De som vågat och vunnit

[Ibanez Magnus]

LeadHead skrev:
Nu blandar du dock ihop två saker: "Vanliga människors" förståelse för vad som gör bra bilder och den faktiska effekten på dem av samma bra bilder.

Bara för att VD på Säljafulasakertilldummakunder AB inte ser vad som gör att det (oftast) är skillnad mellan den anställde EOS10D-Nisses hemtagna bilder på de fula sakerna och en kunnig yrkesfotografs alster, så innebär det inte att den som betraktar företagets reklammaterial inte påverkas mer positivt av bra bilder än av dåliga bilder.

Nog skulle även icke-fotointresserade märka om alla "flashiga" reklambilder helt plötsligt ersattes av bilder tagna av "programmerar-/verkstadsnisse som nyss köpt digitalkamera för att plåta ungarna."

Det kan nog ligga lite i det du säger, eller vi får ju åtminstone hoppas att det är så.
Helt säkert ser folk skillnad på bröllops foto tagna av Kalle Anke eller en riktigt duktig fotograf. Men jag är inte lika säker på att dom ser så stor skillnad på bilder tagna av EOS10D-nisse som har bussat med sin EOS i några år och lärt sig få skärpa på rätt ställe, och är något medvetna om att ljus påverkar en bild och en riktigt duktig fotograf.
Framförallt, och det är det som är viktigt, så hade kunden troligen varit mer än nöjd med EOS-nisses bilder, och kanske sällan får dom samma bröllops bilder tagna av en riktigt duktig fotograf också.

Hur som helst, i alla andra bedömningsyrke så är det ju inte så att folk blir påverkade mer av kvalitet, där är det ju till och med tvärt om, folk tycker att kvalitén ä direkt dålig. I film, musik, konst, litteratur osv är det ju bevisligen så att kvalitet inte lönar sig och säljer bara till aktivt intresserade.

/Magnus

 

[MomentMan]

På vilket sätt skulle fotografer ständigt bli bättre men inte musiker?
Skulle deras öron plötslig trilla av? Eller slutar man få musikaliska idéer efter 45?
Gud vad många gamla jazz musiker som skulle säga emot dig.
Alla konstnärliga saker fortsätter man väl att utvecklas med så länge man håller på med det?
Jag tror du rör ihop att vara musiker med att vara känd.
/Magnus

Hur många gånger har du inte sagt "åh nej!!" när du hört att ett band ska göra comeback? Problemet stavas musiker som fortsätter för att de måste rent ekonomiskt (eller blivit beroende av stora kassaflöden) och låter det ekonomiska gå före det musikaliska. Sedan utvecklar många musiker hörselskador (hörselnedsättning, tinnitus och hyperacusis) vilket gör att vissa toner påverkas.

 

[gors]

MomentMan skrev:
En annan sak som är bra med att vara fotograf är att man inte helst ska "sluta när man är på topp" eftersom man ständigt blir bättre. Detsamma gäller ju inte nödvändigtvis t.ex. musiker och idrottsstjärnor.

Med all respekt, det där tycker jag inte riktigt stämmer. Den stil som gör att du en dag lyckas etablera dig som fotograf kommer inte alltid vara den som uppdragsgivarna vill ha. Det kunderna köper är bildspråket, inte tekniska kunskaper (om det är de du menar ständigt blir bättre).
För att ligga på topp som fotograf under många år krävs att man ständigt förnyar sig. Det finns inget som säger att man med automatik blir bättre och bättre med åren. Däremot finns en överhängande risk att man blir slappare och tröttare. Att förnya sig eller byta stil upplever jag som kreativt mer mödosamt än att skaffa sig den ursprungliga stilen.
Att hålla sitt bildspråk virilt och levande under många år tycker jag är fotografens i särklass största utmaning.

 

[MomentMan]

Må så vara men jag har aldrig hört talas om någon fotograf som lagt av när han/hon är som bäst.

Det gör dock idrotsstjärnor och (vissa) musiker.

"Man ska lägga av när man är på topp".

 

[Ibanez Magnus]

MomentMan skrev:
Hur många gånger har du inte sagt "åh nej!!" när du hört att ett band ska göra comeback? Problemet stavas musiker som fortsätter för att de måste rent ekonomiskt (eller blivit beroende av stora kassaflöden) och låter det ekonomiska gå före det musikaliska. Sedan utvecklar många musiker hörselskador (hörselnedsättning, tinnitus och hyperacusis) vilket gör att vissa toner påverkas.

Ja, precis som jag sa innan.
Du har rört ihop musiker med att vara känd.

Att utvecklas som musiker har inget med pengar att göra. Karriär, ekonomi och comeback är business och har inget med musik att göra. Visst är det många band som man tänker ”åh nej” om, det kan jag hålla med om. Men det är ju inte för om man fortsätter utvecklas som musiker eller inte, utan för att just dom inte utvecklats som musiker och bara är där för pengarna.

Att vara musiker handlar om att höra saker, inte med öronen utan inne i huvudet, och sen överför det man hör till noter eller ett instrument. Och det är något som man alltid blir bättre och bättre på till den dag man dör eller själv väljer att inte lägga mer energi på det.
Precis samma som med bilder, man utvecklas till den dag man dör eller inte vill längre.
Det finns liksom inga fysiska hinder i vägen, för allt är internt och behöver ingen kropp.
Så länge inte hjärnan släpper kontakten med ens medvetande, men fan vet vad för roliga saker man hör då.


/Magnus

 

[MomentMan]

Jo, fast den här diskussionen handlar om fotografi som yrke.

Du kan ju vara en extremt rutinerad och skicklig musiker som inte tjänar pengar. D.v.s. inte vara känd och inte tjäna mer en korvören. Poängen är inte kändisskapet.

Jag pratar om professionellt utövande av ett yrke. D.v.s. inkomstbringande.

Jag vet att det finns många otroligt duktiga musiker som hankar sig fram. Säkert finns det även många fotografer som gör det också.

Poängen är att jag aldrig ha hört talas om en fotograf som funderat på att lägga av "på topp".

 

[MomentMan]

sara gustavsson skrev:
Satsat har jag gjort (en halv miljon i studielan efter just avslutad fotoutbildning), men an sa lange inte vunnit, har precis borjat jobba som freelance, och det ar ju inte precis en yrkesgrupp dar det rader overskott pa jobb..

Daremot tvivlar jag inte pa mitt yrkesval, den som jobbar hart och ar skicklig och profesionell lyckas nastan alltid forr eller senare.

Jag forstar de som valjer yrkesbana utefter andra kriterier an personligt intresse, stimuli, utmaning, men for mig ar det inte ett alternativ.

Sa mitt motto ar den tontiga, men ganska sanna syokonsulent-klyschan: satsa pa det du tycker om och finner gladje i!

Jag tror det allra viktigaste för att lyckas riktigt bra i ett jobb är att brinna för det. Det duger då inte att bara satsa på något som har hög status, ger mycket pengar eller tillfredsställer föräldrar och andra. Det viktiga är välja något man brinner för själv.

Jag hoppas verkligen det kommer gå bra för dig. Det ska löna sig att brinna för något!

 

[sara gust]

Ibanez Magnus skrev:


"Musik exempel föll platt fall till marken, för just Håkan Hellström är ett prakt exempel på en som verkligen inte kan något om musik, och framförallt inte sjunga.
Han är den hemskaste skit bild du kan tänka dig om vi skall flytta över det till foto, utan skärpa, massor av färg stick, ingen komposition och ingen tanke alls osv osv.
Nu kanske det är så att du gillar honom, vilket är helt okay, men då har du nog inget vidare utvecklat musik intresse.
Och samma sak är det med bilder, det krävs ett utvecklat intresse för att se om det är bra eller dåligt."


Olyckligt att du blandar ihop teknisk perfektion med konstnarlig kvalite.
Lyckligvis ar det inte ett krav for god musik/konst/bild att dessa tva gar hand i hand.

Hakan Hellstrom sjunger som en kratta och det ar en del av vardet i hans musik, som tillsammans med hans okonventionella texter, allmant musikaliskt utvecklat ora bland annat som gor honom till en stor artist. (vill du ha fler exempel pa artister med stor musikalisk integritet som det gar bra for aven pa topplistorna: moneybrothers, jose gonzalez..

den hemskaste skitbild jag kan tanka mig innehaller inte oskarpa eller fargstick: nar den konstnarliga kvaliteten tryter, d v s, nar bildskaparen inte har gjort ngt eget, inte anstrangt sig, da kan vi borja prata om brist pa kvalite.
Men du gor som sagt dig sjalv dig sjalv en otjanst genom att blanda ihop det tekniska med det konstnarliga. Vi har kommit langre en sa, eller hur?

 

[Ibanez Magnus]

sara gustavsson skrev:

Olyckligt att du blandar ihop teknisk perfektion med konstnarlig kvalite.
Lyckligvis ar det inte ett krav for god musik/konst/bild att dessa tva gar hand i hand.

Hakan Hellstrom sjunger som en kratta och det ar en del av vardet i hans musik, som tillsammans med hans okonventionella texter, allmant musikaliskt utvecklat ora bland annat som gor honom till en stor artist. (vill du ha fler exempel pa artister med stor musikalisk integritet som det gar bra for aven pa topplistorna: moneybrothers, jose gonzalez..

den hemskaste skitbild jag kan tanka mig innehaller inte oskarpa eller fargstick: nar den konstnarliga kvaliteten tryter, d v s, nar bildskaparen inte har gjort ngt eget, inte anstrangt sig, da kan vi borja prata om brist pa kvalite.
Men du gor som sagt dig sjalv dig sjalv en otjanst genom att blanda ihop det tekniska med det konstnarliga. Vi har kommit langre en sa, eller hur?

Bra inlägg och du har en poäng i det du säger.

Men nej, jag blandar inte ihop teknisk perfektion och konstnärlig kvalitet.
Konstnärlig kvalitet är helt en smak sak och helt i betraktarens ögon, och i mina ögon har inte Håkan något alls att erbjuda. Och plussar man det med att han klart uppenbart är helt ton döv så får man en riktigt hemsk kombination, i mina öron.

Jag vet inte vad Moneybrothers och Jose är för något och kan inte uttala mig.

Visst gör man sig en otjänst om man bara letar efter teknisk perfektion, men helt separerade från varandra kan dom inte vara. Det spelar liksom ingen roll att man har något att säga (konstnärlig kvalitet, typ) om man inte kan prata.
Och vem som har något att säga är det upp till betraktaren att avgöra.
Det enda man på ett rättvist sätt kan rangordna är teknisk kvalitet, för det är inte en smak sak, antingen är det falskt eller så är det inte falskt, antingen är bilden rätt ljussatt med bra skärpa eller så är den det inte, och allt där i mellan.

/Magnus

PS: Men det var ett bra inlägg och jag håller med dig i nästan allt.