Hur kan folk använda 35mm film??

[RG]

Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

 

[ohrn]

Nu ska välja mina ord noga.
Enligt det jag upplevt vad det gäller folk som prompt fotar analogt, är att de inte vågar prova sig på digitalt. Nu är det främst min far jag tänker på, men även lärarna i foto på skolan är likadana. De verkar tro att det skulle bli så mycket sämre med digitalt och att "det inte är på riktigt" längre. Som du säger, de tekniska prestandaskillnaderna är överväldigande och jag förstår inte varför man ens lär ut analogt fotande i skolan fortfarande. Jag anser att det är en utdöende del av fotografi. Kommer inte behövas längre.

 

[sagan]

Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

Det är ju många som gillar korn, särskilt i s/v fotografi, detta går ju dock att skapa även med en digitalkamera i hög grad. Sen finns det ju de som gillar själva mörkrumsarbetet med kemiska vätskor och sånt.

 

[laungeville]

Jag har inget direkt alternativ som fungerar lika bra som min kompakta fujifilmkamera, och använder iso 1600 film som ger fina resultat.
har en ricoh grd också, men den tar långt ifrån lika bra bilder på iso 1600..är skönt att kunna släppa kontrollen lite och bara peka och skjuta.

Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

 

[Palletheking]

Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

Det beror väl på lite vad ens intresse går ut på. Varför skruvar och mekar folk på äldre bilar. Ofta läggs det dyra pengar på reservdelar trots att nyare modeller troligtvis är både snabbare och mer funktionella. De gamla bilarna saknar servostyrning, centrallås ABS. Vissa personer skall prompt ha en segelbåt i trä. De njuter av allt arbete vad gäller skötsel och underhåll som är betydligt mindre på plastbåtar. Vissa köper särskilda telemarksskidor och struntar i att Elan har modeller som tar en ner för backen mycket fortare.

Fotografi som intresse handlar om mer än att enbart producera optimala bildresultat. Vägen till bilden kan vara minst lika viktig. Själv är jag i färd med att skrota all tillgång till af då jag upplever det som så mycket roligare att fokusera manuellt. Det blir mer utmanande helt enkelt, och skärper till mina kreativa sinnen. Känslan i manuella objektiv är också oslagbar. Den njutningen kan jag kosta på mig som entusiast.

 

[Graal]

Om det är enbart finkornigheten man ser till så har jag bildexempel. 400 ISO filmer som Tri-X och T-max duger fint i normala förstoringsgrader. Bilden nedan motsvarar en mycket större bildstorlek på 60x90 cm, om du har skärmupplösning 1680x1050. Har du lägre upplösning ser du bilden större än naturlig storlek. Har du högre upplösning på skärmen ser du bilden i mindre storlek än naturlig.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1506776&target=_blank

T-Max 400 kan säkert få ett finare korn med de för filmen specialutvecklade framkallarna som T-Max developer eller liknande. Här har jag använt vanlig D76.

Nästa två bilder motsvarar kornigheten som blir vid en kopiestl på 3 meters bredd. Detta vid samma skärmupplösning.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1506779&target=_blank

Även T-Max 3200 upplever jag som relativt användbar då den har en kornighet knappt större än Tri-X vid 800-1600 ISO. En överraskande finkornig film för sin känslighet.

Nu är inte kornigheten allt i en film och ofta vill man ha just den lite råa känsla kornet ger. Dessutom finns sanslöst finkorniga (nästan kornlösa) filmer i känslighet 25-100 ISO. Men det finns också något som heter tonalitét, tonåtergivning och förmåga att ge kopierbara detaljer i de ljusaste och mörkaste partierna. Vad gäller dessa parametrar upplever jag den svartvita filmen som oöverträffad, speciellt då man kan framkalla filmen på olika sätt och/eller använda färgade filter för att få fram detaljer i motivets hela register. Jag behöver i de fall jag vill få fram alla sdetaljer inte ta flera exponeringar och sedan sätta ihop dom som HDR i datorn för att fixa sådant, utan det räcker med en enda exponering, vilket är en stor fördel när man t.ex fotograferar motiv som rör på sig. Men den avgörande skillnaden för mig är hur slutresultatet på papper ser ut och den känsla materialet förmedlar där. Den exponerade, framkallade och fixerade analoga silversvärtan inne i gelatinskiktet är unik i jämförelse med det utsprutade bläcket på papperets yta. Det blir inte samma sak även om man försöker efterlikna detta med att lägga barytskikt och annat på utskriftspapperena. Utskriftssvärtan må vara både något djupare och även lite hållbarare när de bästa och dyraste materialen används, men samma känsla förmedlar de inte i mina ögon. Nu har jag full förståelse för att andra tycker på annat sätt, men för mig är bilden på fotopapper målet och där förmedlar gelatinsilverbilden en känsla som är svår att återskapa digitalt. Där har du svaret på att man fortfarande använder film. Och filmförsäljningen ökar just nu, speciellt i svartvitt och till unga yrkesfotografer, allt enligt en artikel i Kamera&Bild nr 12.

 

[Fläsk-Tarzan]

Se analog fotografi lite som klassisk musik un plugged kontra elinstrument, eller som LP skivor kontra CD skivor. Allt har sin tjusning. Jag plåtade så sent som fram till 2003 med analog kamera på konserter och jag tror jag har i alla fall en bild kvar här på FS som heter "Sen kväll med Lisa". att jag nu helt gått över till digitalt beror mest på lathet och att det här är billigare.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/274914.htm?set=mp

 

[Graal]

Digitalt är inte alls billigare när du kommer till utskrivna bilder på hållbara material och med hållbart bläck. Där är den svartvita mörkrumsbilden fortfarande konkurrenskraftig. Och när det kommer till större storlekar som man inte kan fixa själv i den egna skrivaren, utan måste skicka till proffsfirmor som gör dom på de bästa och hållbaraste materialen, ja då är den digital bilden flerdubbelt dyrare än mörkrumsbilden som du kan göra själv hemma i valfri storlek.

 

[Fläsk-Tarzan]

Mig veterligen sparar i alla fall jag pengar när jag inte köper varken film eller lämnar in den för framkallning och kopiering. Jag tog oftast 3-4 rullar på en konsert och av resultatet förstorade jag själv i färglabbet de stora bilderna men 10x15 kopierna gjorde färglabbet så att jag hade något att jobba efter och det blev inte så billigt. Nu kan jag göra valet direkt i datorn och behöver inte heller köpa film. Av de 3-4 rullarna jag tog på konserterna blev jag kanske nöjd med 20 bilder.
Pratar vi enbart svartvitt så är det en helt annan prisbild där man gör bilderna billigare själv.

 

[Fredrikpersson]

Jag tror att det - precis som Graal och Tarzan skrivit - inte i första hand rör sig om att jämföra analogt och digital med hjälp av rent teknisk prestanda. Analogt och digitalt är olika sätt att jobba och ger olika uttryck. Ungefär som akvarell eller olja om man är målare.

När det gäller kostnader upplever jag digitalt som dyrare. I synnerhet utskriftsdelen. En uppsättning bläckpatroner är dyra. En hyfsat stor skrivare (A3 och större) är dyr. Papper skall vi inte tala om. Även analogt är kostsamt men inte dyrare.

Mvh

F

 

[Graal]

Mig veterligen sparar i alla fall jag pengar när jag inte köper varken film eller lämnar in den för framkallning och kopiering. Jag tog oftast 3-4 rullar på en konsert och av resultatet förstorade jag själv i färglabbet de stora bilderna men 10x15 kopierna gjorde färglabbet så att jag hade något att jobba efter och det blev inte så billigt. Nu kan jag göra valet direkt i datorn och behöver inte heller köpa film. Av de 3-4 rullarna jag tog på konserterna blev jag kanske nöjd med 20 bilder.

Må så vara, men det jag jämförde var inte det utan vad det kostar att göra en högkvalitativ svartvit bild på arkivbeständiga material. Där är det inte billigare digitalt utan du får punga ut med flerdbbla kostnaden jämfört med att göra en analog svartvit bild hemma i mörkrummet. Vid mina senaste två utställningar har jag även kollat vad det skulle kosta mig att göra bilderna som inscannade utskrifter på de bästa och hållbaraste pappersmaterialen/bläcken, istället för att göra dom i mörkrummet själv (och då har jag ändå inte räknat in kostnaden det skulle innebära för mig att skaffa en filmscanner som kan ta fram det bästa ur negativen). Den totala kostnaden för min senaste utställning vad gäller materialkostnad för fotopapper film och kemi (film räknat på att jag får ca 3 användbara negativ per 36-rulle eller 120-film) låg på ca 5.000 kr. Skulle jag skrivit ut bilderna hos en proffsfirma i samma storlekar och på bästa materialen hade kostnaden hamnat på minst 25.000 kr. Så valet för mig är ganska lätt. Speciellt när jag gillar slutresultatet från mörkrummet bättre. Fast mera tid tar det givetvis. Men den tiden i mörkrummet är ett angenämnt nöje och mörkrumsarbetet är magi på högsta nivå. Något som saknas i den digitala fotografin. Det blir ingen massproduktion och man ger bilderna mera omsorg och omtanke. Inte förrän man suttit med läsglasögonen och granskat bilderna, och ev prickat i vita fläckar efter återstående dammpartiklar med retuschpenseln/pennan, är bilden klar. Ett långsammare flöde, men ack så rogivande för själen.

 

[H Anders]

Vissa köper särskilda telemarksskidor och struntar i att Elan har modeller som tar en ner för backen mycket fortare.

Lite OT, men som telisåkare jag kan inte låta bli att invända mot ovanstående. Kolla in telemarksåkning på http://www.powderwhore.com/ThePactTrailerMedWeb.mov
Nog tar de sig ned ganska snabbt.

 

[Palletheking]

Lite OT, men som telisåkare jag kan inte låta bli att invända mot ovanstående. Kolla in telemarksåkning på http://www.powderwhore.com/ThePactTrailerMedWeb.mov
Nog tar de sig ned ganska snabbt.

Tipsa Anja, vet ja.

 

[Graal]

Lite OT, men som telisåkare jag kan inte låta bli att invända mot ovanstående. Kolla in telemarksåkning på http://www.powderwhore.com/ThePactTrailerMedWeb.mov
Nog tar de sig ned ganska snabbt.

Visst är det så att de som kan sin sak gör det bra, oavsett teknik. Och när det gäller telis så använde man den skärande svängen redan från början. Den moderna carvingtekniken har sitt ursprung i just telemarkssvängen, som bygger på den skärande svängen. När slalomåkarna som Stenmark &co hoppade fram och tillbaka mellan stolparna i sina hoppsvängar, skar telisfolket snön i fina skärande svängar. Och nu är materialet så pass utvecklat även på telissidan att det går oerhört fort om man kan tekniken. Kanske jämförbart med analogt vs digitalt? Det går fortare med fast häl, men tillräckligt fort utan. Och när man kommer till känslan är det två helt olika upplevelser...

 

[RolandM]

Det finns en och annan som målar portätt och andra bilder i olja fortfarande.

 

[Fläsk-Tarzan]

Jag glömde nog att förtydliga att det jag menar att göra den svartvita kopian själv så menade jag underförstått i mörkrummet. Färgbilderna gör Crimson numera när jag fotar digitalt. Med film gjorde jag allt själv.Färgkemin var inte billig och inte pappren heller. Enbart svartvitt i mörkrummet blir oslagbart billigare än digitalt. Hoppas jag har förtydligat mig nu.

 

[matti]

Det finns en och annan som målar portätt och andra bilder i olja fortfarande.

Touché....

Hur står de ut med den dåliga "upplösningen" och de smetiga hopflytande färgerna ;-)

// Matti

 

[Melker Humala]

Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

Det är ju roligare att fotografera med film dessutom är korn snyggt.

 

[stefohl]

Den totala kostnaden för min senaste utställning vad gäller materialkostnad för fotopapper film och kemi (film räknat på att jag får ca 3 användbara negativ per 36-rulle eller 120-film) låg på ca 5.000 kr. Skulle jag skrivit ut bilderna hos en proffsfirma i samma storlekar och på bästa materialen hade kostnaden hamnat på minst 25.000 kr.

Jag förstår verkligen varför du vill göra det själv i mörkrummet för att få den kontroll som man vill ha med bilder för en utställning. Vi som är mer intresserade av bilder än teknik gläds väl åt att det finns många olika alternativ för att göra bilder.

Men jag undrar lite över din kalkyl. Om du lämnar in bilderna för att få dem utskrivna så betalar du ju också för arbetstiden, så då borde du räkna med din egen tid. Alternativet skulle ju vara att du köpte skrivare och papper själv. Skillnaden blir då inte så stor.

Stefan

 

[Graal]

Jag förstår verkligen varför du vill göra det själv i mörkrummet för att få den kontroll som man vill ha med bilder för en utställning. Vi som är mer intresserade av bilder än teknik gläds väl åt att det finns många olika alternativ för att göra bilder.

Men jag undrar lite över din kalkyl. Om du lämnar in bilderna för att få dem utskrivna så betalar du ju också för arbetstiden, så då borde du räkna med din egen tid. Alternativet skulle ju vara att du köpte skrivare och papper själv. Skillnaden blir då inte så stor.

Stefan

Jo ska arbetstiden räknas in håller naturligtvis inte den kalkylen. Jag betalar ju inte för den när jag gör bilden själv. Detta är ur den icke yrkesverksamme fotografens perspektiv.