Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur väljer man ISO-tal?

Produkter
(logga in för att koppla)
Du kan ta samma bild med olika iso med kameran på stativ med ett motiv med tex olika färger. Liknande bilderserier kan du ta med tex motiv med mörka och ljusa områden. Sen kan du se på datorn hur mycket brus vid olika iso-tal du får.
Som vanligt brukar jag rekomendera "fotoskolan" här på fotosidan, som finns under "artiklar". Där förklaras bla slutartid och bländare.
 
Jag har inget att tillägga till de tips du redan fått kring ISO tal, förutom lite av min egen erfarenhet;

När man har lägsta bländare på 3-4.0, inomhus och med slutaren på 1/30 - 1/60 sek så behöver du ha högt ISO för att kunna fånga folk och inte ens då får de röra på sig för snabbt.

Jag fotade en ishockey match med lägsta bländare 4.0, ISO 3200 och slutare på 1/400 vilket räckte för att fånga pucken i action...

Lär dig din kameras samspel mellan bländare, slutartid och ISO tal på manuellt läge som det tipsats om tidigare. Öva gärna nu när det går fort med solens nedgång, ta med barnen ut (egna eller andras) och öva medans de leker. Barn är bra, de kan vara stilla ena stunden och sedan rusa runt.

Slutligen ett tekniskt tips, jag vet inte riktigt om det gäller din kamera men ändå; Det kan vara ide att fota i RAW för att undvika komprimeringsproblematiken med JPEG. Beroende på hur hårt din kamera komprimerar bilden för att få plats med mer på ditt minneskort, desto mer kan du eventuellt tappa av bildens kvalitet. Alternativt kan man kanske ändra komprimeringsgraden...om det går. Inte en aning på din kamera.

Slutligen, lycka till - öva på. 100 bilder om dagen håller kameran lycklig ;)
 
vonlarsson skrev:
LÄGST ISO = BÄST ISO!!!

Det är inte sant! Lågt ISO i dåligt (lite) ljus ger oskarpa bilder. Både på grund av att motivet rör sig och att kameran skakar.

Högre ISO ger mer brus, men brus är inte alltid dåligt. Det är ibland bättre med en brusig men skarp bild.

Högre ISO gör det också möjligt att ta bilder utan att behöva ta till fulblixten!

Det går inte att säga tt ett visst ISO är bäst. Då skulle alla kameror bara ha det läget.

För den som är osäker är det bäst att sätta ISO på Auto och koncentrera sig på fotograferandet.
 
hornavan skrev:
Det är inte sant! Lågt ISO i dåligt (lite) ljus ger oskarpa bilder. Både på grund av att motivet rör sig och att kameran skakar.

Högre ISO ger mer brus, men brus är inte alltid dåligt. Det är ibland bättre med en brusig men skarp bild.

Högre ISO gör det också möjligt att ta bilder utan att behöva ta till fulblixten!

Visst är det så, men om ett högre iso-tal i vilket fall inte räcker till för att få ner exponeringstiden så kan det vara värt att manuellt sätta en kort exponeringstid och iso 100 och kompensera för den mycket kraftiga underexponeringen i efterbehandlingen. Detta gäller speciellt om man fotar i raw och om man som jag och många andra nybörjare inte har tillgång till ett ljusstarkt objektiv.

http://www.kma.nu/foto/simon_norrthon_pa_weld
Denna bild var extremt underexponerad, men gick ändå att rädda men uppljusning i efterhand. Samma bild tagen med iso 1600 eller 3200 hade fortfarande varit underexponerad med skillnaden att det kraftiga bruset inte hade tillåtit justering i efterhand.
 
Lan skrev:
Slutligen ett tekniskt tips, jag vet inte riktigt om det gäller din kamera men ändå; Det kan vara ide att fota i RAW för att undvika komprimeringsproblematiken med JPEG. Beroende på hur hårt din kamera komprimerar bilden för att få plats med mer på ditt minneskort, desto mer kan du eventuellt tappa av bildens kvalitet. Alternativt kan man kanske ändra komprimeringsgraden...om det går. Inte en aning på din kamera.

Slutligen, lycka till - öva på. 100 bilder om dagen håller kameran lycklig ;)

Tråden börjar åka iväg lite off topic... :)

Att man får bäst bildkvalitet på lägsta ISO har det ju aldrig varit diskussion om. Som trådskaparen frågade från början så är det däremot intressant att kompromissa ibland för att kunna välja tid och bländare lite friare. Som vanligt gäller även i detta fall att gott omdöme kommer av erfarenhet, och erfarenhet kommer av dåligt omdöme.

För att fortsätta off topic så är en råfil inte en bild. Den måste konverteras till en tiff eller jpg, så om man väljer jpg kommer man ändå inte undan "komprimeringsproblematiken". Å andra sídan tycker inte jag att det finns någon sådan problematik. En jpg går att göra så gott som förlustfri - det glöms ofta bort.

Den största fördelen med RAW är att man har tolv bitars färgdjup. Jpg är per definition begränsat till åtta bitar.

100 bilder om dagen? Nja, kanske vid actionfoto. Vid landskapsfoto etc tar jag hellre 10 väl genomtänkta...
 
Tack för att du benade upp det jag menade, bättre än jag själv kunde :)

100 om dagen är nog närmast ett skämt men ska man lära sig kameran så gäller det att fota på så mycket man orkar och vill, då lär man sig efterhand vad som fungerat bäst. :)
 
Hej!

Jag har med intresse tagit del av diskussionen här i tråden sedan jag var inne senast.
Träffande nog var det mycket som stämde på pricken med mina egna fotoerfarenheter och funderingar kring dessa sedan jag skrev senast.

För att förtydliga lite bara, jag har en Canon Powershot S3 IS, jag kan inte fota i RAW utan bara i jpg, och jag fotar alltid i största bildstorlek och med minsta kompression.

Jag har märkt att ett manuellt ställt lågt ISO (80-100) ofta resulterar i för långa slutartider för att det ska gå att få bra skärpa för hand, och jag har inte alltid ett stativ till hands, och vill inte ha det heller.

I morse t ex, hade vi väldigt dimmigt ute men ändå ordentligt ljust enligt mina ögon. Men inte enligt kameran.

Jag fotade i P-läge och i AV-läge med lägsta möjliga bländarvärde, och använde ISO 100. Detta ledde till slutartider på en sekund vilket naturligtvis skapade problem med skärpan. Skärpeproblemen märkte jag först när jag kollade bilderna på datorn.

Jag märkte medan jag fotade att slutartiderna blev långa, men inte att det blev så långa, och jag hade ännu inte upptäckt att kameran kunde visa den valda slutartiden innan bilden knäpptes.
Den informationen kan naturligtvis ge en mycket bra indikation på om man är helt ute och cyklar när det gäller vilken skärpa man kan förvänta sig när man fotar utan stativ.

Kunde jag ta om dessa bilder med de erfarenheterna detta gav mig skulle jag antingen använt ett högre ISO, 400 eller 800. 800 är det högsta ISO jag kan ställa in på min kamera och jag har tidigare i tråden blivit rekommenderad att undvika det, men man vet aldrig förrän man har provat.
Alternativt skulle jag ha ställt in en kort slutartid för att få skärpa, och sedan ljusat upp bilderna i Elements.

Jag undrar lite bara, när det gäller det senare alternativet att ställa in kort slutartid, vilket som skulle ge bäst resultat. Att låta bilderna bli mörka och sedan ljusa upp dem i Elements eller att vid fotograferingstillfället samtidigt använda positiv exponeringskompensation? Jag får prova och se.

Jag vet inte exakt vad exponeringskompensationen gör. Att den gör bilden ljusare eller mörkare, det vet jag, men inte hur.
På sätt och vis låter det lite som att det skulle ha samma effekt att höja exponeringskompensationen som att höja ISO-talet, dvs bilden blir ljusare, men om det vore så enkelt skulle inte båda funktionerna finnas.

Om någon kan förklara skillnaden mellan att använda positiv exponeringskompensation och att höja ISO-talet vore jag mycket tacksam.

Vänliga hälsningar.
Lasse C
 
Lasse C skrev:
Om någon kan förklara skillnaden mellan att använda positiv exponeringskompensation och att höja ISO-talet vore jag mycket tacksam.

Ljus in till sensorn ger upphov till en elektrisk signal från varje pixel. När du ändrar ISO så ändrar du förstärkningen av denna signal. Kamerans ljusmätning ger dig tid- och bländarvärden så att signalen blir lagom stor. Lagom stor = Vitt blir vitt, grått blir grått och svart blir svart (för normala, "lätta" motiv).
När du exponeringskompenserar positivt ger dig kamerans ljusmätning tid- och bländarvärden så att signalen blir för stor. Vitt blir alldeles vitt, grått blir nästan vitt och svart blir grått.

Eftersom inte alla motiv är normala och "lätta" kan kameran gissa fel ibland, och då bör man exponeringskompensera. Snölandskap är ett typexempel.
 
Hej, Bengt!

Det här kanske låter som en upprepning av vad du just skrev, men jag ville bara kolla att jag har förstått det här rätt.

När jag ökar ISO-talet ökar jag alltså förstärkningen av den signal från sensorn som kamerans ljusmätning ska använda sig av för att ställa in bländare och tid.

Om jag istället exponeringskompenserar positivt påverkar jag inte denna förstärkningen av signalen från sensorn, utan får kameran att välja andra värden på tid och/eller bländare (beroende på fotograferingsläge) än den skulle ha gjort om jag inte exponeringskompenserat.

Har jag förstått det rätt?
Det är i så fall också helt logiskt med att det inte finns någon exponeringskompensation i M-läget (manuell), eftersom kameran inte väljer vare sig bländare eller tid där. Det styr jag helt och hållet manuellt. Alltså har kameran inget sätt att exponeringskompensera.

Vänliga hälsningar.
Lasse C
 
Tack, Bengt!

Äntligen förstår jag hur de här sakerna hänger ihop. Det känns skönt att ha den kunskapen i botten när man experimenterar.

Vänliga hälsningar.
Lasse C
 
Det finns några kameror som har ett lägre "iso" än det som är det optimala genom inställning/valmöjlighet.
Exv 5d med sina 50iso, nu har den kameran lägre brus i lågdager men mindre dynamiskt omfång dvs klipper i högdagrarna om man jämför med 100iso. Kort sagt, man överexponerar bilden något. Kan vara bra i de motiv som inte har utpräglad högdager vilket medför bättre detaljåtergivning i lågdager=bättre färgåtergivning, mindre brus i lågdager..
Lägsta iso behöver alltså inte alltid vara det optimala för helheten, speciellt om man tar headroom / DR i beaktande. En sensor struntar fullkommligt i iso eller ljus, den har en uppgift att samla så många fotoner/elektroner den överhuvudtaget kan innan den blir översaturerad, dvs när den inte kan hålla fler elektroner och dessa flyter över till närliggande pixlar.
Mikael

PS här kan du se vad som händer
http://www.qpcard.com/nav19507
 
Senast ändrad:
Lasse C skrev:
Jag tycker det är rätt frustrerande att inte ha full koll på hur bländare, slutartid, ISO-tal och exponerningskompensation samverkar, så Anders tips att använda M-läget och prova sig fram med olika inställningar tycker jag låter utmärkt.

En snabbgenomgång.
Nåja, rätt grundlig ändå..

ISO
De olika "stegen" för ISO ljuskänslighet brukar vara: 50, 100, 200, 400 osv.. Varje steg innebär en dubblering, iso-200 är dubbelt så ljuskänsligt som iso-100. Bruset eller filmens korn ökar dock med ökad ljuskänslighet.

Bländare
För bländaren talar man också om "steg", med samma innebörd, dvs. dubblering/halvering. Exempel på hela bländarsteg: 2.8, 4, 5.6, 8, 11 osv.. Lägre siffra innebär mindre nedbländat, alltså ett större hål som släpper igenom mer ljus. Ett mindre bländartal (större öppning) ger också ett kortare skärpedjup, som t ex. när man vill ha bakrunden sådär suddigt ur focus.

Slutartid
Här gäller också samma "steg" med dubblering/halvering, ex. 1/60, 1/125, 1/250, 1/500 osv.. 1/250-dels sekund släpper givetvis in dubbelt så mycket ljus som 1/500-dels sekund.

Funderar man lite kring det här så förstår man att exakt samma exponering kan fås med en rad olika inställningar. 1/125s vid f8 och iso-100 blir samma exponering som 1/250s vid f5.6 och iso-100, eller 1/500s vid f8 och iso-400 som också blir samma.

En klassisk tumregel för fotografering i solsken är den gamla "sunny sixteen", som innebär att man får någotsånär rätt exponering vid bländare 16 och en slutartid på samma tal som iso-talet, t ex. 1/125s, f16 vid iso-100. Alternativt 1/500s, f8 vid iso-200 (ökade iso 1 steg, öppnade bländaren 1 steg, och således minskade slutartiden 2 steg - 1+1-2=0). Rktar man kameran mot en solbelyst gräsmatta, eller en solbelyst omålad cementvägg så kommer kamerans automatik att ställa in en variant i närheten av den gamla tumregeln.

Alltså, ökar man ljusinsläppet eller känsligheten ett steg för iso, bländare, eller slutartid, så måste man minska ett steg på en utav de andra två för att få samma exponering.

Det som kan vara besvärligt att komma ihåg är bländarskalan, som kan kännas lite ologisk för nybörjaren. Att en 1/60-del är längre tid än 1/500, brukar inte vara något problem. Inte heller att iso-400 är ljuskänsligare än iso-100, men bländarskalan upplevs ibland som lite bakvänd och ha ologiska steg. Men detta kommer från ren matematik, delar man objektivets brännvidd med bländar-pupillens diameter så får man bländartalet, så det är verkligen logiskt. Det är därför man får samma exponering med olika objektiv bara bländartalet är detsamma (bländar-pupillen är då betydligt större vid längre brännvidd - därav att ljuskänsliga teleobjetiv brukar få en rejäl diameter och bli lätt klumpiga). En annan sak som kan röra till det lite i inlärningen är att moderna kameror ofta kan ställas in i 1/3-dels steg för slutartid och bländare, men inte för iso som går i hela steg.

Vad gäller slutartiden, hur lång den kan vara vid handållen kamera utan stöd, så finns också en gammal tumregel. Den säger att man i de flesta situationer kan klara att handhålla en slutartid på ungefär samma siffra som brännvidden, detta då vid motsvarande brännvidd till det normala småbildsformatet. Vilket då innebär 1/125s med ett lätt teleobjektiv på 125mm. Detta är dock en mycket grov tumregel, somliga är betydligt stadigare på hand..
 
Senast ändrad:
Lägsta ISO är inte alltid bästa val. Se Mikael Risedals inlägg ovan. Se speciellt i den sida han länkar till.

Ett utdrag ur sidan:

"Conclusion
If you look at noise, dynamic range, head- and footroom (exposure lattitude), high ISO – using a camera with big pixels is a great advantage. Most cameras are likely to cut highlights at low ISO, and cut dark shadows at high ISO. There is footroom, but no headroom at low ISO and vice versa.?Using a mid ISO, like 400 in the example above, and shooting with RAW format is a great advantage. Shooting with jpeg (and tiff) will cut most of the head- and footroom in the image (not in the sensor). With RAW you can extend the dynamic range in your images (not in the sensor) and thus save bright high-lights in over exposed and shadow details in under exposed images."
 
Lasse C skrev:

Därför vore det väldigt intressant att veta om min S3 IS har ett "optimalt" ISO som man bör hålla sig till så länge förhållandena tillåter.
Är det någon som vet hur man kan ta reda på det?
Det står ingenting i manualen om det såvitt jag vet. Jag har läst igenom den rätt noga flera gånger.

Din kameras optimala ISO bör vara ISO 200 med utgångspunkt från Risedals inlägg ovan. Se även utdragen slutsats ur Risedals refererande länk i mitt inlägg ovan.

En kameras mittiso bör alltså vara det optimala för att låta kamerans eget program dra ut det största omfånget ur sensorn vid tillverkandet av jpg-bilden.

Skulle vara roligt att veta vilket ISO din kamera väljer i autoläget.
 
elbe skrev:
En kameras mittiso bör alltså vara det optimala för att låta kamerans eget program dra ut det största omfånget ur sensorn vid tillverkandet av jpg-bilden.
Håller med - nästan... Skall man vara petnoga så behöver det ju inte vara just mittiso, men ytterligheterna (högsta och lägsta) verkar ju klippa bort lite info i hög- resp lågdagrar.

Dessutom är jag inte helt säker på att skillnaden märks i jpg-bilden. Redan vid konverteringen från sensorsignal till jpg förlorar man ju fyra bitars noggrannhet. Ifall Canon har någon smart beräkning där kan det ju hända att effekterna av klippningen begränsas till rent akademiskt intresse...

Hela diskussionen är intressant för att få maximal bildkvalitet, men i praktiken måste den vara klart underordnad valet av bländare och slutartid, i så gott som alla fall.
 
BengtJohnsson skrev:
Håller med - nästan... Skall man vara petnoga så behöver det ju inte vara just mittiso, men ytterligheterna (högsta och lägsta) verkar ju klippa bort lite info i hög- resp lågdagrar.

Dessutom är jag inte helt säker på att skillnaden märks i jpg-bilden. Redan vid konverteringen från sensorsignal till jpg förlorar man ju fyra bitars noggrannhet. Ifall Canon har någon smart beräkning där kan det ju hända att effekterna av klippningen begränsas till rent akademiskt intresse...

Hela diskussionen är intressant för att få maximal bildkvalitet, men i praktiken måste den vara klart underordnad valet av bländare och slutartid, i så gott som alla fall.

Man kan väl säga att ISO-valet är grundförutsättningen för val av bländare och tid.

Med bländaren väljer man i allmänhet skärpedjupet och med tiden väljer man rörelseoskärpa. Att sen dom är kopplade till varann innebär ju att man genom iso-inställning kan justera kamerans grundförutsättningar.

Att fota i rå-fotmat med mittiso måste alltid vara det optimala. Fotar man i jpeg så är man ju utelämnad till fotolabbet (kameran i detta fall) för blidframkallningen...och efter vilka mallar kameran skapar en jpg-bild har jag ingen aning om.
 
Jodå Leif, vi är helt överens. Kanske pratar vi förbi varandra en aning. Jag tänkte mer på t.ex. actionfoto där slutartiden i praktiken är det allra viktigaste. Brusfri suddig bild är inte kul.

För övrigt bör man också använda kamerans inbyggda brusreducering, om det finns sådan och om man har tid. Då tas en helsvart "bild" med enbart brus (samma slutartid) som subtraheras från bilden. Nackdelen är att brusreduceringen ger störst effekt på långa tider, och det är ju då som extratiden det tar är mest störande...
 
elbe skrev:

Skulle vara roligt att veta vilket ISO din kamera väljer i autoläget.

Hej!

Jag har försökt ta reda på det genom att använda Canons egen programvara Zoombrowser EX och titta på fotograferingsinformationen för bilderna.
Det går naturligtvis att använda en mängd annan mjukvara (även Windows visar en hel del) för att komma åt denna information, men jag tänkte att Canons egen kanske var den lämpligaste i det här syftet.

Oavsett om bländare och tid väljs automatiskt av kameran eller manuellt av mig, står dessa tydligt angivna i fotograferingsinformationen.

Däremot när det gäller ISO fungerar det tyvärr inte så. Förutom att ange ett specifikt ISO-tal (80, 100, 200, 400, 800) kan jag sätta kameran på ISO Auto eller ISO Auto high (lite högre ISO än vad kameran väljer vid vanlig ISO enligt manualen).

När jag själv ställt in ett ISO-tal står detta som väntat utskrivet i infon, men när jag har fotat med ISO Auto, står bara "Auto" i informationen. Ologiskt och rätt irriterande.

Jag har inte lyckats lista ut något annat sätt att ta reda på vad kameran väljer för ISO i autoläget annat än att hålla ögonen på vad den väljer för bländare och slutartid då, och jämföra det med vad den väljer för bländare och slutartid när jag själv väljer ett specifikt ISO-tal.

Jag vet inte ens om denna metod är tillförlitlig. Jobbig och bökig är den i alla fall. Och den ska användas vid fotograferingstillfället i så fall. I efterhand blir den ju i praktiken oanvändbar.

Jag vet heller inte om ISO Auto håller sig till de ISO-tal jag kan ställa in manuellt eller om det kan betyda vilket tal som helst inom kamerans gränser, ISO 137, ISO 425 eller vad som helst.

Hälsningar.
Lasse C
 
BengtJohnsson skrev:
För övrigt bör man också använda kamerans inbyggda brusreducering, om det finns sådan och om man har tid. Då tas en helsvart "bild" med enbart brus (samma slutartid) som subtraheras från bilden.

Hej, Bengt!

Det enda jag har hittat i manualen till min Canon Powershot S3 IS om brusreducering är att det finns en brusreducering som sker automatiskt på bilder tagna med 1,3 s slutartid eller längre, som då efterbehandlas. Jag kan alltså inte välja själv när jag vill använda denna brusreducering.

Jag vet inte om min kamera använder samma metod som du beskrev, men jag blev ändå väldigt nyfiken på den tekniken. Det kan vara bra att känna till vid nästa kameraköp t ex.

Jag förstår principen med att bruset i den svarta "bilden" subtraheras från den riktiga bilden för att bruset i de båda bilderna ska ta ut varandra.

Vad jag däremot tycker är konstigt är, hur kan det bli samma brus på den svarta "bilden"? Uppstår inte brus slumpmässigt och därmed olika för varje bild?
Om inte bruset är likadant skulle väl inte metoden fungera särskilt bra.

Det jag har i bakhuvudet lite när jag undrar över det här är en diabildscanner jag hörde talas om som scannade varje bild flera gånger för att eliminera slumpgenererat brus.

Jag kollade inte upp den närmare, men troligtvis fungerade den så att den jämförde de olika inscannade versionerna av samma diabild och letade efter pixlar som skiljde sig åt mellan bilderna. Därefter beräknade den förmodligen enligt någon smart algoritm vilken som var den troligaste färgen dessa pixlar egentligen skulle ha.

Denna metod bygger ju på att det uppstår lite olika brus vid varje inscanning. Jag antar att det gör det även vid fotografering och det är därför jag undrar hur en kamera med ett sådant brusreduceringssystem som du beskriver skulle kunna generera samma brus på den svarta "bilden" som på den riktiga bilden.

Vänliga hälsningar.
Lasse C
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.