Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fotografer kommer påverkas av den nya lagen GDPR

Produkter
(logga in för att koppla)
Hur gör man som mingelfotograf? Man har en uppgradgivare i ryggen men själv egenföretagare?

Bröllopsfoto? Mingel, gruppbild?
 
Hur gör man som mingelfotograf? Man har en uppgradgivare i ryggen men själv egenföretagare?

Bröllopsfoto? Mingel, gruppbild?

Man upplyser om att det pågår fotografering. För att uppdragsgivaren ska kunna lagra och publicera bilderna gör de en intresseavvägning.

Datainspektionen beskriver just hur man gör vid mingelfotografering här:

https://www.datainspektionen.se/dat...geln-upphor/publicera-bilder-filmer-och-ljud/

Rättslig grund för företag och privata organisationer
Vi antar att ert syfte är att ni vill informera om er verksamhet. För ett företag kan publiceringen då vara tillåten enligt den rättsliga grunden intresseavvägning.

För det krävs att företagets intresse av att publicera bilderna för att informera om verksamheten väger tyngre än det intresse personerna på bilderna har av skydd för sina personuppgifter. Dokumentera hur ni har resonerat när ni har gjort den avvägningen.

Den registrerades rättigheter
Personerna som är med på bilderna har rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Informera därför besökarna på eventet om att deras personuppgifter, alltså bilderna, kan komma att användas för att informera om verksamheten på webbplatsen och att de har möjlighet att invända mot detta. Informera också om vem de ska kontakta.

Ni måste inte samla in namn på alla som är med på bilderna endast för att kunna följa reglerna i förordningen. Men om någon identifierar sig själv och vill utöva sina rättigheter, så gäller rättigheterna i förordningen.
 
Att bilderna räknas som konstnärliga betyder inte att man slipper GDPR, du har fortfarande personuppgifter från din kontakt med kund. Ex. i din telefon/e-post(gammaldags brev) men även i samband med dina faktureringar och bokföring.
Knappast ett problem.
GDPR säger däremot om kunden önskar så skall du radera kunden ur register.
Skatteverket skulle nog ha en o annan synpunkt om man inte kan redovisa varifrån man fått inkomsten.
 
För uppdragsgivaren gäller det däremot att hitta någon rättslig grund för lagringen. Det kan vara att bilderna används i en journalistisk skildring av konserten. Annars kan man gör en intresseavvägning som ger i handen att det finns en tydlig nytta av bilderna som uppväger den persondata som kan utläsas av bilderna. Då har man etablerat att det finns ett berättigat intresse av lagringen. Jag tror att en sådan intresseavvägning kan göras för hela bildarkivet, men att man då skriver att man granskar alla nya bilder som läggs in.
Ja, förmodligen lönar det sig att dokumentera de avvägningar man gör och de beslut man tar i sådana fall.
Ju mer detaljerat desto bättre, skulle jag tro.
 
Man upplyser om att det pågår fotografering. För att uppdragsgivaren ska kunna lagra och publicera bilderna gör de en intresseavvägning.

Datainspektionen beskriver just hur man gör vid mingelfotografering här:

https://www.datainspektionen.se/dat...geln-upphor/publicera-bilder-filmer-och-ljud/
Jag påstår inte att Datainspektionen har fel här, men vill påpeka att DI historiskt har haft en mycket konservativ inställning till datalagring av personuppgifter (och en ganska vid tolkning av vad som är personuppgifter). Det kan vara nyttigt att konsultera även någon annan som är juridiskt kompetent på GDPR för att få en mer komplett bild av rättsläget.
 
Ja, det vore nog lite väl bra om det krävdes samtycke för att bli "kund" hos Skatteverket. :)
 
Det har nämnts att bröllopsfotografi anses vara konstnärligt foto, och därmed är ett undantag för GDPR (precis som streetfoto mm). Men gäller detta undantag endast lagring och redigering av bilderna, eller innebär undantaget att det är ok att publicera konstnärliga bilder offentligt? Blir det en intresseavägning eftersom jag har ett intresse av att publicera bröllopsbilder offentligt för att locka till mig nya kunder, och måste jag isf informera alla gästerna om att bilderna kan hamna på min hemsida?
 
Det har nämnts att bröllopsfotografi anses vara konstnärligt foto, och därmed är ett undantag för GDPR (precis som streetfoto mm). Men gäller detta undantag endast lagring och redigering av bilderna, eller innebär undantaget att det är ok att publicera konstnärliga bilder offentligt? Blir det en intresseavägning eftersom jag har ett intresse av att publicera bröllopsbilder offentligt för att locka till mig nya kunder, och måste jag isf informera alla gästerna om att bilderna kan hamna på min hemsida?

Det konstnärliga undantaget gäller i stort sätt alla typ av fotografering efter som du gör kreativa val som vinkel, komposition, ljus, tajming etc.

Det konstnärliga undantaget (liksom det journalistiska) finns för att bevara din yttrandefrihet. Därför får du även publicera bilden (lagra öppet).

Men vem som helst får inte publicera/lagra dina bilder. Din yttrandefrihet förs inte över utan de måste hitta en egen rättslig grund. Är det en tidning eller en sajt med utgivningsbevis så omfattas de av det journalistiska undantaget. Finns det inget undantag som passar så får man göra en intresseavvägning eller inhämta samtycke.
 
Det konstnärliga undantaget gäller i stort sätt alla typ av fotografering efter som du gör kreativa val som vinkel, komposition, ljus, tajming etc.

Det konstnärliga undantaget (liksom det journalistiska) finns för att bevara din yttrandefrihet. Därför får du även publicera bilden (lagra öppet).

Men vem som helst får inte publicera/lagra dina bilder. Din yttrandefrihet förs inte över utan de måste hitta en egen rättslig grund. Är det en tidning eller en sajt med utgivningsbevis så omfattas de av det journalistiska undantaget. Finns det inget undantag som passar så får man göra en intresseavvägning eller inhämta samtycke.
Grymt, tack för klargörandet! :)
 
Frankrike

...och snart kommer tyska och franska reglerna hit. Att man inte får publicera bilder utan personens medgivande.

Lite osäker men är det inte så att om du du fotar och publicera bilder tagna i Frankrike kommer du att få en stämning från helvetet av varenda en som kan tänkas finnas på bilden. Detsamma gäller då även byggnadernas ägare. Så när det gäller Frankrike så blir inte många bilder tagna om man känner till reglerna.
 
Knappast ett problem.
GDPR säger däremot om kunden önskar så skall du radera kunden ur register.
Skatteverket skulle nog ha en o annan synpunkt om man inte kan redovisa varifrån man fått inkomsten.

Jag tog utgångspunkt i inlägg 119 där Bee frågar om GDPR när det gäller personalbilder och bröllopsfoton.
Fröderberg svarar angående bilderna men jag anser att de övriga personuppgifterna som följer av att vara proffesionell fotograf faller in under GDPR. Men det är kanske det du också menar med "knappast ett problem"? Eller menar du att Bee inte behöver förhålla sig till GDPR överhuvudtaget?
 
Att bilderna räknas som konstnärliga beror på att Upphovsrättslagen jämställer fotografi med annan konst. Det finns ju en rad kreativa beslut bakom varje bild. Se artikeln som jag länkade till ovan.

Om vi utgår ifrån Bee's inlägg 119 i tråden där hon frågar om personalbilder kontra konstnärlighet.
Har själv aldrig fotat sådan bilder men jag ser för mig att man kommer till företaget sätter upp sin bakgrund, blixtar, kamera och tar några testbilder.
När man förvissat sig om att det ser bra ut så kör man på. Samma inställningar och löpande band. Lite småprat för att folk ska känna sig bekväma och slappna av.
Sedan så gör man lite bildbehandling på en bild och kör batchkonvertering på resten.
För mig blir inte detta mycket konstnärlighet. Jag kännner mig tveksam till att alltid kunna åberopa konstnärlighet vid all fotografering. Hur ser du på det?
 
Jag påstår inte att Datainspektionen har fel här, men vill påpeka att DI historiskt har haft en mycket konservativ inställning till datalagring av personuppgifter (och en ganska vid tolkning av vad som är personuppgifter). Det kan vara nyttigt att konsultera även någon annan som är juridiskt kompetent på GDPR för att få en mer komplett bild av rättsläget.

Datainspektionen är den myndighet som föreslås få tillsynsansvaret när det kommer till GDPR i Sverige.
Skulle tro att de flesta tar kontakt med dem när/om de blir tillsynsmyndighet.
https://www.datainspektionen.se/dat...yddsforordningen/dataskyddsmyndighetens-roll/
 
Om vi utgår ifrån Bee's inlägg 119 i tråden där hon frågar om personalbilder kontra konstnärlighet.
Har själv aldrig fotat sådan bilder men jag ser för mig att man kommer till företaget sätter upp sin bakgrund, blixtar, kamera och tar några testbilder.
När man förvissat sig om att det ser bra ut så kör man på. Samma inställningar och löpande band. Lite småprat för att folk ska känna sig bekväma och slappna av.
Sedan så gör man lite bildbehandling på en bild och kör batchkonvertering på resten.
För mig blir inte detta mycket konstnärlighet. Jag kännner mig tveksam till att alltid kunna åberopa konstnärlighet vid all fotografering. Hur ser du på det?

Enligt Upphovsrättslagen är foto att jämställa med annan konst. Ljus, vinkar, utsnitt, komposition, tajming mm är trots allt kreativa val.
 
Jag tog utgångspunkt i inlägg 119 där Bee frågar om GDPR när det gäller personalbilder och bröllopsfoton.
Fröderberg svarar angående bilderna men jag anser att de övriga personuppgifterna som följer av att vara proffesionell fotograf faller in under GDPR. Men det är kanske det du också menar med "knappast ett problem"? Eller menar du att Bee inte behöver förhålla sig till GDPR överhuvudtaget?

Det är riktigt att kundregister och annan administration inte är undantagen GDPR.
 
Datainspektionen är den myndighet som föreslås få tillsynsansvaret när det kommer till GDPR i Sverige.
Skulle tro att de flesta tar kontakt med dem när/om de blir tillsynsmyndighet.
Det tror jag också. Mitt påpekande handlade om att man kanske inte ska ta allt som DI säger/skriver som absolut sanning med tanke på myndighetens historia.
 
2000 kr för att ansöka om utgivningsbevis som håller i tio år. Tyvärr kan man då inte ladda upp hos Youtube och andra parter än vad utgivningsbeviset gäller.
Utgivningsbevis ordnat för tio år framöver. Kommentarsfältet genomgånget och förhandsmodererat, namngivit ansvarig utgivare och tar backup för varje förändring. Wordpress sparar för övrigt varje uppdatering.
 
Om vi utgår ifrån Bee's inlägg 119 i tråden där hon frågar om personalbilder kontra konstnärlighet.
Har själv aldrig fotat sådan bilder men jag ser för mig att man kommer till företaget sätter upp sin bakgrund, blixtar, kamera och tar några testbilder.
När man förvissat sig om att det ser bra ut så kör man på. Samma inställningar och löpande band. Lite småprat för att folk ska känna sig bekväma och slappna av.
Sedan så gör man lite bildbehandling på en bild och kör batchkonvertering på resten.
För mig blir inte detta mycket konstnärlighet. Jag kännner mig tveksam till att alltid kunna åberopa konstnärlighet vid all fotografering. Hur ser du på det?

Konstnärlighet i juridisk mening är något helt annat än vad du och jag menar är konstnärligt. Och om din bild inte kvalificerar som ett fotografiskt verk, då faller den in under regeln fotografisk bild. Och där ryms alla de bilder som inte når upp till verksnivå. De får samma skydd som fotografiska verk, men under betydligt kortare tid.
 
Att foto juridiskt betraktas som konst är säkert helt korrekt men jag kan se för mig foton som jag aldrig kan betrakta som konst.
Exempelvis; från övervakningskameror eller en kamera som automatiskt fotograferar sidor i en bok. Det går säkert att komma på fler.
Men jag undrar om andra länder har samma syn på foton och konst? GDPR skall ju vara samma i hela EU/EFTA.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar