fotografi i sig.

[ariadne]

"..... men måste förklara för Anna, vad jag menar med att orden ligger "rätt på tungan", vilket har med poesi och musikalitet att göra.
I "Mona Lisa" finns 4 bokstäver i varje ord. Båda orden börjar med mjuk konsonant och "s-et" i "Lisa" är tonande (dock ej på svenska, vilket vi får ta). Det blir en fin och mjuk tonvikt mellan orden som passar perfekt till tavlans kvinnoporträtt.
Namnet "Kajsa" däremot börjar med hård konsonant, följd av aj-diftongen, och ett väsnande "s" som upprepas i "Lisa". En fullständig omusikalisk konstruktion som passar inte ihop med porträttet."

okej, det må så vara men hur stor inverkan gör det på själva bilden, dvs hur jag ser den? inte nämnvärt mycket tror jag. fast jag kan ha fel förstås!

 

[ariadne]

"hänger man bilderna i en utställning, så har en passande titel en accentuerande funktion och kan lyfta en bild."

absolut. jag menar bara att titeln kan ha mer eller mindre betydelse, det kan vara en laddad titel eller en neutral titel.
hurvida mona-lisa är det eller inte låter jag vara osagt

 

[Wolfgang]

Roligt att diskutera med Dig, Anna.
"Mona Lisa" har en ordkonstruktion som man lätt kommer ihåg, jag tror på alla språk. Många känner till den utan att ha sett tavlan, och de flesta som kommer till Paris vill se den.Ofta är de besvikna: "Den var så liten".
Samma fenomen har Du med andra ordkonstruktioner som är lätt att säga och lätt att komma ihåg,
t ex "Coca Cola" eller t o m "En stor stark", som har blivit ett begrepp,
mycket bättre än "en stor öl".

 

[ariadne]

det är möjligt wolfgang, jag är ingen fena på det där. jag går på känsla när det gäller titlar. sen kan man säkert finna rationella förklaringar till varför de fungerar, det är konsonanter hit och vokaler dit och sånt. men det där är du mycket bättre på än jag