Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fördelarna med Sony?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag vet att det skrivits om EVF:s brister förut. Det har diskuterats livligt i Sony-forum. Det verkar bara som att det går troll i ämnet när en icke-sonyanvändare yttrar sig i ämnet.
Inget av det jag skrivit är kontroversiellt eller konstigt, felet är att jag använder Nikon & skriver i ett Sony-forum.

Det problematiska med EVF är inte enbart att sökarbilden inte är optisk och beter sig såsom folk är vana vid från DSLR:er. Det problematiska är hela scenariot kring EVF är så komplext och mångfasetterat att det kräver att man har en helhetssyn på både vad EVF ger för nackdelar och vilka nya möjligheter det öppnar för som man inte kunnat få tidigare om man rätt ska kunna värdera tekniken för eget vidkommande. Hur man upplever EVF är också dessutom beroende av sammanhang (ljuset och motiv) samt hur den ställts in.

Jag var vansinnig på minEVF:en i NEX 7. Särskilt när jag valt spotmätning blev sökaren helt svart ibland innan jag fattade att man kunde stänga av "Live View effekts" med "setting effects off". Man kan dessutom välja om den ska aktiveras av ögonsensorn eller sättas i EVF eller Live View-läge.

Jag tror ingen ifrågasätter fördelen med en bra optisk sökare. Efter att jag haft min A580 med Sony 70-400mm och optisk sökare och antiskak parallellt med min NEX 7 med adapter och Sigma 17-70 (med stabiliserad sökare) så inser man ju att man hamnat i en ganska komplicerad värld nu. Jag kan säga att jag var glad åt min optiska sökare i A580 när jag skulle fotografera djur men jag inser att jag varit ännu gladare om jag haft Mats långa Sigmazoom med OS (150-500 tror jag) på min NEX trots att den bara har EVF.

Ser jag sedan till uppsidan med EVF (rätt konfigurerad för mitt behov och preferenser) så uppträder även en EVF lite mer som en optisk sökare om man stänger av exponeringseffekterna. Jag har inget till övers för dessa. Jag får ju direkt en preview i EVF:en efter att bilden är tagen. Med det sagt så ser jag att EVF:en är betydligt bättre på att fokusera i mörker än en optisk sökare och i mörkret har du ingen chans med din snittbild men det har du dessutom med fokuspeaking som bara är en av alla tillämpningar som använder overlayer över sökarbilden. Det finns mer sällan i OVF-sökare eller inte alls oftast. Man ser alltså att fokusera (låt vara brusigt) i mörker när en OVF bara ser svart.

Fast spegel som är en del av hela SLT-konceptet ger ju dessutom enklare mekanisk konstruktion, möjlighet till mycket snabba seriebildtagningshastigheter redan i instegsmodeller och inte bara i rena promodeller som hos konkurrenterna. Med konceptet följde också möjligheten att bygga de första tjockkamerorna med möjlighet att använda följande AF i video. Trots att förståsigpåare och videoproffs hävdar att det inte behövs eftersom en riktig videofotograf ju jobbar med manuell fokusering och fasta avstånd, så vet i alla fall jag att har man tillgång till den funktionen så uppskattar man den. Att jag sedan i alla fall tycker både DSLR:er och SLT-kameror är chanslösa mot de bästa kompaktrna beror främst på att dessa dessutom har inbyggd motorzoom.

Så enligt mitt sätt att se på frågan så kan effekterna av EVF inte överskattas. Det är nog tillsammans med SLT-konceptet och den spegellösa trenden i CSC-kamerorna det som mest påverkat vilka nya möjligheter man nu kan bygga in i nya kameror. Allt detta får man stå vid sidan om och titta på om man bara har en DSLR. Lyckligtvis kan man nu komplettera med en vass kompakt eller en CSC såsom NEX 7. Så min poäng är att jag tycker folk ska försöka motstå den första ryggmärgsreflexen och bara se till första intrycket.

