Av nån anledning kände jag mig manad att blanda mig...
Här en bild med Canon 650D - också "en av de sämsta APS-C sensorerna på marknaden".
Jag kände inte för att registrera mig på flickr, så jag försöker använda vår egen Fotosida.
Jag tar en hel del bilder på ISO 3200. Det här är en av dem som saknar rörelseoskärpa och som har tagits med hyfsad optikprestanda. Bilden är croppad och efterbehandlad.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/352871/3029100.htm
Och här är en icke nedsamplad (om ni har tillräckligt stor monitor) detalj.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/352871/3077028.htm
Martins bild på Lejonet är jättefin. Däremot så har jag personligen lite svårt att förstå varför en del tycker (eller tror?) att det är så stor skillnad på hög-ISO prestanda på moderna APS-C sensorer?
Jag kan utan vidare hålla med om att Pentax K5 II har en av de bästa APS-C sensorena. Jag kan hålla med om att 7D har en av de sämsta. Föreställningarna om att skillnaden skulle vara så stor, är jag däremot helt främmande för. Skillnaden är, enligt min uppfattning, liten på högt ISO.
Möjligtvis kan det finnas bättre och sämre 7D, dvs att de tillverkade senare skulle ha en inbillningsgrad bättre sensor än de tidiga. Men det är ren spekulation.
Snarare tror jag uppfattningen är grundad på ytliga och icke jämförbara observationer av brus?
Brus kan man lugnt skita i, när det gäller att bedöma sensorer på högt ISO. Det väsentliga är hur bra bilden registreras. Brus kan man reducera, men hur mycket av detaljerna och färgerna överlever? Senare sensorer från Nikon/Sony uppvisar (RAW, högt ISO) ett mjukt utjämnat brus, jämfört med Canons väldigt distinkta brus. Men de har också mjuka utjämnade detaljer. Och ibland konstiga färgstick i mörka områden. Det är alls inte så givet att kamerans jpeg-motor kan göra en bättre bild, eller att efterbehandlingen i LR resulterar i ett bättre resultat.