fotografi i sig.

[lynxx]

Men varför är det då så att undersköna naturscenerier som tar andan ur en inte får en rad av fotosidans kollegor men svartvita, underexponerade och helst ocksp suddiga bilder på kobenta tonårstjejer får sida upp och sida ner med kommentarer?

Tar man mer politiskt korrekta bilder med en pappkartong eller en Holga än med en juste kamera?

 

[janc]

lynxx skrev:
Men varför är det då så att undersköna naturscenerier som tar andan ur en inte får ...

Jag kan tänka mig tre orsaker. Det är inte alla som tycker de är så tilltalande / engagerande, att de som är intresserade av naturscenerier är dåliga på att de bildkritik eller att den typen av bilder är svåra att ge bildmässiga kommentarer på. Men svaret vet jag inte...

lynxx skrev:
Tar man mer politiskt korrekta bilder med en pappkartong eller en Holga än med en juste kamera?

En del tar rätt annorlunda bilder med dom. Kan det vara så att de bilderna "sticker ut" medans det är rätt gott om hyggliga naturbilder ?

Kanske behövs det nyskapande naturbilder ?

För egen del ser jag inte att den ena typen av bilder står i motsättning till den andra eller att det ska vara någon sorts "rättvis" fördelning.

 

[Graal]

Till Roger (Lynxx):
Kameran är inte avgörande för om bilden är bra eller inte. Det är oftast den som står bakom det beror på. Precis som det finns bra och dåliga naturbilder tagna med den dyraste Hasselbladkamera med de dyraste optikvidundren så finns det både bra och dåliga bilder tagna med lådkameror och billiga Holgor.

Kan hålla med dig om att en del bilder får mer kommentarer här på fotosidan än de egentligen förtjänar. Men det tror jag beror på helt andra orsaker än bildens olika kvalitéter. En del kan sticka ut, andra provocera t.ex. Dessutom kan det ha att göra med tillfället då bilden läggs ut. Är många inloggade tror jag att chansen till fler kommentarer är större.

Tycker också att du undervärderar svartvita bilder i ditt inlägg, men du kanske inte menade så? Menade du så bör du kunna ge en förklaring.
Skulle också vilja att du ger exempel på svartvita, underexponerade och suddiga bilder på kobenta tonårstjejer som fått sida upp och sida ner av kommentarer här på fotosidan. Även undersköna naturscenerier som tar andan ur en och inte fått en enda kommentar bör exemplifieras.
Detta för att vi ska förstå lite bättre vad du menar.

Hälsn, Nils.

 

[Avslutat Medlemskap23]

ariadne skrev:
[Bpå tal om det här värde, och som jag upplever det att en viss typ av måleri har ett värde i sig själv, så känner jag mig rätt kluven. på nåt sätt känner jag att där är det helt okej att bara vara visuell, medans i mkt annat så kräver vi en tanke bakom.[/B]

Måste det finnas en tanke bakom, räcker det inte med en *känsla* bakom? Bra konst är för mig konst som fångar själens uttryck, bra konst tillkommer när konstnärens fingrar och händer har direktkontakt med själen och när själens energi är tolkad i en målning så går denna energi att förnimma av betraktaren. Nu talar jag inte bara om det som ögat ser, utan även om det som vår själ kan känna. Allting i världen har energi.

För mig är fotografi en avbildning, eller tolkning, av verkligheten - medan målning är uttryck för själen. Jag tycker inte om intellektuella målningar där man har tänkt och konstruerat, för det ser just väldigt tänkt och konstruerat ut. Det blir opersonligt, hårt och kallt. Bra konst är när konstnärens själ syns i konstverket. Då är det äkta, personligt, närvarande och alldeles underbart.

