ANNONS
Annons

Sport/pressfotograf vs en riktig amatör =)

Produkter
(logga in för att koppla)
Det kanske har med min adapter att göra dock. Vet inte om man tjänar något på att köp en dyrare adapter. Jag menar adapter som adapter. Den adaptern jag använder har iaf inga ljusinsläpp.

Jagnfubderar på om jag ska lämna in mitt 35mm zuiko och mitt 70-300mm vivitar för en koll. Det kanske är något fel på fem? De är ju trots allt från 70-talet. Vad vet jag?

Det är små toleranser när det gäller fokus på oändligt. Du kanske kan få prova en dyrare adapter i butik och direkt konstatera om det blir bättre.

Att lämna in objektiven på service låter som en sällsynt dålig affär, särskilt när det zoomen. Det förekommer i stort sett inga bra telezoomar från 70-80-talet med dagens mått mätt.
 
Visst kan det vara så, men det är svårt att veta vad andra tänker. Det är lätt att läsa in vad man förväntar sig att de ska tänka. De kanske bara tittar av ren nyfikenhet utan att lägga någon värdering i det.

Det har hänt att jag stört mig på amatörer, men då har det berott på de varit osmidiga och stört. Vissa proffs kan istället vara respektlösa och väcka irritation.

Nej visst är det så. Man kan ju aldrig veta vad andra tänker. Men när de skrattar åt en och beter sig som jag vet inte vad så blir man ju ännu mer osäker på sin hobby.

Men det finns ju folk för allt om man säger så. Och sen när man är nybörjare så tycker iaf jag att det är viktigt att läsa av ett tillfälle när man skall fotografera. Jag skulle aldrig få för mig att tränga mig och störa de fotografer som är där för att göra ett jobb. Jag ställer mig hellre i skym undan och kanske smyger mig på lite närmare. Men absolut inte så jag stör.

Sen uppskattar jag om folk säger till ifall det är något. Det är lätt att det blir för mycket irritation om man stör sig på någon/något om man inte säger någonting. Jag är där för att jag tycker det är kul och för att bli bättre på det jag gillar att göra. De är där för ett jobb.
 
Jag tror många fotografer, oavsett yrke, är lite prylnördar. Jag är det i alla fall!

Det första jag ser när jag ser en annan fotograf är inte en konkurrent, även om det är det han/hon kanske är, utan en kollega … oavsett yrke (det vill säga om personen är där för ett jobb eller för nöje).
Det andra jag ser/tittar på är remmen (originalremmar är ju reklampelare) - står det Nikon på den är vi nästan vänner … tänker jag.
Sedan (oavsett om det står Nikon på remmen) kollar jag vilken kamera och vilket objektiv.

Eftersom jag är prylnörd, så tycker jag det är spännande att veta vad andra använder … Har de dyrare saker, så får jag säkert en uns av avundsjuka i min blick. Jag försöker att inte visa det. Har de billigare saker kan kanske min blick tolkas lite nonchalant, hoppas den inte gör det. Men jag måste erkänna att en D3, D4 , EOS1 får längre blickar från mig än en D3000 … Ett 500 f4 får längre blickar från mig än ett 18-200 …

I bland ser man (tror sig se) att "OJ, denna fotograf vet var han gör" eller "Denna fotograf har ingen koll alls". Sen ser man resultatet i någon tidning eller annat media och inser att inte ens arbetsmetoderna (sättet att röra sig, välja vinklar osv …) avgör vem som kan fotografera.

Fotografer oavsett kamera eller yrke pratar jag gärna med. Jag har insett att ALLA kan lära mig något, och några kan jag kanske lära något.
 
Hur man jobbar beror på sport, till vem/vad, deadline etc.

Plåtar man tex hoceky och skall leverera sill tidning/bildbyrå är det ganska så stressigt. Många tar nog på ett ungefär 400 bilder på en period, i pausen på 18 minuter skall man hinna importera bilder, välja, barbeta, fylla i Iptc info (text i bilden om vad som är på bilden) och kanske leverera in 5-10 bilder.
För vissa är det ännu mer stressigt, många tidningar sänder idag bilder via tex 4G modem direkt från kameran ut på webben under match. Efter match sitter man kvar längre och gör en slutleverans av jobbet.
 
Vad gäller amatörfotografer så känner jag igen mig. Jag var så jäkla nervös ett tag , att våga ta någon plats alls och var det fler fotografer där, speciellt om det var proffs så kunde det sluta med att jag for hem helt utan bild. Nu är de evenemang jag besöker med kameran nästan alltid bröllop och där finns ofta ganska många med billigare utrustning än mig samt kompislejda fotografer med systemkameror som är hobbyfotografer eller amatörer. Det har aldrig varit något problem för det första och jag brukar göra vad jag kan för att hjälpa till så att de också får chans att fotografera de gruppbilder jag ställer upp osv.

Jag fick en riktig rallyskjuts på det här vid ett tillfälle tillbaka i tiden när jag själv blev tillfrågad som amatör att fotografera en tillställning med några av Sveriges artister. Det här var en vipfest som hölls dagen före showen. Med brickan runt halsen, en 17-85 på huset, en 50mm i kavajfickan samt en speedlight med hemmagjord reflektor (som såg för lustig ut) klev jag in genom dörren så jäkla nervös och "liten" att jag trodde jag skulle bryta ihop. Det visade sig bli massor med fotografer på plats och snällt flyttade jag mig när de med större kameror kom farande till någon av artisterna jag lyckats stanna upp för bild. För att göra det hela kortare fick jag hjälp utav en av fotograferna som fotade för uppehället, som menade "gör så här" "haka på mig" för att få de sista bilderna som jag lovat att jag skulle försöka ta och tack vare detta kunde jag lämna en mapp med de bilderna som var tänkt. Jag kommer aldrig att glömma vad tacksam jag kände mig den gången och när jag satt i bilen och kollade igenom bilderna så blev det ett "ja jävlar, det gick vägen det här" .

Så amatörer och hobbyfotografer hjälper jag, om/när jag kan.

Rolig historia det där med vipfesten och väldigt kul att du fick sådan hjälp.

Angående jobb och så, så diskuterade jag just detta med en vän till mig för någon vecka sedan. Vi diskuterade hur man skulle ställa sig till om man blev tillfrågad att göra ett fotojobb åt någon om man hade en liknande kamera som jag. Jag personligen skulle aldrig ta ett fotojobb oavsett vad det var för uppdrag om jag hade min nyvarande utrustning. Jag skulle inte känna mig trygg och det främst på grund av min utrustning.

Och det tror jag ändå att många håller med om. Eller hur tänker ni? Behövs det "riktig" utrustning för att fota åt någon? Det beror självklart på vad för uppdrag det är men ni förstår nog :)
 
Ja vad det gäller den gången för mig var det nog min 350d som hängde runt halsen. Jag hade tränat rejält runt hemmet och på mitt dåvarande jobb för att klara en uppgift som den. Jag hade ju fotograferat några år innan likväl utan att funderat på att ta uppdrag. Någonstans ska man börja och man måste våga ta sin plats. Kunskap väger tyngre än utrustning men samtidigt måste man ju iaf ha grejor som klarar uppgiften. Vad gäller specifikt sportfotografering är jag fel person att fråga. Lycka till och kör så det ryker :)

Mycket bra inlägg av Frödeberg i tråden förövrigt.
 
Många fotografer kan säkert uppfattas som lite strama. Men det beror ju oftast på att man är fokuserad på sitt jobb. Det brukar vara i väntan på nedsläpp i fotobåset på hockeyarenan eller utanför fotodiket i väntan på att bli insläppt vid konserten som det kan bli lite småprat fotografer emellan. När det väl är "game" så koncentrerar man sig på att göra ett bra jobb och det innebär att försöka få till bra bilder och undvika att vara i vägen för kollegor. Har dock varit förskonad från att träffa på någon riktig surkart utan det brukar flyta på fint. Med ömsesidig respekt så brukar alla bli nöjda.
 
Kul läsning. Varför skämmas ? Klart man inte ska.

Men ibland är det så med att det inte är utrustningen utan den vid kameran som sätter gränserna.
Jag har faktiskt många ggr sett amatörer utklassa proffsen.
 
Man ska klart inte se ner på andras utrustning oavsett man är yrkes eller proffs. Men det görs ständigt, oftast mellan märkena.
Och klart att amatörbilder kan utklassa yrkesfolks bilder. Men vissa saker är väldigt svåra att mäta sig n'r det gäller materialsport. En är ljuskänsliga supertelen och det andra är möjlighet till högt anatal bilder/sek med bibehållen och snabb AF.

Här är ett ex på en bild som jag inte kunna få om jag bara hade haft 3 b/s.

/Stefan
 

Bilagor

  • ss.jpg
    ss.jpg
    22 KB · Visningar: 618
Man ska klart inte se ner på andras utrustning oavsett man är yrkes eller proffs. Men det görs ständigt, oftast mellan märkena.
Och klart att amatörbilder kan utklassa yrkesfolks bilder. Men vissa saker är väldigt svåra att mäta sig n'r det gäller materialsport. En är ljuskänsliga supertelen och det andra är möjlighet till högt anatal bilder/sek med bibehållen och snabb AF.

Här är ett ex på en bild som jag inte kunna få om jag bara hade haft 3 b/s.

/Stefan

Håller helt med Rommel och säger bara, våga fråga om du är ute och fotar och undrar över något.

Körde nyligen en bildserie med 10b/s med en snabb f/2.8 glugg och hade kanske kunnat få denna bild med utan det men det underlätttade nog.
4a47eb0d62cc840ac0bee3577e2f18ab.jpg
 
...
Jag har faktiskt många ggr sett amatörer utklassa proffsen.

Jag hoppas att du inte gör den bedömningen utifrån det som faktiskt publiceras i de större dagstidningarna.
För det är, tyvärr, så att de bästa bilderna sällan publiceras i dessa tidningar.
Trots att tidningarna har tillgång till dem.

Jag vet, vad jag talar om, av egen erfarenhet.
Mina bilder publiceras varenda vecka på webben och i pappersform av bl.a. Aftonbladet, Expressen och Hockeysverige.
Det är inte ens en gång av 10 som de väljer de bilder jag själv tycker bäst om.

Valet handlar istället om att det finns rätt person på bilden, och att den levererats tillräckligt snabbt.
Som yrkesfotograf som jobbar mot bildbyrå så har jag dessutom en "mall" att förhålla mig till.
Först när jag är klar med de bilder som alltid skall levereras, så kan jag kosta på mig lite mer av "kreativt bildskapande".

För den som vill se bra sportbilder med action i.
Så är mitt tips för dem som har en iPad att skaffa en prenumeration av Sports Illustrateds digitala version. Samt att följa de fotobloggar som jag har länkat från min egen fotoblogg:
http://sportskjutaren.blogspot.se/

Det är två helt skilda saker att vara yrkesfotograf med krav på att vissa saker ska levereras.
Och att vare en "glad amatör" som helt kan fokusera på vad du själv vill "skapa", och utan några som helst krav på att leverera bilder efter en viss mall i första hand.

Fick jag bestämma så skulle tidningarna publicera betydlig mer av actionbilder.
För att ta ett positivt exempel på när jag tycker att en tidning gjort ett bra val:
http://www.dn.se/sport/ishockey/farjestad-har-kopplat-greppet
Men även i detta fall så handlar det om att rätt personer finns på bilden, och att DN hade tillgång till bilden tillräckligt snabbt.

Jag hoppas att min poäng är klar nog.
De flesta yrkesverksamma press/sportfotografer är bättre än de bilder som de "representeras av" i tidningarna.
 
Ammatörfotograferna är bättre i vissa lägen

Jag har haft samma tankar som du, men inte sedan jag såg hur en pressfotograf gjorde på ett evenemang, denne stod framme vid scenen med minst 2 kameror och jag stod några snäpp längre bak i publiken med rörliga människor framför mig. Han fotar med extern blixt när hela scenen är upplyst av spottar på flera 1000W och ljuset är starkt nog att få kanonbilder med en mobilkamera om man bara är tillräkligt nära.

Jo han hade en proffskamera och jag stod där med min kamerautrustning värd 14000 medans hans säkert var uppe i 50000 och får bättre bilder. Samma sak hände även på en cykeltävling. Proffsen ställde sig på ett ställe och jag på ett annat och hade bättre ljus vilket var grunden till att jag fick bättre bilder.

Kamerautrustningen är inte allt, rätt inställd är även ammatörkameran riktigt bra idag. Det är han som står bakom kameran som ska behärska tekniken också.

35339722s.jpg


Hoppas kunna slå fler sportfotografer
 
Det finns nog ingen som sticker under stolen med att sportfoto är en materialsport, men grundförutsättningarna är snabb autofokus, snabb skrivning till minneskort (gärna i kombination med stort buffertminne) och snabb serietagning. Ska man dessutom roa sig med inomhussport så tillkommer bra ljusegenskaper, eller snarare mörkeregenskaper.

Den snabba autofokusen behövs för att hinna med i det snabba tempot som finns i många sporter och för att snabbt kunna sätta skärpan om man måste välja ut ett annat motiv när man minst anar det.

Snabb skrivning till minneskort och stort buffertminne behövs när det händer mycket och man vet inte när och vad som händer. Jag har råkat ut för att det har varit stökigt framför mål i ishockey och tagit massor av bilder för att sedan kunna plocka ut den där bilden när pucken glider över mållinjen och när det är dags att ta bilden på den jublande målskytten så tar kameran en bild i sekunden och då gäller det att ha tajming i pekfingret.

Snabb serietagning ger fler bilder att välja på ur samma situation. Lite längre ned i detta blogginlägg så finns det en bildserie från Hammarby - Umeå Södra där jag hade en drös av bilder att välja mellan beroende på vad jag ville säga med bilden.



Det kan bero på flera saker att kameran tvekar. Dels kan det vara så att den är inställd på att skärpan ska sitta där innan den tar bilden. Detta går att ställa in i menyerna så att den tar bilden ändå, men till vilken nytta. Dels kan det vara så att du tagit så många bilder att bufferten är fylld och då måste den tömma bufferten en stund innan den kan fylla på med en ny bild.
Om du vill testa om den verkligen tar tre bilder i sekunden så ställ om till manuell fokus på objektivet och håll inne knappen. Då bränner den av tre bilder i sekunden tills bufferten är full.



Både och skulle jag säga. Jag har fotat så mycket sport att jag har en hum om vad som blir bra bilder och när jag ska ta bilder för att det ska bli något att spara. Samtidigt så håller jag gärna innen avtryckaren när det är en sådan situation att det kan bli bra bilder och jag får fler att välja mellan (se tidigare länkade blogginlägg).

Om man satsar på att träffa helt rätt med avtryckaren och bara ta en bild så missar man garanterat en massa bra bilder. Denna bilden hade till exempel aldrig blivit tagen om jag försökt att med ett enkeltryck få bilden som jag önskade när bollen precis träffar slagträet.

Hej . Tycker inte alls du skall skämmas över din utrustning alls , tvärtom och ingen skall se ner på någon oavsett vad man har eller inte . Tyckte dina bilder var mycket bra , inget att klaga på enligt mitt tycke , fart i bilderna och skapra på rätt ställe tycker jag . Lycka till i fortsättningen. MVH/ Hasse
 
Hej . Tycker inte alls du skall skämmas över din utrustning alls , tvärtom och ingen skall se ner på någon oavsett vad man har eller inte . Tyckte dina bilder var mycket bra , inget att klaga på enligt mitt tycke , fart i bilderna och skapra på rätt ställe tycker jag . Lycka till i fortsättningen. MVH/ Hasse

Han skrev detta 2012, han har nog uppgraderat sin utrustning nu..
 
Super objektiv

Var och fotade i hornborgarsjön igår. Tranor med min sony a7ii samt tokina 80-200 mm objektiv.
Var väl en av dem som hade ganska klen utrustning så att säga.

Jämfört med killen i bifogad bild ;)
 

Bilagor

  • DSC01596.jpg
    DSC01596.jpg
    54.4 KB · Visningar: 82
Var och fotade i hornborgarsjön igår. Tranor med min sony a7ii samt tokina 80-200 mm objektiv.
Var väl en av dem som hade ganska klen utrustning så att säga.

Jämfört med killen i bifogad bild ;)

Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan mina fyra supertelen ... ;)

Nä, allvarligt talat så kan man som amatör anpassa motiv efter utrustning. Det finns många sporter där man kommer så nära att man kan fotografera med en vidvinkel eller en normal telezoom.

En professionell sportfotograf måste istället välja utrustning utifrån motiv, och då är det svårt att klara sig utan minst 400 mm plus telekonverter.

De flesta yrkesfotografer behöver inte ett supertele. Fotograferar man mest porträtt klarar man sig med 2-3 objektiv. Men en sådan fotograf har kanske Profoto-blixtar för 100 000 kr istället.
 

Bilagor

  • 11136236_10152839983616239_7008352019367289258_o.jpg
    11136236_10152839983616239_7008352019367289258_o.jpg
    298.8 KB · Visningar: 42
Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan mina fyra supertelen ... ;)

Nä, allvarligt talat så kan man som amatör anpassa motiv efter utrustning. Det finns många sporter där man kommer så nära att man kan fotografera med en vidvinkel eller en normal telezoom.

En professionell sportfotograf måste istället välja utrustning utifrån motiv, och då är det svårt att klara sig utan minst 400 mm plus telekonverter.

De flesta yrkesfotografer behöver inte ett supertele. Fotograferar man mest porträtt klarar man sig med 2-3 objektiv. Men en sådan fotograf har kanske Profoto-blixtar för 100 000 kr istället.


Sant, inväntar sonys nya fe 70-300 mm och kör på det. Det får duga för mig :)
 
Som glad hobbyfotograf brukar jag gå fram och hälsa på yrkesfotografer när tillfälle ges.
Av de 4 som jag hittils har träffat har samtliga tagit sig tid så pass det gått att berätta om sin utrustning, ge mig råd och även tittat på mina foton och gett konstruktiv kritik.

Då blir man riktigt glad :)
Jag fotade ett bröllop för ca 2veckor sedan och fick då själv chans att ge råd till en som var helt ny med sin systemkamera.
 
Som glad hobbyfotograf brukar jag gå fram och hälsa på yrkesfotografer när tillfälle ges.
Av de 4 som jag hittils har träffat har samtliga tagit sig tid så pass det gått att berätta om sin utrustning, ge mig råd och även tittat på mina foton och gett konstruktiv kritik.

Då blir man riktigt glad :)
Jag fotade ett bröllop för ca 2veckor sedan och fick då själv chans att ge råd till en som var helt ny med sin systemkamera.

Yrkesfotografer är generellt sociala och generösa. Man blir mer framgångsrik med den hållningen. Det säger jag efter 22 år som yrkesfotograf.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar