Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

hur dyrt objektiv till d7000

Produkter
(logga in för att koppla)
Detta stämmer tyvärr inte. Anledningen till att du får kortare skärpedjup på en FX-kamera jämfört med en DX-kamera är att du behöver mer tele på FX-kameran för att få samma bildvinkel som på DX-kameran. Detta gör att du får kortare skärpedjup på FX-kameran.

Jag tror att vi kan hoppa över alla förklaringar till varför det blir på ena eller andra sättet, de bara ökar förvirringen.

Till OP, tobbehobbe, vill jag säga att det bara är att pröva sig fram och jobba vidare. Man lär sig så småningom. Rom byggdes inte på en dag, och det går inte alldeles av sig själv att få fina bilder även om man har en bra kamera. Du har en av de allra bästa.

Det är massor av försök och misstag som så småningom leder till att man förstår vad man kan göra med kameran och hur man kan få den att följa sina önskningar. Grunden har du; liten bländare stort skärpedjup, stor bländare litet skärpedjup, men vad det innebär i praktiken, när du tar bilden, det vet du inte förrän du har prövat, misslyckats, prövat igen, och igen och igen och igen och så småningom lyckats.

Ställ gärna frågor här, och illustrera helst med bilder, där du förklarar vad som blev på annat sätt än du hade tänkt dig, så kommer du säkert att få bra svar, som kanske leder dig en liten bit längre på vägen mot att göra din faktiskt väldigt fina kamera till ett följsamt verktyg i dina händer.
 
Jag tror att vi kan hoppa över alla förklaringar till varför det blir på ena eller andra sättet, de bara ökar förvirringen.

Till OP, tobbehobbe, vill jag säga att det bara är att pröva sig fram och jobba vidare. Man lär sig så småningom. Rom byggdes inte på en dag, och det går inte alldeles av sig själv att få fina bilder även om man har en bra kamera. Du har en av de allra bästa.

Det är massor av försök och misstag som så småningom leder till att man förstår vad man kan göra med kameran och hur man kan få den att följa sina önskningar. Grunden har du; liten bländare stort skärpedjup, stor bländare litet skärpedjup, men vad det innebär i praktiken, när du tar bilden, det vet du inte förrän du har prövat, misslyckats, prövat igen, och igen och igen och igen och så småningom lyckats.

Ställ gärna frågor här, och illustrera helst med bilder, där du förklarar vad som blev på annat sätt än du hade tänkt dig, så kommer du säkert att få bra svar, som kanske leder dig en liten bit längre på vägen mot att göra din faktiskt väldigt fina kamera till ett följsamt verktyg i dina händer.

Riktigt bra och vettigt inlägg.
 
Ju mindre sensor dess större skärpedjup är helt riktigt. Det finns massor med fördelar med en liten sensor och ändå tillräckligt många pixlar. Objektiven blir mycket mindre och billigare, då stora ytor inte behöver slipas. Ett normalobjektiv kan ha brännvidden 8 mm. 50 mm är rena tele och 300 mm är teleskop.
 
Det är missvisande att prata brännvid, då sensorformatet är så avgörande. Man borde istället hantera bildvinklar.
 
Ju mindre sensor dess större skärpedjup är helt riktigt. Det finns massor med fördelar med en liten sensor och ändå tillräckligt många pixlar. Objektiven blir mycket mindre och billigare, då stora ytor inte behöver slipas. Ett normalobjektiv kan ha brännvidden 8 mm. 50 mm är rena tele och 300 mm är teleskop.

Tobbe har ju redan en bra kamera.

Tobbe, ut och fota så mycket du kan. Du kommer att klara det. Bli glad för varje bild som blir bra och kasta resten. Samla inte i onödan, det blir till slut för många dåliga bilder du inte vet vad du ska ha till. Så gör jag under min lärotid, hoppas jag inte ger fel råd. Lycka till
 
Tobbe har ju redan en bra kamera.

Tobbe, ut och fota så mycket du kan. Du kommer att klara det. Bli glad för varje bild som blir bra och kasta resten. Samla inte i onödan, det blir till slut för många dåliga bilder du inte vet vad du ska ha till. Så gör jag under min lärotid, hoppas jag inte ger fel råd. Lycka till

Helt rätt!
Sedan kan man ju ha ett specifikt mål, just nu vill ju Tobbe ta stad &landskap med stort (oändligt) skärpedjup.
Då är det hyperfokal fokus man jobbar med.
Knöligt namn lätt att göra.

Sätt objektivet på 28mm och bländare f/16. Fokusera på 1,5m och allt från 75cm blir skarpt
Formeln funkar för alla bländare och objektiv ( bäst med korta objektiv, vidvinkel)

Genomförs enklast med manuell fokus och A-läge så kameran inte fokuserar om men väljer en tid som matchar bländaren.
 
tack för (den bra) responsen här iaf...försöker ta åt mig vad jag nu kan..ska testa föregående inlägg

Här kan du lätt räkna ut vad som gäller för andra värden än de jag använde i mitt exempel:
http://www.dofmaster.com/dofjs.html

Lycka till, tänk på att vara mjuk på avtryckaren, ta bra stöd och kanske till och med hålla andan när du trycker av. Då slipper du oskärpa pga att du ofrivilligt rör kameran.
 
Här kan du lätt räkna ut vad som gäller för andra värden än de jag använde i mitt exempel:
http://www.dofmaster.com/dofjs.html

Lycka till, tänk på att vara mjuk på avtryckaren, ta bra stöd och kanske till och med hålla andan när du trycker av. Då slipper du oskärpa pga att du ofrivilligt rör kameran.

kan inte tolka dom där två bilderna som visas...undre bilden visar oändlig skärpa..men hajar väl bara inte vad som gör den skillnaden mot övre bilden..hmm jaja
 
Hur är formeln för beräkning av skärpedjupet?

Val av kamera måste betyda val av sensorstorlek.
Brännvid, bländare och avstånd väljer man ju själv.
Skulle önska beräkna med egen kalkylator. exempelvis bredd
 
Hur är formeln för beräkning av skärpedjupet?

Val av kamera måste betyda val av sensorstorlek.
Brännvid, bländare och avstånd väljer man ju själv.
Skulle önska beräkna med egen kalkylator. exempelvis bredd

Jo, visst är det sensorstorleken. Olika storlek på sensorn ger olika stor acceptabel oskärpecirkel. Resonemanget gäller också delförstoring, så att om man beskär bilden efteråt är skärpedjupet något mindre genom att man inte godtar lika stor oskärpecirkel.

Ekvationerna är en aning komplicerade för att göra uträkningen i huvudet, och de förutsätter att man faktiskt verkligen känner till måtten för de olika avstånden, vilket sällan är fallet när man fotograferar. Men man kan ha en programmerad kalkylator för beräkningen, och på så sätt kan den göras ganska kvickt utan att man behöver hålla en massa olika faktorer i huvudet. Det smidigaste är kanske om man har en smartphone att ha kalkylatorn som en app.

Jag känner inte till någon yrkesfotograf av dem som jag har träffat, som använder kalkylator för skärpedjupet. Däremot känner jag flera som har påpekat att skalorna på objektivet inte stämmer med deras egen uppfattning om skärpedjup, vilket antyder att man kan ha olika kriterier för vilken storlek på oskärpecirkeln som man godtar; omvänt också, hur mycket oskärpa man kräver för att se det som att bakgrunden suddas ut.

När man har mattskiva eller elektronisk sökare är det relativt lätt att se hur stor oskärpan blir i bakgrunden; lättare med elektronisk sökare än mattskiva, men skärpedjupet kan man inte se på en mattskiva (gränserna för vad man upplever som skarpt).

Jag tror att de allra flesta av oss kör på känn när det gäller skärpedjup. Ekvationerna säger ju oss praktiskt taget ingenting om renderingen av bakgrundsoskärpa, vilket ofta är viktigare än precis hur stort skärpedjupet är.

Det kan vara bra också att inte använda uträkningarna för avstånd där de inte är tillämpbara; de vanliga ekvationerna gäller långa avstånd, medan närbildsområdet kräver andra och mer komplexa ekvationer, i synnerhet när objektivet är asymmetriskt med olika stora ingångs- och utgångspupiller.

Formler för beräkning är lätt att leta upp på nätet, och det är flera olika formler. Alla innefattar ett mått för godtagbar oskärpecirkel, vilket man kan bestämma själv, eller som i vissa formler, oskärpecirkeln är specificerad som en viss del av formatets diagonal.
 
Oskärpecirkeln för Canon EOS 1000 D är 0,019 mm enligt
http://www.dofmaster.com/digital_coc.html

Kamerans sensor är 14,8 mm hög och bilderna blir 2602 pixlar höga.
En pixelrad är alltså 0,00569 mm och oskärpecirkeln hela 3,3 pixelrader.
Vid gränsen för oskärpa utnyttjas ju bara en tredjedel av kamerans och
kitobjektivets kapacitet. Skärpedjupsberäkningen verkar litet grovkornig.

Formlerna är inte så komplicerade, som man kunde tro.
http://www.dofmaster.com/equations.html
 
Hmmm...

Godtagbar oskärpa är ju subjektivt, och det hänger inte bara på hur många linjepar som kan lösas upp vid en viss kontrast, utan också på hur motivet ser ut. Man godtar betydligt mindre skärpa om det är ytor där man inte förväntar sig detaljer, och om gränsen mellan sådana ytor är relativt jämn. Å andra sidan kan det behövas god upplösning och kontrast för att få fin gradation över en yta som gradvis ändrar ton.

Så det kan aldrig bli så enkelt som att räkna efter en formel; i vissa bilder kan skärpedjupet som upplevs vara större än vad formeln anger, och i andra mindre, beroende på detaljrikedom och var i tonskalan olika bitar hamnar. Oskärpecirkeln är en grov approximering, ett värde plockat lite mellan tummen och pekfingret.

Så jag tror att det kan vara bra att fortsätta ta det på känn, och för min del är det väldigt ofta mer intressant hur oskärpan ser ut.
 
Jo, men det är i varje fall intressant att kunna räkna ut det så där rent matematiskt.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.