Med vänlig hälsning
Rolnad

 

[Liza]

Varje konstform har sin tjusning och unika uttryck. Att jämföra foto med måleri ur en värdeaspekt tycker jag är helt fel. Att jämföra dem ur en konstnärlig syn rörande vad som krävs för perfektionism gå hur bra som helst. De sammanbindande kriterierna är planering, förberedelse, visualisering, fysisk närhet, kunskap, verkställande och efterarbete. För att allt detta ska fungera som en helhet krävs att konstärens hela väsen är aktiv i skapandeprocessen annars blir det platt och ointressant.
Att måla en tavla har sin teknik, ett fotografi/mörkrumsarbete en annan, skulptur en tredje, patinering, muralmålning, bravuratekninker, trompe l´oeil åter andra, tygapplikation, fönsterdekorationer, masker.... alla är olika medier som kräver olika kunskap och tillvägagångssätt för att skapa en bestämd visuell bild. Jag har sysslat med alla ovannämda plus en hel del till och hittar inget rättfärdigande i att kalla det ena mer värdefullt än det andra.
Jag anser nog snarare att de som upphöjer en teknik saknar tillräcklig kunskap om de andra.
Min synpunk här kommer ur att jag är perfektionistisk hantverkare och med det saknar kunskap och förståelse för det jag anser vara slarv, kludd, snap-shots, osmakligt och billigt vilket i sig inbegriper det mesta i den massproducerande digitala eran.

 

[Wolfgang]

Detta är den mest intressanta tråden av alla

Det konstiga är att jag kan hålla med alla Era kommentarer och åsikter, säkert beroende på att jag själv är splitterad i frågan.
ANNA, jag vet att jag inte kan måla ett porträtt, har försökt många gånger. Däremot kan jag fotografera porträtt och även fått utmärkelse i fototävlingar med just porträtt.
Så för mig känns den målande konsten mycket svårare.

 

[ariadne]

"Måste det finnas en tanke bakom, räcker det inte med en *känsla* bakom?"

fast tankar och känslor går in i vartannat tycker jag. även om jag tror jag förstår hur du mnear. men om man vill ge uttryck för en känsla så går det nog inte att göra det om inte tankarna är med men visst, man måste inte tänka hela tiden, på vad man gör eller varför, det kan ju mkt väl vara så att man jobbar rent intiutivt och först efteråt ser vad man gjort.




"För mig är fotografi en avbildning, eller tolkning, av verkligheten - medan målning är uttryck för själen. "


okej. den här indelningen förstår inte jag.men säger du det så är det säkert sant för dig

"Jag tycker inte om intellektuella målningar där man har tänkt och konstruerat, för det ser just väldigt tänkt och konstruerat ut. Det blir opersonligt, hårt och kallt. "

tja, världen är väl rätt opersonlig, hård och kall på sina håll.

 

[Wolfgang]

Svar till Anna

Du har helt rätt med Dina tankar om värdering/priset av ett konstobjekt.
Det är helt enkelt så att produktionskostnaden, producentens önskade vinstmarginal och tillgång och efterfrågan som avgör det slutliga priset. När det rör sig om mer eller mindre historisk konst, så är konsten även en pennningsplacering i hopp om ett stigande pris.
Desssutom har det alltid förvånat mig, att om en konstnär säljer två av sina tavlor, så är den tavlan som har större format alltid dyrare än den mindre.
Visserligen går mer material åt för den större, men det kan ändå inte vara så att ett större format samtidigt också är större konst.

 

[ariadne]

"Varje konstform har sin tjusning och unika uttryck. Att jämföra foto med måleri ur en värdeaspekt tycker jag är helt fel. "

jo, det kan man tycka men att vi värderar saker olika är ett faktum. eller?

.

 

[ariadne]

"ANNA, jag vet att jag inte kan måla ett porträtt, har försökt många gånger. "


då får du försöka ännu fler gånger

nej, men jag tror faktiskt att alla kan lära sig att teckna. sen är det väl så att vissa har lättare för det än andra. eller ja, mycket lättare tillochmed. menar väl lite att jag inte tror på att det bara skulle vara ett fåtal utvalda som är välsignade med denna gåva. det handlar om att lära sig. det kan ta lång tid och vara krävande, men det handlar om seendet till stor del, och så stor skillnad på seendet har inte vi människor tror jag. själv kämpat jag fortfarande med att se. att det ska va så svårt!

men visst det är helt klart lättare om vi talar om likhet , att fotografera en människa än att teckna en.

 

[ariadne]

fortsättning till eva lundh -

fast jag håller med dig. om man värderar något, den är värd si och den är värd så. vad säger det? menar inte att det intressant att värdera, men det är intressant hur vi värderar om vi värderar och varför.

 

[Wolfgang]

Svar till Graal

Tack för att Du svarade så utförligt på mitt inlägg. Men Du kan inte ta Dig själv som exempel, eftersom Du kan fotografi.
Jag menade folk som inte har fotografiska kunskaper. De ser fotografiska bilder med en känsla som anknyter till deras kännedom om bildinnehållet.
Medan en fotoexpert bedömmer bilden helt annorlunda, med sin expertkänsla för bilden.
Jag har märkt det så ofta, när vi haft proffs på fotoföreningen som skall vara domare för våra bilder.
Är domaren naturfotograf kommer aldrig en naturbild att vinna, eftersom han har så höga krav och kunskap på just sitt område. Han söker just sin egen känsla i andras bilder.
Däremot visar Du fjällbilder för personer som är fjällvandrare, dock som inte är fotografer, så kommer de att hitta känslan i bilderna på ett helt annat sätt än folk som är "asfaltblommor"och tycker att alla träd och berg ser likadana ut. Fjällvandrarna får en upplevelsekänsla och då kan de få en nostalgisk känsla som kompenserar en eventuell kompositionsmiss i bilden.
Jag har också märkt att personer som inte är vana vid bilder i form av målningar och fotografier saknar sinne för att uppskatta att "ljuset är bra just nu", kanske med undantag för solnedgångar. De tror ofta att solljuset mitt på dagen är det bästa ljuset och har inget sinne för släpljus och liknande.
Den berömda känslan kommer helt enkelt med kunskap och fördjupning i ämnet, eftersom man då vet vad man skall leta efter att tycka om eller "sortera bort".
Detta gäller för konst i alla dess former.
Människor som endast t ex lyssnar till dansmusik och aldrig har fördjupat sig i konstmusiken, kan sällan förälska sig på studs i Bach's eller i Beethovens musik.
Den riktiga konsten kräver mycket engagemang inte bara från konstnären utan även från betraktaren/lyssnaren.

 

[ariadne]

TILL ROLAND IGEN



"Jag tycker inte om intellektuella målningar där man har tänkt och konstruerat, för det ser just väldigt tänkt och konstruerat ut. Det blir opersonligt, hårt och kallt. "

dessutom så förstår jag inte varför målningar måste bli kalla opersonliga eller hårda för att man har tänkt? det får du nog förklara lite hur du menar..tänker man bara kallt och hårt?
jag tänker varma tankar ibland.

 

[afrika]

Hm..

Väldigt intressant tråd. Jag umgås i en värld där jag träffar "konstnärer" hela tiden. Väldigt många som jag vet tycker sig vara det.

Jag känner också att måleri är någon sorts oantastlig konst, hur fult det än är så är det ändå konst. Medans t,ex, videokonst för mig associeras med skit. När jag tänker efter är det ju givetvis löjligt att känna så, men så tänker jag. Kanske har jag inte sett tillräckligt mycket dåligt måleri, men sett min beskärda del av "personliga" popkonstfilmer på träd som vajar i vinden.

Men jag tycker att det finns väldigt mycket dålig "konst", alla är postmoderna och det betyder så mycket för konstnären och bla bla bla. Jag tycker att man ska kunna dra ett verk ur sitt sammanhang och om det inte är intressant utan en upphovsmans storhet eller en bakgrundshistoria så kanske det inte är så intressant ändå?

Jag skulle våga säga att jag kan gå så långt att ett fotografi som inte fungerar utan sin bildtext är ingenting.

Jag vet inte om jag lyckas få fram det som jag tänker men jaja... jag har gjort ett försök iallafall.

