stoltz skrev:
Inte alls, det är ju långt ifrån alla gatufoton som kan upplevas som kränkande - Men principiellt sett är jag för ett sådant förfarande. vad gör du om du råkar fotografera en kvinna som lever under skyddad identitet på annan ort pga en misshandlande make och du sen lägger ut bilden på nätet? Utifrån din publicering, så hittar han henne. Skulle du i ett sådant fall ångra att du inte bad om ett medgivande?
Det är just det som är mitt problem. Jag förstår inte att bilden vi talar om kan upplevas som kränkande. Jag ser helt enkelt inte det du ser. Du ser en utslagen, jag ser en man som visserligen kanske inte hänger med i de senaste modesvängarna men definitivt inte direkt läggs i facket utslagen alkis. Hur ska jag då kunna veta att någon annan kan uppleva bilden som kränkande?
Naturligtvis skulle jag i ditt exempel ångra att jag inte bad henne om ett medgivande. Samtidigt innebär ditt resonemang att jag (eller någon annan) alltså inte kan publicera en bild av t.ex. rusningstid på Sergels torg. Vem vet om en av dem har skyddad identitet?
Du ser ett ungt par tätt omslingrade på en avskild bänk i en park. Tjejen är invandrare och killen är svensk fd nynazist (tatueringarna på hans bakhvudud och hals avslöjar detta). Du ser bilden på fotosidan framför dig "Gränslös kärlek", en svartvit mustig bild med två huvuden och fullt identifierbara ansikten som tittar varandra djupt i ögonen. Du knäpper bilden med din Leica och strax därefter försvinner paret innan du har frågat om lov. Du tycker att den här underbara bilden bör världen inte gå miste om, kärleken övervinner allt vilket bilden tydligt visar. Du publicerar bilden på FS och det blir en av dom mest positivt omtalade bilderna under sitens historia. En vecka senare så slår du upp tidningen och ser samma unga par mördade av nynazister på öppen gata. Skulle du i ett sådant här fall ångra att du inte begärt ett medgivande.
Åh, en Leica, jo jag tackar jag!
Jag skulle ångra mig bittert om det var så att det var min bild som orsakade deras död, absolut. Ska man alltså se till att det aldrig är människor med på ens bilder?
Det är ju just denna fingertoppskänslan man bör ha som fotograf, annars är man väl en hänsynslös sådan? Om du har svårt att bedöma huruvida bilden du tänker ta kan vara kränkande, så ta bilden, men PUBLICERA inte den. Om du har svårt att bedöma bilden som kränkande, PRATA med personen, upplys om syfte och användning. Alla bilder som man har tagit är väl knappast lämpliga för publicering.
Jag har inte svårt att bedöma om mina bilder är kränkande eller ej. Det är därför jag har så svårt att förstå resonemanget runt denna bild - jag tycker inte att den är kränkande. Däremot är folks åsikter om mannen i sig kränkande eftersom vi inget vet om honom. Inte bilden alltså, bara åsikterna. Hade han legat utslagen på gatan eller halsat ur en flaska hade jag kanske förstått reaktionen, men en man som står och röker vid en busshållplats? Ofattbart.
Exempel in absurdum - Kan du helt ärligt säga att mannen på bilden INTE kan tolkas som alkoholist? Kan du säga helt ärligt att han inte ser ut som en "outsider"? Hade du tolkat en bild på en ärrad kvinna (på sergelstorg) med sönderrivna nätstrumpor, kort skinnkjol, sprutmärken och lutad in i en bil som en tvåbarns mamma som skall köra sina bar till dagis?
Jag kan givetvis inte förutsäga hur andra tolkar en bild och det kan heller aldrig vara lagens mening att det ska vara min eller andras tolkningar som avgör om något är kränkande, bara den fotograferades, och inte ens då är det säkert att bilden verkligen bedöms vara det. Om jag tycker att någon ser sjuk ut på en bild, ska jag då kunna få den raderad för att jag tycker det är fel att ta bilder på sjuka - oavsett om det jag tycker stämmer eller inte?
Jag blir fortfarande förvånad, över att andra blir förvånade över att deras bilder kan tolkas utifrån stereotyper och att personen på bild inte vill bli placerad i ett stereotypt fack och vill ha kontroll över denna risk.
Tycker du själv att du borde ha tillstånd från alla stockholmare om du tar ett flygfoto över stockholm?
Jag tycker att din sista fråga är lite lustig, den borde du väl snarare ställa dig själv och svara ja på? Hur som helst, stereotyper kan ju t.o.m vara något man strävar efter, se studiofoto och många tjejbilder t.ex., men det betyder inte att de är uppenbara alla gånger. Skägg, noll fåfänga och en cigarrett i handen är inte tillräckligt för mig att sätta in en människa eller en bild i ett fack.
Jag kan bara hoppas att vi fortfarande får publicera människor när de bara går omkring och är människor för det blir förfärligt trist den dag det enbart blir studiofoton här på FS.