själv! Synnerligen klandervärt! Men, min (och andras) rätt till att utrycka mig/sig är faktiskt viktigare än din olust över att finnas med på bild. Så är det.

 

[Frekeman]

Om du trodde att du var unik så hade du fel. Beklagar. Du får jobba hårdare.

Nä, det trodde jag inte. Jag tänkte mest att du kanske får det lättare att tänka om när det inte bara är en empatilös gatufotograf som argumenterar för att du har fel.

 

[krisljungberg]

Uppenbarligen tycker du ju att dina problem med att vara på bild är viktigare än min hobby? Du tänker alltså bara på dig själv! Synnerligen klandervärt! Men, min (och andras) rätt till att utrycka mig/sig är faktiskt viktigare än din olust över att finnas med på bild. Så är det.

Absolut, jag tycker mina känslor, mitt mående, min integritet, är viktigare än att du ska få lalla omkring på gatan och ta porträttbilder på folk utan deras tillåtelse. Även om jag tycker du verkar vara en unken person så vill jag inte att någon annan gör så mot dig heller utan din tillåtelse. Så fungerar jag! Du är tydligen annorlunda.