Annons

Epson SC-P600 - problem med bläck som torkat

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är väl inte riktigt sant som du skriver med andemeningen att "utskriften ändå blir bra" om bara ICC-profilen är OK. Om skärmen inte är i synk med utskriften så kommer man ju när man litar på en skärm som inte är i synk i värsta fall bli sämre p.g.a. något bildbehandlaren kompenserat för därför att skärmen visar "fel" trots kalibrering i värsta fall.

Nej, du konverterar från din arbetsfärgrymd till din skrivarprofil, så resultatet blir detsamma oberoende hur din skärmprofil ser ut. Du har ju däremot rätt i att om du fixar i ordning din bild så att den ser bra ut på din skärm och du har en dålig skärmprofil, då kommer ju utskriften se dålig ut.
 
Nej, du konverterar från din arbetsfärgrymd till din skrivarprofil, så resultatet blir detsamma oberoende hur din skärmprofil ser ut. Du har ju däremot rätt i att om du fixar i ordning din bild så att den ser bra ut på din skärm och du har en dålig skärmprofil, då kommer ju utskriften se dålig ut.

Tack för svaret - om det här är vi nog överens men jag undrar faktiskt varför det här Display Pilot-programmet ser ut som det gör. Vad ska man med dessa inställningar till om man kalibrerar? Är inte de här programvaran mer för de som vill mickla med dessa inställningar själv utan att kalibrera?
 
Tack för svaret - om det här är vi nog överens men jag undrar faktiskt varför det här Display Pilot-programmet ser ut som det gör. Vad ska man med dessa inställningar till om man kalibrerar? Är inte de här programvaran mer för de som vill mickla med dessa inställningar själv utan att kalibrera?
Det programmet ska du inte använda om du gör en riktigt kalibrering.
 
Jag har testat alla dessa och den stod på "Standard" från början om jag inte missminner mig. För mig känns det konstigt att man efter kalibrering ska ändra skärmen trots allt för att få allt i synk. Varför räcker det inte bara med en kalibrering av skärmen och en ICC-profil från Epson för skrivaren. Varför behövs ICC-profiler som rättats av exv. Stefan Ohlsson eller andra fixar inte Epson att göra sådan korrekt? ... eller är det så stor skillnad på skrivarindivider att man ändå kanske bör göra nya profiler trots allt ibland?

Du ska inte behöva ändra på skärmen efter det att du kalibrerat/profilerat din skärm. Och idag är skrivarna så pass stabila att det inte finns så stort behov av custom-profiler längre. När jag har jämfört med de profiler som jag gör med de profiler som Epson har gjort för sina papper är skillnaden kanske ΔE = 2. Det vill säga en skillnad som kan anas, men inte mer än så.
 
Du ska inte behöva ändra på skärmen efter det att du kalibrerat/profilerat din skärm. Och idag är skrivarna så pass stabila att det inte finns så stort behov av custom-profiler längre. När jag har jämfört med de profiler som jag gör med de profiler som Epson har gjort för sina papper är skillnaden kanske ΔE = 2. Det vill säga en skillnad som kan anas, men inte mer än så.

Jag tycker färgerna blir OK för mig men att man kan behöva parera "brightness" även om jag använder dagsljuslampa när jag kollar och Lightromm har ju den möjligheten men det saknar en del andra..

... och som sagt, samma JPEG-exporterade bild utskriven från olika RAW-konverterare kan mycket väl diffa för idag kan man aldrig vara säker på att verkligen kunna nollställa allt i dessa då det pågår allt möjligt numera i det fördolda som man inte har en aning om.

Det finns även en del inställningar i utskriftsmodulerna som kan påverka resultatet så det finns nödvändigtvis inget 1 : 1 förhållande mellan valt papper och tillhörande ICC-profil och gjort kalibrering. Det kan faktiskt skilja sig och det har ju dessutom påpekats att en preview kunnat påverka vad som kommer ut ur PhotoShop och det är ovanpå andra minor variations.

Det är tyvärr alltför många kranar på det där spettet för att 1:1 skulle vara ett helt naturligt förhållande skrivet i sten. Det går att få till det men det krävs att man labbar lite trots allt.
 
Det finns även en del inställningar i utskriftsmodulerna som kan påverka resultatet så det finns nödvändigtvis inget 1 : 1 förhållande mellan valt papper och tillhörande ICC-profil och gjort kalibrering. Det kan faktiskt skilja sig och det har ju dessutom påpekats att en preview kunnat påverka vad som kommer ut ur PhotoShop och det är ovanpå andra minor variations.
Men lite märkligt ända att det bara är vissa av oss som råkar ut för dessa problem. Om det vore generellt så som du beskriver skulle vi ju alla drabbas.
 
... och som sagt, samma JPEG-exporterade bild utskriven från olika RAW-konverterare kan mycket väl diffa för idag kan man aldrig vara säker på att verkligen kunna nollställa allt i dessa då det pågår allt möjligt numera i det fördolda som man inte har en aning om.

Att det blir små skillnader mellan de olika programmen, det håller jag med om. En av orsakerna till att jag aldrig skriver ut via dessa. Men skillnaderna är små om alla inställningar görs rätt, vilket inte är så enkelt.
 
Men lite märkligt ända att det bara är vissa av oss som råkar ut för dessa problem. Om det vore generellt så som du beskriver skulle vi ju alla drabbas.

Men jag har ju inga problem som jag inte vet hur jag ska hantera idag. Däremot har jag faktiskt undringar kring hur bra teori och praktik verkligen synkar när man ska synka sina grejor.

Jag kan bara konstatera att det diffar lite mellan olika konvertare och det är säkert så att olika kalibreringsutrustningar gör olika bra jobb också, vilket ju Stefan bekräftat i tidigare inlägg i andra trådar. På toppen av det så pratar man om preview-buggar i Photoshop, vilket väl skulle vara väldigt märkligt om relationen ICC-profilutskrift och skärmkalibrering skulle vara 1 : 1 by default på något märkligt sätt.

Tillverkarna hävdar ju också självklart att nyare versioner av kalibreringssensorer och programvara förbättrar resultaten som ändå tydligen alltid bör vara 1 : 1 bara man kalibrerat med det man redan har om bara skrivarprofilerna är OK. Mina egna empiriska erfarenheter säger också att allt inte står rätt till alltid. Till exempel så fick en del först vansinniga color casts med svåra magentaöverskott efter kalibrering med Spyder 4 och Windows 10 innan Datacolor fixat bugg i sin mjukvara. Shit happens ibland uppenbarligen även om problemen inte är så våldsamma normalt.

Dessutom pratar en del om diffande samstämmighet om man skriver ut eller publicerar på skärm och diskuterar just den gulförskjutning vi tuschat i just detta forum (fast den handlar om problem med färger i Epson-skrivares munstycken och skrivhuvud) i inlägg från andra än mig. Det var ju inte jag som rapporterade om utskriftsproblemen i denna tråd eller hur alfin?

Till eller från har folk upplevda problem trots att det kommer käcka tillrop att det inte kan vara fel/eller diffa bara skrivaren är OK, och man valt rätt ICC-profil från tillverkaren och detta matchar pappret och skärmen kalibrerats oavsett vilken kalibreringsutrustnaing man än valt och oavsett vilken mjukvara man valt och INTE oavsett hur detta program ställts in vid kalibreringen. På toppen av det låtsas man som att inställningarna i utskriftsmodulerna i RAW-konverterarna inte ens fanns eftersom man uppenbarligen tror att de ändå inte påverkar utskrifterna. Ett företag gör kalibreringsgrejor och ett annat skrivare och profiler plus papper och de har inget med varann att göra och pratar förmodligen inte alls med varann. Var är grundbulten alfin?

Om du läser vad Stefan skriver på sin webb så har de valt ut en handfull väldefinierade färger i sitt kontrollark som man kan printa och att de har bra koll på just de färgernas värden. Andra har kanske valt helt andra. Det är säkert fint men den "fasta punkten" är Stefans och inte nödvändigtvis de andra inblandade aktörernas. Jag vet faktiskt inte vad det finns för gemensam nämnare och standard i den här världen men uppenbart blir det inte helt identiskt hur väl än skrivartillverkare, kalibratortillverkare och tillverkare av RAW-konverterare försöker alla gånger på var sitt håll. Inte ens i kamerorna kan man få någon synk mot någon fast punkt och därför fortsätter utseendet på bilder rakt ur kamerorna att diffa de med.

jag skulle snarare vilja påstå att det är en jäkla massa inbördes oberoende parametrar som måste vara i synk och stämma om det ska bli som förväntat oavsett om man printar i sRGB eller AdobeRGB och att det delvis blivit mer problematiskt att bortse från vad som händer i själva konverterarna (om man nu printar som många gör från dessa. Det finns en massa automatik idag som vi inte har en aning om hur den funkar. På toppen av det så vet vi att den baslogik som funnits i konveterarna diffat starkt från tid till tid och i jämförelse med varann. Jag har tidigare illusterat med ett gammalt inlägg vilka dramatiska skillnader vi exv. såg mellan Lightroom 2.x och 3.x. Lightroom 1.x kunde jag aldrig printa ur för utskrifterna såg urusla ut med grava bandningar trots att det såg helt OK ut på skärm. Där kunde vi snacka verkliga avvikelser.

Jag tror snarare att det beror på hur mycket man bryr sig och om man faktiskt använder fler än en konverterare. Annars är det väl inte så lätt att se några skillnader om sker är hyfsat OK. Men skillnaderna finns där.

När man väljer att ICC-profilen ska exv. hanteras av DxO Photolab och väljer ICC-profil, så finns det ju faktiskt en del andra val man kan göra i utskriftsmodulen och de påverkar de med annars skulle de väl inte finnas där eller hur. De läggs ovanpå de som ICC-profilerna styrt upp.

Skrivartillverkaren tillverkar skrivare, profiler och kanske papper och kalibreringsutrustningstillverkaren kalibreringssensor och på toppen av det RAW-konverterarna som vi faktiskt vet diffar om vi bara öppnar ögonen och testar. Tre parter och och sedan du och i värsta fall en brist på en helt fast punkt.

Du ovan är sedan jag som förmodligen är gravt yrkesskadat som flygtekniker, IT-utvecklare och "trouble shooter" i många sammanhang. Jag gillar inte mjuka samband och det är väl många exempel på sådana här för att jag ska känna mig helt i balans. :)
 
Att det blir små skillnader mellan de olika programmen, det håller jag med om. En av orsakerna till att jag aldrig skriver ut via dessa. Men skillnaderna är små om alla inställningar görs rätt, vilket inte är så enkelt.

Visst, det är normalt idag inga stora diffar om allt är schysst. Något är lite mer mättat och något annat lite mörkare än något tredje men diffar gör det lite grann. Man kan leva med det. Men historiskt har jag varit med om alltför mycket med både konverterare och kalibreringsgrejor för att tro på att det finns ett naturligt jämviktsförhållande i 1 : 1 mellan det man ser på skärmen och utskriften man får ur sin skrivare.

Jag har också lagt av med RAW-konverterarutskrifter.
 
Nu Stefan och Alvin så har jag labbat mer ordentligt

Jag har börjat med ett TIFF-testark i Adobe RGB då jag tyckte det var mer avslöjande än Stefans ark med utvalda färger. Arket har band med två gråskalor (en med 18 nyanser och en med toning) och en karta med 24 olika färger.

Nedanför finns en bild med tre olika kvinnor, en latinska, en svart och en vit.

Under det en fyrkant med färger från spektrum blandat i olika mönster.
En vit grönlandshund typ.
En bild med några barn med ett fönster och en komplex himmel inramade av en mur i jordfärgad Pueblo-stil.
Till sist en bild i svartvitt med nottecken i varierande färger av spektrum.


1. Jag började med att printa rakt ur Lightroom med Scandinavians profil för "Satin" som jag har. Jag såg direkt att den bilden saknade sting. Kvinnorna hade kändes platta. Bilden stämde inget vidare med bildskärmsbilden.

2. Samma Adobe RGB-bild printad med Epsons Semigloss ICC blev klart bättre. Porträtten fick mer liv och det berodde på att denna ICC ger mer svärta i bilden vilket framgick tydligt av den fyrkantiga spektrumbilden. Övergångarna var mycket mjukare och finare i den bilden dessutom. Samtliga övriga bilder på arket fick mer liv genom den ökande svärtan men porträttet på den vita kvinnan var egentligen lite för mörkt av svärtan och hade ett visst magentaöverskott.

Eftersom TIFF Adobe-filen var CMYK:ad och Epsons Easy Photo Print inte funkar med den typen av filer så exporterade jag ut en sRGB i JPEG.

3. Tredje bilden printades med denna sRGB JPEG med Epsons Easy Photo Print och Epsons Semi Gloss ICC. Det finns en "Enhance"-funktion i EEPP men allt i den stod i standard och övriga val var inaktiverade. Bilden som kom ut stämde märkligt nog bättre med delar av spektrumbilden bild 2:s mönster som ju var i Adobe RGB men printats med Epsons ICC än samma bild printad med Scandinavians ICC så den ICC:n var genomgående sämsta val i mina försök. Men framförallt gröna och gula nyanserna diffade markant mellan bild 3 och 2 och det var ju väntat.

Det som hände med hudtonerna var att jag fick mer gult i bilden på den vita kvinnan och tonen blev bäst av alla fyra. Ljusare än bild två och mer balansering av magenta i jämförelse med bild två. Annars en aning aning mindre svärta och det var bra eftersom bild 2 var för mörk i jämförelse.

MEN den bilden stämmer inte helt med skärmbilden eftersom den är lite mer gul ändå när jag jämför.

4. Jag skriver då ut samma JPEG på samma sätt utom det att jag kryssat i en box som heter "naturlig och tydlig ljusstyrka". Det adderar inte bara mer ljus utan även mer gult ska det visa sig och nu får jag faktiskt en total match med min skärmbild MEN MEN MEN, det är bild 3 som egentligen gav den bästa hudtonen på den vita kvinnan och bäst färger på övriga bilder enligt mina ögon. Även testfärgerna ser bättre ut mot skärmen och matchar helt. Särskilt blått och rött ser bättre ut än den gör exv. i bild två som var printad med TIFF, Adobe RGB från LR om jag alltså matchar mot skärmen som ger 100% sRGB enligt kalibreringen.

Så vad gör man då?
Det viktiga är att jag har nära perfekt synk mellan utskrift och skärm nu med alternativ 4 och det är så jag kört. I ett verkligt bildbehandlingsfall så kommer jag ju inte att övermätta färgerna som det gjorts i alternativ 4 utifrån hur testbilden faktiskt sett ut och då blir det faktiskt bra i verkliga livet.

Men det här visar väl Alvin att det är rätt många kranar på ett spätt eller hur? Alla som vill ha koll på sina utskrifter kommer inte undan att labba noggrant, för det diffar faktiskt mellan RAW-konverterare och RAW-konvertrare, skärmar och kalibreringsutrustningar och bland ICC-profiler, papper och säkert färger med (jag kör alltid med original) och mina tester visar ju att med min SC-P600-skrivare så är det inte alls den ICC som Scandinavian gjort till sitt eget papper som är den bästa utan Epsons Semi Gloss ICC. RAW-konvertraren är inte det bästa för mig om jag verkligen vill matcha min skärmbild utan det fristående utskriftsprogrammet Epson EPP.

sRGB-filen passar dessutom min skärm bättre än en Adobe RGB om jag verkligen vill ha ett 1 :1 förhållande mellan min skärm och min skrivares utskrifter. Om man har en annan skärm med bredare gamut så är det självklart att man ska utnyttja det och köra Adobe RGB och har man inte det och ändå prioriterar att printa Adobe RGB så stor det den alltid fritt att tumma på 1 : 1 -förhållandet skärm-utskrift. Det är ju i det senare fallet alltid ett val man gör.

Ibland är det verkligt bra att gå till botten med ett problem som detta för att verkligen få full visshet och jag är glad över att jag faktiskt snubblade över Digitaldogs testbild för den var verkligt avslöjande. Jag vet numer att jag inte kan komma närmare än där jag är med färgmatchningen skärm - skrivare och det känns faktiskt rätt skönt. Men det finns nog många som har ett jobb kvar att göra om man bryr sig för det blir inte rätt av sig själv nödvändigtvis.
 
Alfin inte Alvin! Alfin är ett diminutiv av Alf (Alien life form) som var en liten söt rymdvarelse som gick på TV för många år sedan.

Det finns ju två sätt att få matchning mellan skärm och utskrift. Det ena är att manipulera bilden som ska skrivas ut, det andra är att justera skärmen så att utskriften under bra betraktningsljus överensstämmer med skärmens färgtemperatur och ljusstyrka. Det senare är att föredra eftersom det blir mer konstant i längden.

Den kompensering som behöver göras ska bero på skillnader mellan skärmens sätt att visa bilden och det valda papperets egenskaper. Det görs enklast genom att softproofa med utskriftsprofilen och justera färg, kontrast, detaljåtergivning i lågdagrar etc. mot originalbilden. Det kan göras på lite olika sätt beroende på applikation. Jag brukar göra det i Photoshop genom att skapa en kopia av bilden som jag softproofar och när jag har båda bilderna samtidigt på skärmen, så redigerar jag bilden som softproofas med utskriftsprofilen tills den blir så lik orginalbilden som möjligt. 100% överensstämmelse går aldrig att få till.

När jag printat ut bilden kan jag lägga den under en dagsljuslampa och jämföra den med skärmen och då ska den vara väldigt lik skärmbilden. Återigen, 100% överensstämmelse går aldrig att uppnå. När man gjort denna jämförelse några tusen gånger slutar man jämföra, eftersom man vet att det blir så lika man kan komma, framför allt om man printar på samma typ av papper.

Förutsättningen för att detta ska fungera är ju att man kan lita på sin bildskärm. På den tiden jag använde olika Dell och HP skärmar som profilerades via grafikkortet, slet jag också mitt hår därför att det alltid var något som inte stämde. Jag köpte min första hårdvarukalibrerade Eizo skärm 2009 och en svindyr Soluxlampa och sedan dess har jag aldrig haft några problem i jämförelsen mellan skärm och utskrift.

Jag köpte också en begagnad ImagePrint RIP som jag använde tillsammans med Epson 3800 under många år. ImagePrint är ett suveränt program för utskrifter som helt förbigår Epsons skrivardrivrutin och som det finns mycket bra utskriftsprofiler till för de flesta kvalitetspapperna på marknaden. Tyvärr fungerar inte min version av ImagePrint till P800, så nu printar jag via Photoshop igen och med papperstillverkarnas standardprofiler.

Men om du med 1:1 förhållande menar att du hänger en colorimeter på skärmen, laddar ner en profil och allt blir perfekt direkt, så håller jag med dig, så enkelt är det inte. Å andra sidan, på den gamla goda tiden, vem kunde gå in i mörkrummet, exponera papperet, doppa det i framkallaren och fixet och få en perfekt kopia? Det krävdes en hel del erfarenhet och hantverksskicklighet. I jämförelse är det mycket enklare nu för tiden.

En bra bok för den som kan läsa en hel bok på engelska är "The Digital Print - Preparing Images in Lightroom and Photoshop for Printing" av Jeff Schewe. Finns på Bokus just nu för 139 kr. Normalpris drygt 300 kr. Rekommenderas.
 
Nu behöver väl heller inte printen bli exakt som det motiv vi en gång tog en bild av. Såvida vi inte fotar garnprover eller liknande eller tavlor.
Vi drar ju en del i spakarna under redigeringen där vi ofta gör bilden lite varmare, får mer kontrast och kanske ljusare än vad det var i verkligheten. Vårt kreativa arbete för att få fram en i vårt tycke bra bild.

Det är ju den bilden vi vill skall komma ut på papperet så som vi ser det på skärmen och vi tycker är ett bra resultat.
Fotografering handlar ju sällan om att rent dokumentärt avbilda verkligheten.
 
Alfin inte Alvin!
En bra bok för den som kan läsa en hel bok på engelska är "The Digital Print - Preparing Images in Lightroom and Photoshop for Printing" av Jeff Schewe. Finns på Bokus just nu för 139 kr. Normalpris drygt 300 kr. Rekommenderas.

Instämmer i vad du säger om hur det bör fungera. Också att det blir så mycket enklare med ImagePrint, eftersom du slipper ha koll på operativsystem, bildbehandlingsprogram och drivrutin. Allt sköts internt i IP. Kolla recensionen på https://luminous-landscape.com/printing-imageprint-10/

Och för att vara helt transparent, jag distribuerar programmet i Sverige.

Schewes bok är bra. Han är på gång med en ny upplaga, som bör vara klar rätt snart om han nu håller sig frisk. Så de kanske försöker sälja ut en restupplaga. Men jag vet inte hur mycket det är som är nytt i version 2.
 
Fotografering handlar ju sällan om att rent dokumentärt avbilda verkligheten.

Instämmer, men det underlättar ju rätt mycket om det som vi ser på skärmen ligger mycket nära det som kommer ut på skrivaren. Och när det gäller en skrivarprofil kan man göra en rent objektiv validering av skrivarprofilens kvalitet genom att skriva ut en testkarta som innehåller ett antal referensfärger. Om du mäter upp dessa färger och jämför dem med de förväntade färgerna, då ska de ju stämma överens. Normalt får jag en avvikelse på ΔE = 1-2 på en bra profil. Det innebär att färgerna är så nära det korrekta resultatet att det i praktiken är osynligt för ögat. På så sätt får du ju en referens, din utskrift visar faktiskt hur bilden ser ut. Om då skärmen avviker, då är den felaktigt profilerad.
 
Instämmer, men det underlättar ju rätt mycket om det som vi ser på skärmen ligger mycket nära det som kommer ut på skrivaren. Och när det gäller en skrivarprofil kan man göra en rent objektiv validering av skrivarprofilens kvalitet genom att skriva ut en testkarta som innehåller ett antal referensfärger. Om du mäter upp dessa färger och jämför dem med de förväntade färgerna, då ska de ju stämma överens. Normalt får jag en avvikelse på ΔE = 1-2 på en bra profil. Det innebär att färgerna är så nära det korrekta resultatet att det i praktiken är osynligt för ögat. På så sätt får du ju en referens, din utskrift visar faktiskt hur bilden ser ut. Om då skärmen avviker, då är den felaktigt profilerad.

Tja nu menade jag hela kedjan från fotografering till utskriven bild. Då är det sällan vi vill att det skall bli exakt likt originalet. Förut i vissa tillämpningar. Som t.ex. när man skall dokumentera en konstnärs tavlor innan de skall säljas. Då är konstnärerna oftast väldigt petiga med att det som skrivs ut stämmer så bra att de inte ser någon skillnad i färg, nyans, kontrast och ljus.

Annars brukar vi ju redigera bilden en hel del och förstärka verkligheten. Vi är inte petnoga med att slutresultatet ser ut precis som verkligheten. Vi är mer måna om att bilder ser bra ut.

Att skärmen måste stämma och vara kalibrerad/profilerad korrekt så det stämmer med vad som kommer ut på skrivaren har jag varit en anhängare av sedan mycket länge.

Det var skillnad i början på 90-talet när jag började med fotoskrivare. Då kostade en kalibrator som en liten bil.
Man fick försöka få till det på gehör. Det gick väl sådär till sist efter många försök och väldigt mycket dyrt bläck och papper. En bra skärm kostade också en mindre förmögenhet. Profiler till skrivaren fanns det oftast inte heller.

Får nog säga att det är väldigt mycket enklare och billigare numera.
 
Tja nu menade jag hela kedjan från fotografering till utskriven bild. Då är det sällan vi vill att det skall bli exakt likt originalet. Förut i vissa tillämpningar. Som t.ex. när man skall dokumentera en konstnärs tavlor innan de skall säljas. Då är konstnärerna oftast väldigt petiga med att det som skrivs ut stämmer så bra att de inte ser någon skillnad i färg, nyans, kontrast och ljus.

Annars brukar vi ju redigera bilden en hel del och förstärka verkligheten. Vi är inte petnoga med att slutresultatet ser ut precis som verkligheten. Vi är mer måna om att bilder ser bra ut.

Helt överens. Vi har vant oss vid att ett fotografi ska ha ett visst utseende. När diafilmer tillverkades gick det rykten om att filmer avsedda för den amerikanska marknaden hade ett kallare utseende än de som var avsedda för den europeiska. Vet inte om det stämmer, men att det är mycket sällan som vi önskar en exakt överföring av den verklighet som finns framför kameran till den färdiga bilden. Inte minst på grund av att det kontrastomfång som en utskrift har är så mycket mindre än vad scenen som vi har framför oss har.
 
Alfin inte Alvin! Alfin är ett diminutiv av Alf (Alien life form) som var en liten söt rymdvarelse som gick på TV för många år sedan..........

..........Men om du med 1:1 förhållande menar att du hänger en colorimeter på skärmen, laddar ner en profil och allt blir perfekt direkt, så håller jag med dig, så enkelt är det inte. Å andra sidan, på den gamla goda tiden, vem kunde gå in i mörkrummet, exponera papperet, doppa det i framkallaren och fixet och få en perfekt kopia? Det krävdes en hel del erfarenhet och hantverksskicklighet. I jämförelse är det mycket enklare nu för tiden.

.

Ursäkta missen med ditt användarnamn. Jag missade det helt för jag är uppväxt med Andy Pandy tortyr och dockan Lo på 50-talet för det var ett av de första programmen som överhuvudtaget gick på svensk TV. Vi hade tyvärr inget annat att välja på. :) En kanal och ett barnprogram.

Jag tror faktiskt vi är väldigt överens i grunden. Jag kalibrerar och använder ICC-profilen i fråga i Easy Photo Print och stänger av färghanteringen i skrivardrivisens gränssnitt. Men därefter avviker jag lite då jag har jag skruvat upp brightness på skärmen lite och som sagt lagt på en korrigering i EEPP ("Naturlig och tydlig ljusstyrka" och den lägger på lite mer gult och ökar kontrast en del för att utskriften ska matcha skärmen och det gör den faktiskt förvånande väl med mina små åtgärder.

Jag tycker både dessa erfarenheter av gårdagens testande och mina tidigare erfarenheter av mina tre olika RAW-konverterare ger mig på fötterna att påstå att det faktiskt är vissa skillnader i utskrifterna både mellan RAW-konverterarna och mellan de profiler jag använt och trots att man kan tycka att det borde blivit bättre när nu Scandinavian gjort sig omaket att matcha sina egna papper med en egen profil istället för att använda Epsons, så blir det inte det åtminstone med den skärm jag har och så jag kalibrerat den och vid användning av sRGB-fil. Det verkar inte som om den gjorde någon riktigt glad vid en utskrift av en Adobe RGB-fil heller. Ingen av mina tre första bilder matchade skärmen helt OK och vid alla de försöken så hade jag inte gjort något extra för att påverka resultatet. Det gjorde jag först i utskrift av bild 4 och den hjälpen behövde jag putta in för att hitta synk.

Jag kan också konstatera att det kan vara svårt att verkligen få slag på de ofta små men viktiga avvikelser man kan stå inför utan ett verkligt avslöjande motiv och det tycker att den testbild från digitaldog jag fick tag på faktiskt hjälpte till med.

Vill ni se hur filen ser ut eller använda den så finns den här:

http://www.digitaldog.net/files/2014PrinterTestFileFlat.tif.zip

För svartvitt använder jag alltid Advanced B & W Photo som är valbart i drivrutinsgränssnittet för Epson SC-P600.
 
Senast ändrad:
Innan Scandinavian photo skapade egna profiler för sitt halvmatta papper körde jag alltid med Epsons Premium semigloss profil. Det fungerade utmärkt. Sedan har jag använt både SP profiler av både generation och 2. Fast jag tycker de saknar något.
Så faktiskt brukar jag falla tillbaka till Epsons egen profil. Skillnaden är inte stor men det verkar vara mer kick i Epsons profil.

Nu kör jag en annan skrivare och ofta 16 bitar färg fast vi verkar ha samma åsikt.

Nu micklar jag inte med någon korrigering före utskrift. Det fungerar ändå.

Fast en annan sak är att jag nyligen skaffade en iMac 27 och den står direkt intill min Dell 30 tum som är hårdvarukalibrerad.

imamen profilerade jag på native och det blev cirka 6500 kelvin. Delen är som sagt hårdavrukalibrerad med DElls X-rite program och profilerad förstås.

Nu ar jag kört så en vecka. Idag fick jag nog och profilerade om iMacen.
Det som irriterade var att när jag såg samma framför allt svartvita bild intill varandra på de båda skärmarna så upplevdes iMacens bild som neutral och Dellens skärm som gultonad.
Sänkte jag ljuset på iMacens skärm till mörkaste möjliga upplevde jag efter en paus att Dellens skärm var neutral trots allt. Så det är synens anpassningsförmåga som spökar.
Nu har jag profilerat om den också till 5500 kelvin och nu är de väldigt lika. Dellen är fortfarande en gnutta varmare.
iMacen har delta average 2000 på 1,2 och Dellen ligger på 0,6. Så båda har bra värden.
Med 2 skärmar som har så olika teknik går det nog aldrig få dem exakt lika.
 
Ja Scandinavians profil som jag har är klart "tröttare" och ger klart tråkigare bilder utan någon vidare fräschör. Jag tror faktiskt att Epsons nuvarande profiler är ganska bra trots allt.

Det jag tycker mig se är att Scandinavians ger lite för lite svärta och för lite gult, vilket ger för mycket rött i hudtonerna. Det borde väl de som utvecklat profilerna också ha kunnat sett? De ska ju vara proffs och jag är ju faktiskt inte det även om jag är intresserad.

Numera är ju båda mina ögon dessutom galet bra efter mina starroperationer i somras. Jag ser världen mycket ljusare nu och jag har enligt min läkare en synskärpa som bara några promille av befolkningen har. Tidigare såg jag dessutom inte bara skumt utan mina ögon hade då också ett gult "filter" som gjorde allt mer gult än det skulle vara. Det blev väldigt tydligt då de först tog vänster öga som var sämst. Då såg jag ju hur illa det var även med det högra.

Så synen är ju även det något verkligt individuellt.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar