Lasse Cormin

Såg att det var ett tag sedan jag uppdaterade min profil. Så därför gör jag det nu.

Jag är (fortfarande): Sökare, för att uttrycka mig kort. Något av en samlare till karaktären. Mina intressen ligger främst inom filosofiska, existentiella, konstnärliga, humanistiska och vetenskapliga områden.

Jag tycker (fortfarande) om: Skönhet och skapande i många olika former, t ex bild, musik, litteratur och mycket annat.

Jag tycker (fortfarande lika) illa om: Falskhet, oärlighet.

Yrke: Jobbade som programmerare på 80-talet. Förvärvsarbetar inte för närvarande.

Fotovana: Köpte min första kamera 2006, en Canon Powershot S3 IS. Hade ingen fotovana sedan tidigare.

Jag köpte sedan i början av april 2008 en Canon EOS 40D med ett EF-S 18-55mm f/3.5-5.6. Senare köpte jag ett Canon EF-S 17-85/4-5,6 IS USM. Överlägset bättre än 18-55 och numera mitt normalzoom som jag oftast använder.

Dator: Använder PC och Windows XP. Köpte min första PC 2005.
Har tidigare huvudsakligen använt Photoshop Elements 3.0 för redigering och organisering av bilder.
Jag köpte Photoshop CS3 i början av april 2008. Jag har i skrivande stund (2010.09.23) ännu inte uppgraderat, utan kör på med mitt CS3 som jag gillar skarpt, trots att det har sina brister. Men det känns fortfarande som en motorväg jämfört med Elements 3.

När jag först köpte 40D fotade jag i JPEG. Så småningom började jag utforska och prova på att fota i RAW, och sedan dess finns det ingen återvändo. Alla ni som fotar i RAW vet vad jag menar.
Fördelarna är så många och så stora att jag inte kan göra annat än att varmt rekommendera alla er som har möjlighet att fota i RAW men ännu inte gör det (precis som jag själv de första månaderna efter jag köpt min 40D) att prova det. Det är inte alls så krångligt och svårt som det kan verka innan man satt sig in i det, och sannolikheten är stor att ni precis som jag kommer tänka "ååh, det här skulle jag börjat med för länge sedan!"

Min största inspiration är naturens skönhet, som jag uppskattat så länge jag kan minnas, och de känslor den väcker hos mig.
Jag har alltid ägnat mig åt någon konstnärlig verksamhet. Tidigare har det varit musik, måleri etc, och nu är det foto och bildbehandling, som jag halkade in på av diverse omständigheter och blev totalfast i. Jag insåg inte hur konstnärligt foto kan vara förrän jag själv provade det. Jag såg tidigare foto mest som ett slags avbildning, men ack så fel jag hade!

Vem är jag?

Mina intressen:
Konstfoto, Landskap, Nattbild, Macro, Digital efterbehandling, Porträtt

Mitt bästa fotominne:
Ett av de trevligaste minnena är när jag en sen sommarkväll 2007 var ute på en av Natviksängarna här i Nynäshamn och fotade med lågt stativ och kort skärpedjup bland grässtrån, ängsblommor och örter. Syftet var att få till bra bilder med fokus på närliggande växter och ängen alltmer i ofokus i bakgrunden. Det gick en stig mitt i det höga gräset där jag hade ställt mitt stativ. Jag använde fördröjd utlösning på 10s (hade ingen fjärrutlösare) och kameran var inställd på att därefter ta tre bilder. Efter att jag ställt in allting noga och tryckt på avtryckaren hör jag ett motorljud och ser en moppe med tänd lykta komma i min riktning en bit bort på ängen. Jag blev irriterad, jag ville inte ha mina bilder sabbade av en moppelykta, men jag hade ju redan tryckt av och de tre bilderna togs. Jag flyttade efteråt på mitt stativ, lät moppen passera på stigen, ställde tillbaks stativet och började om med kompositionen och inställningarna. Jag funderade på att radera de tre bilder som jag nyss tagit direkt i kameran, men gjorde inte det. När jag kom hem och kollade igenom bilderna i datorn såg jag att bilderna med moppen i lätt ofokus bakom de skarpa ängsväxterna blev kanonbra. Mycket intressantare än bilderna utan moppe jag tog efteråt. Det som jag trodde skulle vara tre misslyckade bilder blev istället tre stencoola bilder, som dessutom hade varit praktiskt taget omöjliga att arrangera om jag hade haft för avsikt att ta dem just på det sättet. Jag var alltså smått irriterad på mopedisten när han passerade och störde mig i mitt arbete, men i efterhand skulle jag vilja tacka honom. Så om du som läser det här vet med dig att det var du som körde moppe på Natviksängen den där sommarkvällen 2007 och passerade en småsur fotograf som kröp på marken med kamera och stativ, ett stort tack för att du gav mig några av mina häftigaste och mest unika bilder!

Mitt sämsta fotominne:
Det måste nog vara på Påskafton i år, 2008. Jag tog skymningsbilder av ett kallt Stockholm från en balkong. Efter att jag tagit bilderna ställde jag in tripoden med min S3 IS innanför balkongdörrarna och gick ut en stund igen. En kombination av inåtgående balkongdörrar, kyla och snö på balkongen mm, gjorde att jag välte omkull tripoden med min S3 IS med ena balkongdörren på väg in. Den föll med en smäll i golvet. Reparationskostanden blev 2.533 kr. Jag skulle inte valt att betala så mycket för att reparera kameran om det inte varit för det affektionsvärde den har för mig, eftersom den är min första kamera och har betytt så mycket för mig.

Min största inspiration:
Naturen, väder, stämningar, känslor, små detaljer som jag upptäcker medan jag fotar. När jag lyckas öppna sinnena finns det hur mycket intressant och inspirerande som helst i det som annars kan verka som en småtråkig miljö.

Jag fikar helst:
Kaffe, favoritfiket är hemligt.

I kameraväskan har jag alltid:
Canon EOS 40D, vanligtvis Canon EF-S 17-85/4-5,6 IS USM, polfilter, ND-filter, vattenpass att fästa i blixtskon för raka bilder när jag inte kan titta i sökaren, olika former av linsrengöring.

Drömbilden är:
Det är många, men en bild jag särkilt skulle vilja lyckas med är en landskapsbild nattetid vid fullmåne. Både att få månen bra och inte överexponerad utan med fina detaljer, kanske mot en vacker himmel med lätta moln. Och kanske viktigast av allt, det där silverbelysta, stämningsfulla, magiska naturlandskapet nattetid som bara månsken kan ge. Det svåra med att ta en sådan bild för min del är att jag ska befinna mig ute i vildmarken på en vacker plats som gör sig bra i månsken mitt i natten, det ska vara fullmåne, och vädret ska vara klart och fint. Lyckas jag bara få allt det där att sammanträffa tror jag nog att det ska gå bra. Fotostrategin har jag ganska klar. Och ficklampan får jag inte glömma.