 

[ariadne]

"Men jag tycker att det finns väldigt mycket dålig "konst", alla är postmoderna och det betyder så mycket för konstnären och bla bla bla. Jag tycker att man ska kunna dra ett verk ur sitt sammanhang och om det inte är intressant utan en upphovsmans storhet eller en bakgrundshistoria så kanske det inte är så intressant ändå?
Jag skulle våga säga att jag kan gå så långt att ett fotografi som inte fungerar utan sin bildtext är ingenting. "

njae, ingenting va att gå väl långt tycker jag. men att det blir mindre är säkert om det nu är tänkt att ingå i ett sammanhang och avsett att ses som sådant. varför tycker du att saker och ting måste kunna stå för sig själva? är det större än att man bygger upp någonting som består av olika komponenter? det är väl bara två olika sätt att jobba. det måste inte automatiskt bättre att lyckas säga allt i ett stycke. eller?

jag tror att man kan uttrycka saker på olika vis. jag kan kanske göra en bild som står för sig själv, men varianten att låta fler bilder, eller bildtexter samspela kanske bättre återger det det jag ville. om det gör det så förstår jag inte varför jag skulle det andra alternativet, dvs att välja ensambilden.

 

[ariadne]

"Men jag tycker att det finns väldigt mycket dålig "konst", alla är postmoderna och det betyder så mycket för konstnären och bla bla bla."

jag måste vända på det och säga att jag tycker att det finns väldigt mycket bra konst. konst som berört mig, underhållit mig, fått mig att fundera, eller bara njuta!

 

[Erik Schalin]

Just det Anna, berört.
Det är nyckelordet, bra konst berör.
En del konst berör bara mig, och det gör den plötsligt mer svåråtkomlig pga av en mindre handel och exponering.

Och det där med att investera i konst, det är mest ett nys. Konsten är inte mer värd än vad ngn annan vill och kan betala. Viljan och förmågan att kunna betala hänger ofta ihop med börskurser tillsammans med en skrytfaktor. Kolla vad jag har hemma... Följden blir att när kurserna går ner, då blir konsten billig för det är en mindre skara personer som kan betala, och tvärtom.

Sedan kan det vara så att man VILL ha det där på väggen, men då är det ju ingen direkt investering i och med att det aldrig kommer att säljas.

 

[lynxx]

Hej Nisse Bergkvist!

Nej då, jag vill inte nedvärdera sv/vit fotograferandet som konst. Tvärtom!!!
Jag vill heller inte hoppa på någon enskilds alster men jag ger gärna exempel på lysande naturbilder. Janne Arleklint t ex. Det finns en hel del tjejer på Fotosidan som tar Norrlandsscenerier som man häpnar inför.

Visst! Jag är själv inne på naturbiten och blir naturligt nog mest tilltalad av bilder inom min egen sfär men nog tycker jag att de suddiga svartvita och KRAFTIGT överexponerade bilderna får oförtjänt stor plats hos kommentatorerna.

Det här är ingen pekpinne på något sätt. Bara en reflektion på hur saker är. Man får väl visa sina bilder för faster Beata i stället så får vi se hur pass mycket konstruktiv kritik hon kan komma med. Troligen blir den mer nyanserad än vad som varit fallet det senaste året på Fotosidan.

 

[janc]

Graal skrev:
...Kan hålla med dig om att en del bilder får mer kommentarer här på fotosidan än de egentligen förtjänar. ..

Men är det inte så att de som tagit dessa bilder lyckats engagera sin publik ? Givetvis i det begränsade sammanhang det innbär att lägga ut en bild här och att det för en specifik bild säkert är så att tidpunkten spelar en viss roll.

Då bortser jag från oskicket (enligt min uppfattning) att använda kommentarerna som någon sorts "chat". Men det är en annan diskussion.

 

[janc]

lynxx skrev:
..Visst! Jag är själv inne på naturbiten och blir naturligt nog mest tilltalad av bilder inom min egen sfär men nog tycker jag att de suddiga svartvita och KRAFTIGT överexponerade bilderna får oförtjänt stor plats hos kommentatorerna.
..

Handlar det inte om att vi ofta förväntar oss att en bild som skapats med fotografisk teknik ska vara "naturligt" avbildande inom vissa ramar ?

Jämför t.ex med diskussionen inom måleriet när impressionismen kom. Ingen skulle komma på tanken att kritisera en teckning för att den inte har tillräcklig gråskala men för ett i någon mening "traditionellt" fotografi finns mycket mer av en teknisk norm.