Det är väl så att fullformatkameror generellt sett ställer lägre krav på objektiven än APS-C-kamerorna gör, i alla fall med tanke på skärpan? Jämför du objektiv byggda för fullformat med objektiv byggda för APS-C borde också vinjettering och distorsion vara hyfsat likvärdiga. Däremot presterar troligen fullformatobjektiv bättre på APS-C i dessa avseenden.
Jämför du en utskriven bild från en fullformatsensor med en exakt lika stor utskriven bild tagen med APS-C-sensor så har den senare i praktiken förstorats ca dubbelt så mycket som den senare och borde således ha sämre skärpa än den förra så länge objektivens egenskaper är någorlunda lika och man antar att båda bilderna är printade med samma upplösning.
Dessutom så är det ju så också att eftersom man behöver längre brännvidder för samma bildvinklar med fullformat, så blir skärpedjupet på samma bländare kortare. Ska man få samma skärpedjup behöver man alltså blända ner kanske ett steg på fullformatkameran, vilket i sin tur gör att objektivet presterar bättre (så länge man inte rör sig över kanske f/11-f/16). Ljusförlusten av att blända ner kompenseras lätt av att kameran klarar ett steg högre iso utan problem (om man inte vill förlänga slutartiden, förstås).
Kort och gott, det är en utmärkt idé att skruva på t.ex. ett 50/1,8 på en fullformatkamera. Det är byggt som normalobjektiv för fullformat (eg. småbildsfilm som har samma storlek), så det är egentligen först på fullformat som objektivet faktiskt kommer till sin rätt...
(Det här var tänkt som kommentar till Krisiuns kommentar om att fuilformat kräver mer av objektiven, vilket jag inte kan hålla med om till 100%).