Annons

Hur pålitlig är DX0 igentligen. eller hur pålitlig är FoT...

Produkter
(logga in för att koppla)
När det gäller brusnivåerna så är jag den första att gratulera om Sony kommit i kapp. Bara bra med konkurrens. Men så länge som jag testade olika modeller mot varandra så var det tydligt att Sony låg efter Canikon. Om Adobes ovilja att stödja Sony eller inte spelar för mig som konsument ingen som helst roll. Det är slutresultatet som är viktigt för mig och då måste det finnas programvaror som fungerar. Kan inte Sony eller Adobe (eller någon annan) ta fram dessa och kameran därmed brusar FÖR mycket så avstår jag ett köp. Dessutom måste arbetsmomenten passa någorlunda in i mitt flöde.

Numera har jag dock slutat testa brusnivåerna då alla kameror jag testat innan jag la ner processen presterade tillräckligt bra för mina ändamål. Även Sony alltså.

När det gäller testernas graderingar så kan jag bara utgår från mina egna behov och jag bryr mig ytterst sällan om placeringen i ett test. Vinklingsbar LCD och LV är två exempel på finesser som jag inte bedömmer som speciellt viktiga. Bildkvalitet (även om den blir mer och mer ointressant då "alla" är bra idag), exakt ljusmätare, snabb och exakt AF däremot anser jag vara yttest viktigt.

Även jag har hittat egenskaper som inte alls stämmer överens med testresultatens. En egenskap som ofta bedöms som mindre bra med min kamera är snabbheten i dess AF. Den betygssätts ofta som långsam. Stämmer inte alls för MIG men detta var en egenskap som tog lite längre tid att komma på. Min D300 klarar av att följa mitt vanligaste motiv: motocrosscyklar i 7-7,5 bps och i stort sätt samtliga bilder blir skarpa. Det är INTE långsmt för mig. Ett annat exempel är programvaror för videoredigering. Hade tidigare ett som jag var tvungen att uppgradera. Valde istället Premiere Elements från Adobe efter goda testresultat. Det är ett riktigt skitprogam när det gäller bildkvaliteten tillsammans med MIN kamera. Detta påvisar väl bara hur viktigt det är testa prylarna före köp själv OCH väga in dina personliga krav.
 
Senast ändrad:
Magnus Garpedal

Bara för besvara dig i nått jag finner aningen förvirrande då det är mig du citerar och sedan skriver om isohantering...Vem har sagt att inte isoegenskaper skulle ha betydelse? Inte jag i alla fall..

Jag brukar beskriva Sonykamerornas isohantering (innan A550 kom) då jag komenterat den parametern såsom "tillräkligt bra" och aldrig något annat.. En slags medelnivå typ...

Jag har också alltid sagt att jag egentligen INTE fann direkt någon större skillnad mellan min A300 och sedan A700áns isohantering.Jag fann därmed INTE såsom alla andra att A700 var så grymt mycket bättre än A300 (A200) som alla jag sett ansett.. Där skiljer sig min åsikt högst betydligt ifrån andras vittnesmål... A700 var lite bättre tyckte jag.... Men detta anser jag kvittades utav att A300 har en "klarare bildtyp" än A700áns lite mer kornigare bildtyp... Vilket direkt sedan i jämförelse känns lite som dom kvittar varandra i stora drag i praktiken då man ser helheten i den klara bilden.......

Jag tror det är viktigt då du citerar mig att du faktiskt håller ordning på vad jag brukar skriva som åsikt också så inte det blir missförstånd såsom att jag hävdar att dom tidigare Sonykamerorna (jag haft) skulle vara några slags isomonster.. Vilket dom jag haft inte är.. Dom har enbart varit "tillräckligt" bra och inget annat...

Så är detta klargjort..
 
När det gäller brusnivåerna så är jag den första att gratulera om Sony kommit i kapp. Bara bra med konkurrens. Men så länge som jag testade olika modeller mot varandra så var det tydligt att Sony låg efter Canikon. Om Adobes ovilja att stödja Sony eller inte spelar för mig som konsument ingen som helst roll. Det är slutresultatet som är viktigt för mig och då måste det finnas programvaror som fungerar. Kan inte Sony eller Adobe (eller någon annan) ta fram dessa och kameran därmed brusar FÖR mycket så avstår jag ett köp. Dessutom måste arbetsmomenten passa någorlunda in i mitt flöde.

Numera har jag dock slutat testa brusnivåerna då alla kameror jag testat innan jag la ner processen presterade tillräckligt bra för mina ändamål. Även Sony alltså.

När det gäller testernas graderingar så kan jag bara utgår från mina egna behov och jag bryr mig ytterst sällan om placeringen i ett test. Vinklingsbar LCD och LV är två exempel på finesser som jag inte bedömmer som speciellt viktiga. Bildkvalitet (även om den blir mer och mer ointressant då "alla" är bra idag), exakt ljusmätare, snabb och exakt AF däremot anser jag vara yttest viktigt.

Även jag har hittat egenskaper som inte alls stämmer överens med testresultatens. En egenskap som ofta bedöms som mindre bra med min kamera är snabbheten i dess AF. Den betygssätts ofta som långsam. Stämmer inte alls för MIG men detta var en egenskap som tog lite längre tid att komma på. Min D300 klarar av att följa mitt vanligaste motiv: motocrosscyklar i 7-7,5 bps och i stort sätt samtliga bilder blir skarpa. Det är INTE långsmt för mig. Ett annat exempel är programvaror för videoredigering. Hade tidigare ett som jag var tvungen att uppgradera. Valde istället Premiere Elements från Adobe efter goda testresultat. Det är ett riktigt skitprogam när det gäller bildkvaliteten tillsammans med MIN kamera. Detta påvisar väl bara hur viktigt det är testa prylarna före köp själv OCH väga in dina personliga krav.

Det är väl lite av kontentan jag drag tidigare i tråden. Man kan se Dx0 och div tester som en fingervisning/guide.

Gäller det ett dyrare kameraköp/ eller dito optik vänder jag mig alltid till leverantörer med öppet köp och säger på en gång ifrån att jag kommer att testa prylen lite grann. Fungerar den inte som förväntat blir det retur. Man hinner då i alla fall kolla brusegenskaper/exponering/ergonomi under några timmar hemma. Finns det AF-fel eller annat men man gillar prylen i övrigt så blir det byte. I annat fall retur. Går inte ÅF med på detta vänder jag mig till någon som gör det.

Det bästa är ju att ha några vänner som har prylen redan, men så är ju inte fallet alltid.

Men därför drar jag mig för att köpa från de billigaste internetleverantörerna. Bättre lägga några hundringar mer och ha tryggheten att kunna prova.

Visserligen går det alltid att få saker tillrättade på garanti, men hur kul är det att få en kamera och sedan ibland vänta 4-6 veckor på att den ska fungera som förväntat. Men kamerans grundegenskaper kan ju aldrig ändras så är det viktigt att få provskjuta först.

För övrigt verkar det som Intervision i Malmö numera servar Sonykameror vilket är jättebra. För servicen är en av hörnstenarna om ett kameramärke ska kunna etablera sig riktigt.
 
Är det f.ö. någon annan än jag som inte är intresserad av omfattande redigeringsmöjligheter direkt i kameran? Är det verkligen en måstefunktion för amatörer?

OBS! jag försöker inte förringa funktionen ifråga men jag har svårt att se mig själv micklandes med mina bilder direkt i kameran om jag inte behöver det och jag har svårtatt se att jag skulle behöva det. Är inte alltid en dator att föredra om man bara har tillgång till en?

Jo..Men.. Det Sony saknar, är viktigt i andra kameror. Den kan ju faktiskt vara så att dom har rätt också. Det handlar inte om vad som kanske är det vettigaste, utan vad som kan förbättra försäljningen, Spikmattan lancerades med buller och bång, men där sket dom i det blå skåpet.man kan väl köpa en sån för 25kr i dag. Vi har spela upp det är scenariot flera gånger nu, han/hon som skall köpa sin första DSLR, och handlarn förklarar, Ja med canon här kan du filma barnet som är på väg( han vet hur en slipsten skall dras) Kan man inte det med sonykameran där frågar killen, nej tyvärr det går inte, ja .ha så Sonyn är billigare då, nej det är samma pris. Redigering, nja.. när man åker hem på tåget eller bussen, flygplanet från Kapstaden, Nikon, Pentax har väl den funktionen numera,
 
Senast ändrad:
Nu när jag blivit nämnd trots min frånvaro :) så får jag väl säga att jag som "oberoende" (dvs icke märkesbunden av min anställning) först och främst provar själv efter mina egna förutsättningar, samt om det är en åsikt jag tänker uttala mig om publikt så försöker jag hämta information på så många övriga ställen som möjligt innan jag bildar mig en uppfattning om något. Delvis så påverkar kameraprestanda i allmänhet direkt det jag för tillfället arbetar med, så ämnet är intressant för mig även utöver mitt privata intresse för både teknik och fotografering i allmänhet.

Man bör skilja på "brustest" och "brustest"! För en fotograf så finns det bara en sak som gör skillnad, och det är hur bra bild man kan få med ett visst skärpedjup, med en viss maximal slutartid och en viss "räckvidd" eller bildvinkel (hur man nu vill se det). Sen är det upp till AF, efterbehandling och funktionsergonomi hur lätt det är att få ett bra bildresultat av det som kameran är kapabel att lämna till dig efter att dina krav på omständigheterna har uppfyllts. I detta ligger eget provande med kameran i handen.
Fungerar inte upplägget för dig så fungerar det inte helt enkelt, hur lite brus, hur snabb AF eller hur vinklingsbar LCD-skärmen än är. Och för många fungerar det inte bara för att det finns en vinklingsbar skärm - finns det andra kameror som ger kortare slutartider med samma brusmängd så håller man under många förhållanden helt enkelt i fel verktyg. Allt beror ju på vem du är som fotograf.

DxO mäter det DxO mäter, och deras siffror är ganska oantastliga så långt jag kunnat verifiera (vilket är ganska långt)... Vilket slutresultat en viss mjukvara kan uppnå med de förutsättningar som ges av kamerans uppmätta brusvärden och färgfiltersystem är något som till största delen faller utanför DxO's testramar. Det påverkar dock det upplevda resultatet starkt - se diskussionen ang Nikon/Canon/Sony och valda råkonverterare.
 
Har nu läst recension/test av A550 en gång till i FOTO samt på www.dpreview.com. Även pillat lite på kameran på MediaMarkt i Växjö.

Tycker båda testerna är ganska adekvata. Ny sensor tas upp, LV samt AF beröms, liksom AS etc.

Mer i detalj:

Stora minus för min del (på det sätt jag använder kameror privat) är att 1/spegeln inte går att fälla,2/ Brusrecuceringen inte går att stänga av, den vanliga sökaren är överraskande kontrastfattig och mörk.

Positivt: 1/ Ergonomiskt känns den bra, LV:n som går att vinkla uppåt är faktiskt en fin tillgång när nu kameran har LV (Går att plåta med annan stabilitet när man håller kameran som en gammal bladare eller Rolleiflex med schaktsökare istället för att på vingliga armar hålla LV ett stycke framför ansiktet).
Att den inte går att vinkla runt om anser jag vara mindre viktigt och hade antagligen inverkat på konstruktionens stabilitet.

Stort plus: AF-funktionen som både konventionellt och i LV har bra precision.

DRO-funktionen är lika bra som Nikons D-lightning.

Alltså, när jag kollar vad de nämnda testarna har skrivit finner jag inget direkt att anmärka på. Tycker de har varit sansade och objektiva.

Men de minus som jag nämnde gör att kameran går bort för mig. Främsta orsaken är att brusreduceringen ständigt ligger på.

Men båda testarna har enligt min åsikt glömt att klarlägga varför det är svårt att få en rawfil att bli mer detaljerad än en jpeg.

Hade verkligen behövts en riktigt klarläggande i den frågan. För mig dyker misstanken upp att orsaken är så enkel som följande:

Brusreduceringen hänger med även på rawfilen. OM det är så illa så missas möjligheten att höja kamerans detaljupplösning med minst 200 linjer per bildhöjd. Och OM så är fallet är det en jättemiss. Det utestänger kameran från en bildkvalitetshöjning i Camera Raw, Capture One, Lightroom m fl.

Förhoppningsvis går funktionen att nolla i medföljande rawkonverterare. Någon som äger kameran som kan svara på detta?

För övrigt fick jag en bildfil (jpeg) från Tobbe Hammar på en kyrkointeriör tagen med A550. För att vara tagen på medelhögt iso och aktiv brusreducering var den faktiskt överraskande bra detaljerad.

Men i FOTO:s test nämns också att det är först när man passerar iso 1600 som brusreduceringen börjar hämma detaljeringen ordentligt.

Så, bortsett från den missade utredeningen om varför rawfilerna inte höjs över jpeg-filerna tycker jag Christian Nilsson gjort ett bra test och varit objektiv.
 
Magnus Garpedal

Bara för besvara dig i nått jag finner aningen förvirrande då det är mig du citerar och sedan skriver om isohantering...Vem har sagt att inte isoegenskaper skulle ha betydelse? Inte jag i alla fall..
..

Ledsen om jag gjort dig förvirrad. Det var inte min avsikt. Jag la brusfrågan i ett separat inlägg men missade att en liten del kom med i det inlägget där jag ifrågasatte din slutsats om hur viktiga tester är.

Det jag ville påvisa var att testresultat där Sony enligt vissa i denna tråd anses få orättvist? sämre betyg i brusfrågor inte var/är viktiga för alla de vänner jag har pratat med. Jag nämnde just brus på högiso då det är det som i alla fall jag förknippat som en av de få saker som är eller varit sämre med Sony. Många av dem har å andra sida även sagt att AF är viktigt och de är nöjda med sina Nikon som så ofta får betyget långsamma :)

.
 
Senast ändrad:
Nu till nästa fråga. Vad beror Sonys små marknadsandelar på då om de är lika bra (vilket jag absolut inte motsäger)? Många av köparna idag är från Walkmangenerationen så Sony kan knappast vara ett okänt märke. Kostar de mer än konkurrenterna? Dvs sämre marginaler än för Canikon för handlarna? Eller är åsikten att en "riktig" kamera är en Canikon och inte en Sony och därmed är det kanske är enklare att sälja en Canikon än en Sony? Eller att man kanske inte ens förknippar Sony med kameror.

Vad jag menar är att som säljare är som alla andra plus att de har en press att sälja. Kan de ta en genväg så....är det rätt korkat att ta fram fler alternativ om kunden redan bestämt sig. Kommer det in en kund i butiken som säger att han skall ha en Canikon i en viss klass så skulle i alla fall jag inte lägga två fingrar i kors. Kommer samma kund in och säger att jag skall ha en kamera men inte vet vilken så är det en helt annan sak. Först görs en behovsanalys (eller borde göras i alla fall). Två alternativ läggs fram. Varför då? Jo all säljutbildning ut på att inte lägga fram mer än två alternativ. Det har med psykologi att göra.....Det blir för svårt att välja och tiden rinner iväg.

Jag arbetade i en av våra stora elektronikkedjor för många år sedan och ni skall veta hur lätt det är att påverka köpare att välja den för butiken/säljaren mest fördelaktiga produkten/märket. Dock var det hela tiden viktigast (för arbetsgivaren) att först och främst få in kunden i butiken för att snabbt sälja och sedan gå till nästa kund.

En liten gissningslek. Gissa vad företaget hette som var allra bäst på att ha aktiviteter som gjorde att vi hela tiden försökte sälja dess produkter? Sony! Vissa av oss åkte till Nepal på deras bekostnad. Klockor, jackor och andra prylar var vinster i tävlingarna de arrangerade för oss säljare. Sony var överlägset mest aktiva med dessa aktiviteter
 
Senast ändrad:
A550 är ganska "ren" i sin råfil till skillnad från tidigare Sony-kameror, det verkar som de lärt sig av tidigare misstag. Så långt jag kan se finns det inga konstigheter med i spelet när man ställt high-ISO NR till "off".

Däremot går det helt enkelt inte att få kameran att låta bli att brusreducera jpg från 1600 uppåt. Men detta skiljer den ju inte från andra kameror. Det som möjligtvis skiljer är hur väl fungerande brusreduceringen i kamerans egen jpg-konvertering är.
 
A550 är ganska "ren" i sin råfil till skillnad från tidigare Sony-kameror, det verkar som de lärt sig av tidigare misstag. Så långt jag kan se finns det inga konstigheter med i spelet när man ställt high-ISO NR till "off".

Däremot går det helt enkelt inte att få kameran att låta bli att brusreducera jpg från 1600 uppåt. Men detta skiljer den ju inte från andra kameror. Det som möjligtvis skiljer är hur väl fungerande brusreduceringen i kamerans egen jpg-konvertering är.

Är ändå funderande varför testerna påvisar att det i praktiken inte föreligger någon skillnad mellan raw och jpeg. Varje kamera jag haft i min hand har fått ett lyft i raw jämfört med sina jpeg. Men så läser man om detta fenomen.

Finns det något som motsäger att parametern brusreducering och eventuellt andra parametrar åker med rawfilen och förefaller vara nollade i rawprogrammet? För isåfall skulle ju konverterarens default inställning för brus bara brusreducera ytterligare eller vid läge 0 ändå ha kvar den ursprungliga brusreduceringen.

Jag funderar absolut inte på att skaffa någon A550, men frågan intresserar mig och är inget jag känner igen från A900.
 
Dxo markt ser om raw filerna blir påverkade tydligen... Dom anmärkte på detta med A700 i första mätningarna.... Vilket Sony sedan åtgärdade i fw 4..Och "problemet" sedan var fixat enligt vad jag minns..

Medans ingen sådan anmärkning finns med A550..
 
Nu till nästa fråga. Vad beror Sonys små marknadsandelar på då om de är lika bra (vilket jag absolut inte motsäger)? Många av köparna idag är från Walkmangenerationen så Sony kan knappast vara ett okänt märke. Kostar de mer än konkurrenterna? Dvs sämre marginaler än för Canikon för handlarna? Eller är åsikten att en "riktig" kamera är en Canikon och inte en Sony och därmed är det kanske är enklare att sälja en Canikon än en Sony? Eller att man kanske inte ens förknippar Sony med kameror.

Vad jag menar är att som säljare är som alla andra plus att de har en press att sälja. Kan de ta en genväg så....är det rätt korkat att ta fram fler alternativ om kunden redan bestämt sig. Kommer det in en kund i butiken som säger att han skall ha en Canikon i en viss klass så skulle i alla fall jag inte lägga två fingrar i kors. Kommer samma kund in och säger att jag skall ha en kamera men inte vet vilken så är det en helt annan sak. Först görs en behovsanalys (eller borde göras i alla fall). Två alternativ läggs fram. Varför då? Jo all säljutbildning ut på att inte lägga fram mer än två alternativ. Det har med psykologi att göra.....Det blir för svårt att välja och tiden rinner iväg.

Jag arbetade i en av våra stora elektronikkedjor för många år sedan och ni skall veta hur lätt det är att påverka köpare att välja den för butiken/säljaren mest fördelaktiga produkten/märket. Dock var det hela tiden viktigast (för arbetsgivaren) att först och främst få in kunden i butiken för att snabbt sälja och sedan gå till nästa kund.

En liten gissningslek. Gissa vad företaget hette som var allra bäst på att ha aktiviteter som gjorde att vi hela tiden försökte sälja dess produkter? Sony! Vissa av oss åkte till Nepal på deras bekostnad. Klockor, jackor och andra prylar var vinster i tävlingarna de arrangerade för oss säljare. Sony var överlägset mest aktiva med dessa aktiviteter

Jag har bara varit i en kamerabutik i Stockholm som verkar ta Sony på verkligt allvar och det är Rajala Pro Shop. De har betydligt mycket mer Sony-prylar än de flesta.

Sony har väl inte varit med i racet mer än drygt 3 år. Att Sony inte lyft riktigt ännu kan ju bero på att man inte hade speciellt mycket att sälja i flera år än gamla ommärkta Minolta-objektiv och A100. Det är väl först de senaste 2 åren man fått upp farten. Nu har man har man 8 modeller ute på marknaden och 4 modeller är utgångna. Man har trots allt fått ut 12 modeller under denna tid. Kan de bara hålla denna bredd så kommer de att vara en av tre som orkar bjuda ut ett brett sortiment. En hel del nya objektiv har ju kommit också.

Olympus och Pentax orkar inte riktigt idag. Oly har 4 modeller och Pentax bara två vad jag kan se när jag kollar hos CyberPhoto i alla fall. Pentax försöker lite desperat nischa sig med blå, röda och vita DSLR-hus istället för olika modeller för olika segment. Betydligt billigare med lite olikfärgad plast än att utveckla helt nya modeller. Jag undrar hur länge Pentax orkar hänga med. De verkar hänga på repen.
 
Pentax försöker lite desperat nischa sig med blå, röda och vita DSLR-hus istället för olika modeller för olika segment. Betydligt billigare med lite olikfärgad plast än att utveckla helt nya modeller.
Sony tycks också ha anammat ett liknande koncept, ta fram några få grundmodeller som man sen klonar till en uppsjö modeller. Av Sonys 8 olika DSLR hade nog de flesta andra tillverkare valt att sälja de som 3 modeller.

Av vad jag uppfattat så säljer Pentax bättre just nu än de gjort på flera år och har snart 3 DSLR på marknaden om man tar med 645D.
 
Vi kan väl säga att alla kameratillverkare som inte utvecklar och/eller tillverkar egna sensorer riskerar att släpa efter. Så långt är allt väl förspänt för Sony och Canon.

Men båda dessa jätteföretag sysslar med så mycket annat än kameror.

Nikon däremot har vad jag vet ingen direkt egen sensortillverkning, men sysslar ändå med utveckling av dem och är dessutom nästan helt inriktade på just kameror och optik.

Efterfrågan på nya dslr-modeller kommer att stagnera. Medelsvensson, eller medel-vilken nationalitet som helst, kommer inte att köpa nya dslr en gång om året. och "utvecklingen" mellan 2 kameragenerationer är sällan mycket att skriva hem om.

Så frågan är om dessa jätteföretag som har andra järn i elden kommer att spilla så mycket krut på kameror när, inte om, efterfrågan sjunker.

De mer extremt fotointresserade är i total minoritet gentemot de som plåtar "lite till husbehov".

Satt och rannsakade mig själv en stund och tittade på gamla bildfiler. Det visade sig, för mig personligen i alla fall, att det är en försvinnande liten del av mina bilder jag inte skulle kunna plåta med min snart 6 år gamla 20D. Det är enbart mina jätteförstoringar och utställningsbilder som skulle bli lite lidande.

Gamla filer från 1Ds (8 år gammal promodell för 100.000 spänn som kan köpas begagnad för en spottstyver idag med lång livslängd kvar) hade i stort sett klarat utsällningsbilderna. Den 6 år gamla 1DMkII hade fortfarande klarat alla actionbilder för pressbruk och vissa utställningsbilder.

Under ett decennium har det faktiskt inte skett så många "verkligt nödvändiga förbättringar". Okej, vi har fått bättre lcd-skärmar som är lättare att granska bildresultatet på och lite bättre lågljusprestanda, imaginär förbättrad AF-prestanda- eller i vissa fall ingen förbättring alls vad gäller pricksäkerhet. Och självklart pixlar till förbannelse som väl inte alltid i sin mängd direkt förbättrar resultatet. Många "finesser" känns som kejsarens nya kläder, Plast ersätter metall i allt högre grad.

Men kamerorna har blivit billigare. I rättvisans namn har rawkonverterarna blivit snabbare. Bildstablisering på gluggarna har blivit vanligare och det är bra.

Men jag kan inte se att de viktigaste elementen för verktygen i mitt fotograferande har förbättrats nämnvärt. Alltså, sökare, exponering, AF och faktisk bildkvalitet.

Många av de bästa optikerna på marknaden är 20-åriga konstruktioner, som i sin tur är ganska nätta uppgraderingar av optiker som fanns för 50-60 år sedan. Zoomarna har ju förbättrats väldigt mycket dock.

När jag nu rannsakat mig själv mår jag nästan illa över att man själv deltagit/deltager i denna prylhysteri.

Känns patetiskt när folk på trådarna blir oroliga över att vissa promodeller "bara har 12 mp". Verkar vara väldigt få som kommer ihåg att för att göra en dubbelt så stor bild (mätt på resp sida) som en gammal 6 mp-kamera behövs det 24mp och att redan 12-14 mp av god kvalitet konkurrerar med en mellanformatare på 6x4,5 cm laddad med Velviafilm.

Sedan kommer som ett brev på posten (nja, inte ens den är säker längre) kommentarer till detta inlägg "att det är hobby i hobbyn att skaffa nya prylar", alternativt att jag borde skita i vad andra gör med sina pengar så länge de är lyckliga. Och visst, de må ha all rätt i världen till det.

Jag är absolut ingen bakåtsträvare, men förbättringar ska vara rejäla förbättringar. Och det känns inte så nu.

Vill därför bara slänga in ett litet perspektiv på det hela. Idag går det att köpa kameror för c:a 5000:- som har prestanda ingen vågade drömma om för 7 år sedan. Då kostade ett minneskort på 256 Mb 3.000:-.

Det är också ganska tragikomiskt att läsa tråden om Canon 1DMkIV där folk som bytt upp sig från MkIII i många fall försöker övertyga sig själva om att de gjorde rätt som sålde sin MkIII för 15-20000:- och köpte en MkIV för 48000:-. Vissa behöver de små förbättringarna, men de personerna är lätträknade.

Och den här tråden handlar egentligen om testares trovärdighet och DxO:s dito gällande en kamera (A550) som egentligen klarar av fotograferingssituationerna mycket bra. Fast det är vi som står bakom den och liknande kameror som i själva verket är de största prestandaförstörarna. Gamla sanningar har en tendens att bli gamla därför att de är sanna.

Och vem är jag att sitta och kasta sten i glashus? Jag som "uppgraderat" flitigt genom åren. Jag vill tro att jag lärt mig en del av det och det har jag försökt beskriva i inlägget.

Natti

Edit: ser vid snabbgenomläsningen att vissa ord och mellanslag inte hamnat rätt, men orkar inte rätta till det. DS
 
Senast ändrad:
Tack för ett mycket bra inlägg Lennart.

Håller med i varenda stavelse trots att jag själv fluktat rejält på a550 sedan den kom och även funderat om jag ska köpa nya a7XX när den kommer.

Visserligen har jag haft systemkamera sedan i mitten på 80-talet med tre Nikon och en minolta och numera en Sony a300 men jag är rätt övertygad om att min a300 kommer att duga flera år framöver för min del, glad amatör som jag är. Så jag börjar tänka om lite och det kan nog bli något annat än ett nytt kamerahus i sommar istället. En fast glugg till och ett riktigt bra stativ istället kanske :)
 
Sedan kommer som ett brev på posten (nja, inte ens den är säker längre) kommentarer till detta inlägg "att det är hobby i hobbyn att skaffa nya prylar", alternativt att jag borde skita i vad andra gör med sina pengar så länge de är lyckliga.

Du tar orden ur tangentbordet för mej.
 
Konsumtionskulturen bestämmer behovet av nya kameror, inte kravet på "bättre" bildkvalitet. Det finns väl ingen större skillnad mellan just specialfallet "kameror" och vilken annan intresseinriktning som helst. Ska vi nu bli filosofiska så har jag flera gånger tidigare påtalat att mänskligheten i stort (och prylfantaster i synnerhet) hade tjänat massvis på att försöka ombilda sin belöningskänsla och "påtagliga känsla av värde" från materiella inköp till att istället lägga dessa feedback i de så kallade "mjuka" värdena i stället - kunskap, känsla och resultat.

Man kan inte förneka att en bättre kamera ger någon som har potential att utnyttja denna möjlighet till bättre bilder, och vad sedan varje enskild individ egentligen HAR för behov av "bättre bilder" i ett verkligt vardagligt användande skall man väl inte skriva folk på näsan. Något som sällan är populärt att påtala är dock att de allra flesta användare hade tjänat så oändligt mycket mer "bildkvalitet" på att lägga pengarna från den senaste uppgraderingsrundan på lite resor, lite fotoutbildningar samt lite ledig tid att faktiskt fotografera på. Dessa "kostnader" borde komma före utlägg för nya kameraprylar för de allra flesta användare.
Det är ungefär som att köpa kärlek av sina barn - att arbeta över för att ha råd att köpa dyra prylar i stället för att ta den tiden till att faktiskt umgås och ge av sig själv till sina närmaste. Återigen en värderingsfråga - materiell gåva (hårda värden) vs kunskap och närhet (mjuka värden).

Däremot vet jag många arbetande fotografer som nog fått stå tillbaka ganska kraftigt i sina inkomstdeklarationer om de inte varit hyffsat uppdaterade med det senaste, det finns faktiskt gott om situationer där det fortfarande är kameran som är den begränsande faktorn om bara fotografen är någorlunda kompetent. Hur stor skillnad detta gör för allmänkonsumenten, som inte sällan är ganska långt från att vara i närheten av att "pressa gränserna" för den utrustning dom redan har är en helt annan fråga.

Lite filosofi behövs ibland.
 
Däremot vet jag många arbetande fotografer som nog fått stå tillbaka ganska kraftigt i sina inkomstdeklarationer om de inte varit hyffsat uppdaterade med det senaste, det finns faktiskt gott om situationer där det fortfarande är kameran som är den begränsande faktorn om bara fotografen är någorlunda kompetent. Hur stor skillnad detta gör för allmänkonsumenten, som inte sällan är ganska långt från att vara i närheten av att "pressa gränserna" för den utrustning dom redan har är en helt annan fråga.lite filosofi behövs ibland.

Definitivt är det så. I min yrkesutövning som historiskt sett varit mest inriktad på pressbilder som ju i tryck är ganska lågupplösta alster är det förvisso många jobb jag inte skulle kunnat fixa utan snabba och hållbara kameror. Men framförallt inte utan ljusstarka objektiv av bättre klass. I själva verket har de varit överordnade kamerahuset.

Likaså hade de stora printar jag ämnar ställa ut varit i behov av kameror med såväl hög upplösning och bra kvalitet per pixel. Och även här ka till en mycket bra optik för att verkligen synliggöra skillnaden.

Men kollegor jag pratat med har mellan skål och vägg varit helt öppenhjärtliga och kommit fram till att en generationsskillnad sällan ändrat något som motsvarat förväntningarna.

Vad gäller Canon anser både jag och de att den största historiska förändringen mellan 2 efter varandra följande generationer var steget från 1D och 1DMkII. Efter MkII har skillnaden minimerats per generation.
Nikon: Efter D1 som märket ledde utvecklingen med kom ett par uppgraderingar som inte var så epokgörande. D2X förvisso en bra detaljering på lägre iso. Men lyftet med stort L kom med D3.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så angav jag där att det givetvis fanns fall där en uppgradering var helt nödvändig, men mer för ett fåtal än flertalet.

Men utan att gå in på för mycket detaljer så håller jag oreserverat med dig. och även om folk kanske ifrågasätter min kompetens som fotograf måste jag tillstå att min 5DMkII och min A900, kompletterade med L-optiker och Zeissdito inte sätter några direkta gränser för mig utan det är jag själv som fortfarande hittar nya kvaliteér hos de kamerorna. M a o är jag fortfarande den tyngst bromsande parametern, inte kamerorna.

Nu är förvisso dessa kameror FF, prixelrika och relativt dyra samt optikkrävande i det högre prissegmentet och ligger ganska långt ifrån A550, men icke detso mindre ropas det redan på 5DMkIII och en uppgradering av A900.

Så antingen är jag en sämre fotograf som inte begär mer av kamerorna eller också befinner vi oss på uppgraderingshysterins domäner där alla mjuka värden offras.

MVH/Lennart
 
Nu till nästa fråga. Vad beror Sonys små marknadsandelar på då om de är lika bra (vilket jag absolut inte motsäger)? Många av köparna idag är från Walkmangenerationen så Sony kan knappast vara ett okänt märke.

Kommer sent in i en lång diskussion men iallafall. Ett känt brand är ju bra men Canon/Nikon "äger" ju kameramarknaden för småbild sen många år, dom har en hälsosam konkurrenssituation och folk tenderar till att jämföra dom två. Inte lätt att vara trea även om man heter Sony. Om Sony började göra någon annan grunka där det finns starka brands, kanske synthesizers som jämförelse skulle folk fortsätta köpa Roland, Korg och Yamaha ett bra tag till. Det tar tid helt enkelt. Nu önskar jag inte heller att Sony ska dumpa marknaden och bli det enda märket men som sagt har det gått ganska fort och Sony är nu förbi "resten" dvs Oly, Panasonic, Pentax och så... Själv tycker jag att utbevklingen just nu är superkul, hoppas på en kalasuppföljare till A700 och en proffskamera det står Sony på snart...
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar