så... vad vinner vi med brännviddsförlängning?
Billigare CMOS chip. Mindre chip, lägre tillverkningskostnad. Billigare kamera. Och möjligheten att få ut 6MP på en utsnitt som motsvarar 640mm, ur ett 400mm. Utan att köpa sig en 1Ds. Bra om man gillar zoom, dåligt om man är beroende av vidvinkel.
Och beroende på storlek på sensorn så kan det gynna fotografen att ha en mindre sensor med högre antal pixlar, än att beskära bilden i efterhand från en större bild med fler pixlar.
Enkelt att göra en graf som visar förhållandet.
Dock ställer ju detta högre krav på optiken då en mindre sensor med hög upplösning kräver optik matcha den. Alternativt att om man inte snackar system för utbytbara linser, möjligheten att göra mindre optik som är ljusstark och har bra kvalite relativt billigt då den ytan som optiken behöver kunna klara av är mindre än för en 35mm kamera.
Enligt fysikens lagar så bör det vara så att mindre bildpunkter ger mindre brus.
Kan du elaborera lite.
Från elektronikens synvinkel är det oftast tvärtom, mindre bildpunkter brukar användas för att få in fler sensorpunkter inom en viss yta. Och ju fler punkter inom en viss yta, desta svårare blir det att kontrollera värmeutveckling etc. Det var ju inte för inte som dom första CCD och CMOS chipen krävde speciell kylning. Och generellt sett fungerar bättre när det är svalt.
Sen har jag för mig att det är lättare att få moire effekter med många punkter på liten yta.
Och en Motsvarighet till FOV crop är ett väsentligt bättre ord än brännviddsförlängning.