EVF med overlayteknik och spegellös design i NEX 7 har givit mig helt nya möjligheter som jag inte haft med vanliga tjockkameror med optiska sökare tidigare. Den kameran hade helt enkelt inte varit möjlig att bygga utan EVF-tekniken. Nu tittar jag inte år min A580 längre och har den bara kvar som kombo med mitt Sony 70-400. Jag lutar nu åt att i framtiden skaffa det utmärkta Sigma 150-500 för att även få ett tele med bildstabiliserad sökare. Efter det så har jag nog landat. Möjligen köper jag en NEX 7 till eller en efterföljare så jag slipper byta objektiv och utsätta kamerorna för damm villket alltid är ett stort problem på safaris.
 
Det finns en stor nackdel med att komplettera sin DSLR med en NEX-7, och den är att tjockkameran blir liggandes på hyllan ;)
 
Ja, så är det ju. Vad ska man med en tjockiskamera till när bildkvaliteten dessutom är ännu bättre i den lilla NEX:en än i A580:an. Den är ju i princip bättre på allt, mycket bärvänligare och roligare att ha med sig. I det fallet väger en optisk sökare ganska lätt.

Jag kommer aldrig mer att köpa en tjockkamera för jag vet att risken är stor att den bara blir ett bokstöd ändå.

Tycker t.o.m att auto ISO funkar lite bättre nu än i min A580 som jag inte alls var nöjd med. Det har inte varit något jag tidigare överhuvudtaget övervägt att använda. Var på en heldagsutflykt igår och jag är riktigt förbluffad hur väl det funkade i väldigt blandad fotografering, vid olika ljus både ute och inne.
 
Jag ser det som att alla fotointresserade har nytta av att se hur Sony går till väga och de steg som Sony tar ger en fingervisning om den väg fototekniken kan komma att ta. Detta lägger ingen värdering huruvida denna teknik och just dessa lösningar idag är de bästa. Precis som att laddningsbara batterier var framtiden på 80 talet innebar detta inte nödvändingtvis att dessa då tillgängliga NiCd var ett bra alternativ för de flesta men det var framtiden som vi idag ser med Li-ion batterierna.

Jag tror att inom en inte allt för avlägsen framtid så kommer EVF att ersätta OVF i åtminstone alla icke FF kameror dels p g a kostnad och dels p g a att de sannolikt kommer vara bättre än OVF i cropkameror på tillräckligt många punkter. Likaså är det inte omöjligt att separata fas detektorer eller hela fas AF försvinner från samma segment. Det här behöver dock inte betyda att inte andra tillverkare kan hoppa på då de vill. Det blir först ett potentiellt problem för dem den dagen då tillräckligt många köpare är fast (p g a objektiv t ex) i Sonys, Samsungs och m43 systemen precis som många idag har uppsättningar med Nikon eller Canon objektiv.
 
Ja, så är det ju. Vad ska man med en tjockiskamera till när bildkvaliteten dessutom är ännu bättre i den lilla NEX:en än i A580:an. Den är ju i princip bättre på allt, mycket bärvänligare och roligare att ha med sig. I det fallet väger en optisk sökare ganska lätt.

Jag kommer aldrig mer att köpa en tjockkamera för jag vet att risken är stor att den bara blir ett bokstöd ändå.

Tycker t.o.m att auto ISO funkar lite bättre nu än i min A580 som jag inte alls var nöjd med. Det har inte varit något jag tidigare överhuvudtaget övervägt att använda. Var på en heldagsutflykt igår och jag är riktigt förbluffad hur väl det funkade i väldigt blandad fotografering, vid olika ljus både ute och inne.

Frågan är på många sätt befogad och jag kan känna något liknande när jag ser resultatetn från en NEX-7 och finner att filerna gott och väl MINST motsvarar vad jag fick ut från min gamla FF Canon 1DsMkII (16,7 Mp) i ren bildkvalitet.
Med mer modesta objektiv som inte är för stora och ligger i brännvidder och vikt som inte överlastar kamerahuset är ju NEX-7 klockren i mitt tycke. Även med adapter för lite större objektiv.

Man tar enkelt kameran med sig vid tillfällen då de större kamerahusen blir liggandes hemma. Men allting har en gräns. Och gränsen för mig går vid längre telen och tyngre zoomar med långt utdrag. Där tycker jag faktiskt kameror som A77 kommer bättre till sin rätt.

Men det hela kan handla om en tidsfråga. Flera dedicerade gluggar till NEX kommer med varierande ljusstyrkor och brännvidder från såväl Sony och tredjepartstillverkare. Vissa med inbyggd stabilisering, andra utan.

Hursomhelst ser vi ett trendbrott som antagligen bara lämnat sin linda ännu. Men intill dess vill jag inte undvara de lite fetare kamerorna. Ibland är större bättre, ibland till förfång. Så jag kör med båda varianterna.

//Lennart

PS. Noterar att NEX omtalas av många som ett eget märke. En del ser inte NEX som en Sony. Så har snacket gått i en del affärer när man hör kunderna resonera. DS
 
Gjorde en "elak" sak. För 2 veckor sedan tog jag uppdragsbilder för en Semesteredition som hamnar på en del Turistbyråer.

Hade med en Nikon D800 och en Sony A77. Objektiv 24-70/2.8 på D800 och 16-50/2.8 SSM på A77.
Bra väder, iso 200. En av bilderna som föreställde ett odlat landskap med ett stort Säteri och sjön i bakgrunden togs med exakt samma bildutsnitt med bägge kamerorna.

Passade på att jämföra bilderna från resp kamera ordentligt och noterade att D800 som väntat fixade lite bättre detaljering och tålde att skärpas aningen mer. Printade ut exakt samma utsnitt från resp hel bild på ett A3 och noterade att A77 hängde med mycket bra. Dock borde vilken hyfsat van person som helst se att det fanns aningen mer teckning i vissa smådetaljer med D800 än med A77. D800-filen nedskalad till 24 Mp dessutom. DR-omfånget i stort sett detsamma då det inte fanns så mycket skuggor som behövde lättas.

Här kunde alltså en APS-C A77 hyfsat matcha en av marknadens "hetaste" FF-kameror på just detta motiv, men inte riktigt fullt ut. Dock förvånansvärt bra.

Tog printarna och förevisade för några medlemmar i en fotoklubb som var på besök i hamnen för att plåta båtliv.

Det var nu jag jäklades. Sade att A77-printen var tagen med en D800 ovh vice versa. Och ta mig fan hittade inte några av dessa fotografer just egenskaper som är karaktäristiska för D800 på A77-bilden och A77-egenskaper på D800-bilden. Utlåtanden lät som upprabblade ur en kameratest. Det kom inte från de mest vana medlemmarna i och för sig. MEN de hade Nikonkameror själva och VILLE uppenbarligen inte se att bilden de betraktade hade lite sämre detaljering just för att de trodde att A77 bilden kom från en Nikon.

Vidare tyckte samma personer att den riktiga D800-bilden (som av mig presenterats som en A77-bild) var aningen "överskärpt".

Sedan kom någon Altmeister i klubben och såg direkt att de andra var ute och cyklade.

Därefter blev det annat ljud i skällan. Jo visst gick det vid närmare noggrann titt att se att D800-bilden var bättre detaljerad och inte överskärpt, men också förvåning över att Sonys APS-C var så pass bra.

Jag blev väl inte populär hos de medlemmarna, men Altmeistern skrattade dock.

Vad jag vill ha sagt med denna sanna episod är väl uppenbart? För den som till äventyrs inte kommer på svaret: Det är förbaskat svårt att bedöma saker objektivt om man redan har tagit ställning och blivit märkeskramare.

Det understryker också ett av Sonys dilemman. Folk är så vana vid att det är Canon eller Nikon som gäller att Sony glöms mer eller mindre. Även om de gör bra och ibland bättre produkter än de 2 stora.

//Lennart

Edit: PS. Bra inlägg AFJ du petade in under tiden jag plitade denna lilla krönika.DS

Det är nog ett vanligt fenomen som du beskriver, objektiviteten blåser lätt undan, dom första FF-kamerorna höjdes enormt till skyarna och skillnaderna mot APS-C ansågs enorma. där togs också ställning tidigt. Den som yppade att en bra APS-C hängde med en bit, idiotförklarades nära på.

Nikon D300 var duktig när den kom, och hängde med en bra bit. men tappade högre upp på isostegen så klart.
 
Ja, så är det ju. Vad ska man med en tjockiskamera till när bildkvaliteten dessutom är ännu bättre i den lilla NEX:en än i A580:an. Den är ju i princip bättre på allt, mycket bärvänligare och roligare att ha med sig. I det fallet väger en optisk sökare ganska lätt.

Jag kommer aldrig mer att köpa en tjockkamera för jag vet att risken är stor att den bara blir ett bokstöd ändå.

Tycker t.o.m att auto ISO funkar lite bättre nu än i min A580 som jag inte alls var nöjd med. Det har inte varit något jag tidigare överhuvudtaget övervägt att använda. Var på en heldagsutflykt igår och jag är riktigt förbluffad hur väl det funkade i väldigt blandad fotografering, vid olika ljus både ute och inne.

Klenkamera är inte fel.
 
Gjorde en "elak" sak. /.../

Det var nu jag jäklades. Sade att A77-printen var tagen med en D800 ovh vice versa. Och ta mig fan hittade inte några av dessa fotografer just egenskaper som är karaktäristiska för D800 på A77-bilden och A77-egenskaper på D800-bilden. Utlåtanden lät som upprabblade ur en kameratest. Det kom inte från de mest vana medlemmarna i och för sig. MEN de hade Nikonkameror själva och VILLE uppenbarligen inte se att bilden de betraktade hade lite sämre detaljering just för att de trodde att A77 bilden kom från en Nikon.

Vidare tyckte samma personer att den riktiga D800-bilden (som av mig presenterats som en A77-bild) var aningen "överskärpt".

Sedan kom någon Altmeister i klubben och såg direkt att de andra var ute och cyklade.

Därefter blev det annat ljud i skällan. Jo visst gick det vid närmare noggrann titt att se att D800-bilden var bättre detaljerad och inte överskärpt, men också förvåning över att Sonys APS-C var så pass bra.

Jag blev väl inte populär hos de medlemmarna, men Altmeistern skrattade dock.

Vad jag vill ha sagt med denna sanna episod är väl uppenbart? För den som till äventyrs inte kommer på svaret: Det är förbaskat svårt att bedöma saker objektivt om man redan har tagit ställning och blivit märkeskramare.
/.../

Det är sannerligen inte första gången i historien något liknande har hänt. Jag har själv gjort det långt innan bilderna började lagras digitalt. Jag jobbade då i en fotoaffär och hade tillgång till det mesta som gick att ta bilder med. Några av mina kompisar gick på Fotoskolan - Christer Strömholms Fotoskola, som då låg på Borgmästargatan uppe i Sofia på Söder. Christer var helt Leica-frälst. Om en bild var tagen med Leica blev den automagiskt bättre än om den vore tagen med någonting annat.

Alla hade så klart inte råd att köpa en Leica. Eleverna var mest nybakade studenter som var intresserade av foto, och de hade i flera fall inte vare sig välbetalda jobb eller rika föräldrar. Mina bekanta hade kameror som hette Asahi Pentax och Edixa. Inte mycket att säga om dem egentligen, visst är en Leica kanske bättre på många sätt, men att bilderna skulle bli bättre, eller skarpare, bara för att man hade tagit dem med en Leica är kanske att sträcka det för långt. Annars var det kanske en fördel att all optik till Pentax också passade på Edixa. Men i stort sett jämt kom någon anmärkning från Christer om skärpan, typ: "fin bild, hade blivit ännu bättre om den hade varit skarp" (eller "om den hade varit tagen med Leica").

Så vad gjorde jag i sammanhanget, jag som inte gick på Fotoskolan? Vad var det elaka, där jag i stort sett drog ner brallorna på Christer?

Jag tog en gammal Leica som fanns i fotoaffären, en Leica 2 med Elmar 35 mm och lånade ut den till kompisen som hade Pentax. Vi tog ur den exponerade rullen ur Pentaxen och stoppade in den i Leican. På Fotoskolan plockades rullen ut ur Leican och framkallades, och Christer överöste den med lovord om den fina skärpan och hur det syntes att den var tagen med Leica.

Jag tror att många av inslagen i märkeskrigen och kommentarerna om nackdelar med märket som man själv inte har ligger på samma plan. De har sällan substans, och de bygger oftare på fördomar än praktiska erfarenheter. Och inte sällan kan förutfattade meningar framstå mer tydligt när någon tror att bilden kom från något annat än det som den verkligen togs med.
 
Ni nöjda NEX7-ägare, hur ser eran objektivpark ut? Jag kämpar för att hitta lockande objektiv till NEX.

Jag tror det varierar oerhört efter vad man haft tidigare i livet. Skönheten med NEX är ju att jag t.o.m. kan använda mina gamla manuella Pentax-objektiv jag hade på min första SLR, en Pentax ME. Jag har ett 40mm/2,8 och ett 100mm/2,8 som jag tycker visat sig förbluffande bra ihop med peakingen. Sedan har jag en drös Konica Hexanon från 80-talet (den senaste och mest kompakta varianten) de flesta är i rent nyskick. I den serien har jag 24mm/2,8, 40mm/1,8, 50mm/1,7, 135mm/3,5, 200mm/4 samt ett 35-70 mm / F3.5 och orginalkitobjektivet förstås. Det är åtta manuella objektiv.

Vid sidan av det har jag ett antal gamla Minolta samt ett Sigma 17-70mm och ett Sony 70-400mm som alla passar med Sonys eminenta adapter men i allmänhet använder jag de manuella objektiven som ofta är förbluffande bra ihop med NEX:en. Så jag tycker inte jag lider brist på något överhuvudtaget med det sätt jag fotograferar. Jag prioriterar kontroll över fotoprocessen över snabb AF. Har man andra preferenser så kan man ju konsekvent haka på Sonys senaste adapter för med den får ju även en NEX fasdetekt AF men då blir ekipaget klart större.

De jag träffat mer personligt med NEX har haft både Nikon och Gamla Zeiss vid sidan av kitobjektivet och de tar ofta som jag kitet om man inte har med ryggsäck utan bara har att hålla sig till ett enda objektiv. Men jag har träffat flera Leica-killar också på bl.a. Sony Center som enbart kört Leica-objektiv på NEX 5n och 7. Jag tror som sagt att det finns alla sorter som lite yrvaket konstaterat att deras slitna gamla manuella objektiv nu gått en ny vår tillmötes.

Med fokuspeakingen så upptäcker nog många med lite dålig syn att de plötsligt fixar att fokusera manuellt vilket tidigare varit helt omöjligt med de halvdåliga optiska sökare i många DSLR-hus. De kan med gott samvete slå ombyggnad med snittbildsskivor ur hågen för peakingen är bara så mycket bättre och de dammsuger redan begagnat marknaden efter fler gamla godingar. Nackdelen är väl att priserna säkert påverkas uppåt på många gamla sortiment men det finns fortfarande en hel del gammalt ute så jag tror inte man behöver oroa sig för det handlar ändå oftast inte om några astronimiska summor..
 
Det är sannerligen inte första gången i historien något liknande har hänt. Jag har själv gjort det långt innan bilderna började lagras digitalt. Jag jobbade då i en fotoaffär och hade tillgång till det mesta som gick att ta bilder med. Några av mina kompisar gick på Fotoskolan - Christer Strömholms Fotoskola, som då låg på Borgmästargatan uppe i Sofia på Söder. Christer var helt Leica-frälst. Om en bild var tagen med Leica blev den automagiskt bättre än om den vore tagen med någonting annat.

Alla hade så klart inte råd att köpa en Leica. Eleverna var mest nybakade studenter som var intresserade av foto, och de hade i flera fall inte vare sig välbetalda jobb eller rika föräldrar. Mina bekanta hade kameror som hette Asahi Pentax och Edixa. Inte mycket att säga om dem egentligen, visst är en Leica kanske bättre på många sätt, men att bilderna skulle bli bättre, eller skarpare, bara för att man hade tagit dem med en Leica är kanske att sträcka det för långt. Annars var det kanske en fördel att all optik till Pentax också passade på Edixa. Men i stort sett jämt kom någon anmärkning från Christer om skärpan, typ: "fin bild, hade blivit ännu bättre om den hade varit skarp" (eller "om den hade varit tagen med Leica").

Så vad gjorde jag i sammanhanget, jag som inte gick på Fotoskolan? Vad var det elaka, där jag i stort sett drog ner brallorna på Christer?

Jag tog en gammal Leica som fanns i fotoaffären, en Leica 2 med Elmar 35 mm och lånade ut den till kompisen som hade Pentax. Vi tog ur den exponerade rullen ur Pentaxen och stoppade in den i Leican. På Fotoskolan plockades rullen ut ur Leican och framkallades, och Christer överöste den med lovord om den fina skärpan och hur det syntes att den var tagen med Leica.

Jag tror att många av inslagen i märkeskrigen och kommentarerna om nackdelar med märket som man själv inte har ligger på samma plan. De har sällan substans, och de bygger oftare på fördomar än praktiska erfarenheter. Och inte sällan kan förutfattade meningar framstå mer tydligt när någon tror att bilden kom från något annat än det som den verkligen togs med.

Lysande liten historia ur fördomsträsket. Tycker den matchar Lennarts variant bra :).
Det är ju precis som med tidningsartiklar där exv. en rubrik styr förväntningarna innan man ens börjat läsa. Kul och tänkvärt. En annan helig ko är ju tester där folk ställts inför bilder gjorda på RAW-orginal och bilder gjorda med JPEG som bas. Inte alla fixar det heller om man inte gör jämförelser sida vid sida utan i riktiga blindtest där säg 10 A3-bilder blandas i en enda röra.
 
Kanske en ny tråd skulle startas, den dominerade kämpen på Sonyfronten samlar en del + poäng som jag innerst förstår vad som menas, även om jag kan tycka att diplomatin saknas en del i ordvalen.

Den superstora dominansen som Nikon/Canon har på världsmarkanden, gör det nära på omöjligt för andra märken att plocka marknadsandelar från dem.

Ingen tillverkare har ännu kommit med någon helt väsenskild modell som vänder helt upp och ner på kamerafronten just vad gäller superbildkvalitet ( jag undrar ibland hur bra bildkvalitet som går att skapa )

Fortfarande verkar kvaliteten helt styras av hur högt iso-tal som kan användas, är man inte snusren vid iso 6400 är loppet kört, bättre och bättre Rawkonverterare lyfter flera modeller till oanade höjder.

Sedan har vi haft en negativ tråd där man fick påtala sitt eget märke och dess upplevda svagheter, men samtidigt skulle man gärna berömma andra märken om man man ville ha deras finesser.

Reglerna var enkla, skäll på ditt eget märke, men inte på andras, men beröm gärna andra märken. Det var många under en tid som lättade sitt hjärta, även hasselbladsägare var inne och skällde vilket var kul.

Hur vi vänder oss har vi ändan bak, när tredje generation av både sensorstabillisering och optikstabillisering har lanserats så är de så himla mycket bättre än dom äldre systemen, men ingen kritik kom över dom gamla i alla fall.

//Bengt.
 
Ni sonyister tycker ni har det jobbigt mot Canikon... Köp en Olympus, så får ni se hur DET känns...

;-)

(en ironiskt smily. detta var skämtsamt menat alltså. För att typ lätta upp stämningen. Typ :) )
 
Jag kan absolut erkänna att jag i många situationer inte skulle kunna se skillnaden på många motivtyper på vare sig kamera eller upplösning. Även gamla digitalkameror ger utmärkta bilder om man jobbar inom deras begränsningar. T ex kan man höja svartpunkten för att gömma skuggbrus. Däremot blir vissa motiv bättre med t ex en ljusstark glugg på FF vidöppen varför jag har kvar en 1Ds mark ett med ljusstarka fasta just för det. Min mest högupplösta kamera är en Panasonic G3 med 16mp men jag tänker inte skriva ut större än A4 med vissa undantag någon A3 och jag är lika nöjd med 10-11 mp också har jag två bra stativ - det är antiskak det!! För snabbare action har jag Oly E-3 med pro zoomar. I framtiden om behoven ändras och jag får mer fototid ja, då kan jag bygga på ett av systemen. Jag köper aldrig den senaste kameran - de är ju lika bra ett par år senare då efterföljaren kommer men en bra bit billigare.
 
Det finns många bra exempel på att man bara ser det man vill se. Kommer osökt att tänka på den hängivne sony-anhängaren som här på forumet för ett par år sen tveklöst hävdade att ALLA bilder tagna Canon och Nikon såg döda och livlösa ut. Alla bilder tagna med sony var såklart helt annorlunda.
 
Det finns många bra exempel på att man bara ser det man vill se. Kommer osökt att tänka på den hängivne sony-anhängaren som här på forumet för ett par år sen tveklöst hävdade att ALLA bilder tagna Canon och Nikon såg döda och livlösa ut. Alla bilder tagna med sony var såklart helt annorlunda.

Jag kommer inte ihåg att något sådant skrivits. Har i alla fall inte läst det inlägget. Hoppas du kommer ihåg fel eller att personen du åsyftar var ute efter att provocera.

Fast rätt kul formulering. Jag antar nämligen att är man död ser man automatiskt livlös ut. Ser man livlös ut innebär det inte per automatik att man de facto är död.
Sony leder ju sensorutvecklingen i dessa segment vi diskuterar och man skulla kunna formulera det så att Sony ligger steget före; I så fall kanske någon tycker att bilder tagna med Sony ser kremerade eller förmultnade ut.

Sjuka skämt åsido: Jag är övertygad om att det var för att provocera han/hon skrev så. För det vet väl alla att ser bilder döda eller livlösa ut beror det på oengagerad fotograf.

Nåväl, det har ju enl dig passerat ett par år sedan det begav sig så det är väl bäst att ge den kommentaren en djup begravning utan några närmast sörjande.

//Lennart
 
Evf fabriksfel

Undrar om någon på forumet har stött på fabrikationsfel eller liknande?
Sitter själv men en A77:a som har vita pixlar.
Haft kameran ett bra tag men upptäckte inte felet förrens jag plåtade cyklister på natten som genomförde vätternrundan.
 
Känt OLED problem. Precis som du har märkt det så ser man det tydligare med mörk bakgrund. Får leva med det tills Samsung löser det på något sett.
 
Jag kommer inte ihåg att något sådant skrivits. Har i alla fall inte läst det inlägget. Hoppas du kommer ihåg fel eller att personen du åsyftar var ute efter att provocera.

Fast rätt kul formulering. Jag antar nämligen att är man död ser man automatiskt livlös ut. Ser man livlös ut innebär det inte per automatik att man de facto är död.
Sony leder ju sensorutvecklingen i dessa segment vi diskuterar och man skulla kunna formulera det så att Sony ligger steget före; I så fall kanske någon tycker att bilder tagna med Sony ser kremerade eller förmultnade ut.

Sjuka skämt åsido: Jag är övertygad om att det var för att provocera han/hon skrev så. För det vet väl alla att ser bilder döda eller livlösa ut beror det på oengagerad fotograf.

Nåväl, det har ju enl dig passerat ett par år sedan det begav sig så det är väl bäst att ge den kommentaren en djup begravning utan några närmast sörjande.

//Lennart

Tja, avgör själv

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1239070&highlight=d%F6da#post1239070 inlägg2
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1256582&highlight=d%F6da#post1256582 inlägg2
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=95893&page=5 inlägg 61
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=97498&highlight=livl%F6sa&page=30 inlägg 442-446 sid 30
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar