Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bildmanipulation - sammankalla landsmöte

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag är absolut _för_ att isärskilja begrepp och definitioner. Min spontana tanke var dock istället tvärtom, att detta ytterligare poängterar att det är närmast omöjligt ;)

Ja, det blir omöjligt om målet med en Deklarationen är att ge en detaljerad beskrivning. Men i mina inlägg så har det framgått att så inte kan få bli fallet. Det bör mera vara fråga om tydliga ramar.

Så för att börja denna bestyckning.. ska vi säga att bildmanipulation är ett bestämt begrepp eller beroende av mediet,syftet, typen osv?

En Deklaration bör främst kunna beskriva bildmanipulation utifrån ett allmänt fotografiskt perspektiv. Om en Deklaration därutöver också ska ge ramar utifrån olika typer av fotografi låter jag vara osagt.

Och vad är poängen med en sådan bestämning/deklaration, att frigöra och förenkla ansvaret hos fotografers trovärdighet och bildvärdet hos dessa?

Poängerna är många med en tydlig Deklaration som beskriver vad bildmanipulation är och inte är. Det är däremot mycket svårare att förstå vad det skulle vara för poäng med att låta begreppet vara kvar i ett mörkt dimhöljt dunkel.
 
Inte för att starta en annan diskussion i tråden nu, men tror folk verkligen fortfarande på att dom stora medierna inte är köpta av den ekonomiskt framstående eliten och drivs för deras syften? Högst politisk fråga nu men redan där är ju vart det är så snett. Sen finns möjligen en del journalister som tror att dom agerar sanningsenligt i sitt rapporterande när det stora hela rapporteras till allmänheten i media i ett helt annat paket.

Gissar att du är typen som inte läser tidningar och tar del av annan nyhetsrapportering. Sådana personer brukar också ha "bestämda" uppfattningar om hur det fungerar, men däremot väldigt sällan kunskap om hur det fungerar i verkligheten. Jag utläser det av ditt ganska allmänna spekulerande i hur journalister tänker och fungerar.
Om du tror att det är journalisterna på de stora medierna som är problemet så tittar du åt fel håll. Visst vill stora och små företag samt andra särintressen påverka journalister i vanlig dagspress att sprida ett budskap, oavsett om journalisten jobbar på stor eller en liten redaktion, men man gör det genom att försöka likna dagspressen så mycket som möjligt genom att ge ut egna tidningar och få ut sina frågor på dagordningen.
Många journalister gör sitt bästa och vill kanske också förändra världen, men är alltså hela tiden utsatta för lobbyism i olika former.
 
Om man använder ett ord som manipulation så måste man vara klar och tydlig med vad som är utgångspunkten. Är det verkligheten så är det enkelt, då är all fotografi manipulation. Är det fotografiet som är utgångspunkten blir det genast mycket, mycket mera komplicerat. För vem är herre att bestämma vad ett omanipulerat fotografi är för något?
 
Seriösa redaktioner brukar i sin policybibel ha en formulering om hur man ser på behandling av bilder, så att de inte ramlar över gränsen för manipulering....

Också detta svar utgör en bekräftelse på hur angeläget det vore med en Deklaration.

En kvällstidningsredaktion har en policybibel om vad som är bildmanipulation.

En annan nyhetstidning har en annan policy.

En fototidning har sin policy.

En fotocommunity på nätet har sin policy.

En enskild fotoexpert har sin policy.

En lekman som jag har min policy.

Osv. I all oändlighet.

Det säger sig självt att all denna oreda skapar svårigheter i kommunikation, konflikter och förvirring och annat elände.

Varför måste det nödvändigtvis förbli så att varje gång vi kommer att samtala om bildmanipulation vi först måste utlägga vad vi var och en menar? För så är ju fallet i dag.

En generell uppslutning bakom en Deklaration skulle kunna förena många seriösa tidningsredaktioner vad gäller redigering av bildmaterial. Tänk bara så välgörande det skulle vara om det blev så att alltfler och fler redaktioner kunde ha som gemensam policy: "Vad gäller bilderna i denna tidning så ställer vi oss bakom Deklarationen om Bildmanipulation", och hänvisar sedan till en sajt.

Eller när nybörjaren i foto undrar vad bildmanipulation är för att han/hon inte vill gå för långt i sitt redigerande, att då bara kunna hänvisa till en Deklaration (och inte till någon "expert" som pladdrar på om att klona bort saker inte alls har med manipulation att göra).
 
...Dessutom utgör det en väsentlig skillnad på vad som är fotografi som "en avbildning av verkligheten som skapats genom att ljus fångats på ett ljuskänsligt medium." och andra former av bildskapande.

Egentligen är väl problemet att man använder begreppet manipulera även på sådant där det inte finns ett syfte att förvanska verkligheten på ett bedrägligt sätt. När det gäller det som inte utger sig för att vara dokumentärt borde man använda uttrycket retusch, om det utgår från ett fotografi, eller datorgrafik/grafik i stället, då det är vad det handlar om.

Där slog du huvudet på spiken. Håller med helt.

Fotografibegreppet är idag än mer mångfasetterat och svårbegripligt. Idag används det som ett allmänt uttryck för allt som har fotografiska bilder som utgångspunkt, även sådant som kraftigt vidareförädlas med andra metoder (oavsett traditionella sk ädelförfaranden eller datorretutsch). Och det finns ju ingen anledning att använda negativa uttryck som manipulation när bildmakaren inte har någon som helst avsikt att manipulera, utan bara har syftet att vara kreativ och konstnärlig.

Men inom bildjournalistiken och den sk dokumentärfotografin ser vi idag exempel som även kan hänföras till det som börjar fjärma sig från det vi menar med fotografi, dvs bildframställning med hjälp av ljus på ett ljuskänsligt material.
 
Först skulle jag vilja ställa frågan om det egentligen är ett problem?

Skulle det finnas en opinion som tror att alla fotografier är oäkta på grund av hårdhänt manipulering? Eller är det inte så enkelt att de flesta av oss har en inbyggd moralisk kompass som säger oss när vi har gått över gränsen, eller när vi bara gör tillbörlig bildbehandling? Vem är det som behöver en definition?

Annars tycker jag det redan finns ganska etablerade begrepp inom den traditionella fotografin som bör kunna återanvändas också i den digitala världen, framkallning (råkonvertering), kopiering (nivåer, kurvor, beskärning, etc.), retusch (brusreducering, kloning av damm, röda ögon, etc.) för de steg som rent allmänt borde vara ok. Sedan har vi manipulering för större ingrepp som kraftigt förändrar bildens budskap.
 
En annan nyhetstidning har en annan policy.

En fototidning har sin policy.

En fotocommunity på nätet har sin policy.

En enskild fotoexpert har sin policy.

En lekman som jag har min policy.

Osv. I all oändlighet.

Det säger sig självt att all denna oreda skapar svårigheter i kommunikation, konflikter och förvirring och annat elände.

Det finns här en utmaning i det faktum att olika definitioner tjänar olika syften. Jämför till exempel nyhetsredaktionen på en dagstidning med en fotocommunity på nätet.

Om nyhetsredaktionens syfte är att stoppa bilder från publicering om de inte uppfyller definitionen av omanipulerad, då kan de inte använda samma definition som en fotocommunity som tydligt vill demarkera vad som fastnade på det ljuskänsliga mediet och vad som hänt efteråt.

Applicerar du idag photo.net's definition på godtycklig bild i pressen, då kommer många av dem att klassas som manipulerade. De flesta på grund av efterpålagd vinjettering. Se t ex:
http://www.aretsbild.se/sv/xyz/

Det vill säga, antingen nyhetsredaktionen eller fotocommunityn kommer här att behöva en extra definition utöver en gemensam grunddefinition; antingen en mindre strikt, eller en mer strikt, beroende på hur grunddefinitionen ser ut.
 
Och det finns ju ingen anledning att använda negativa uttryck som manipulation när bildmakaren inte har någon som helst avsikt att manipulera, utan bara har syftet att vara kreativ och konstnärlig.

Vad enskilda fotografers "avsikter" och "syften" är med sina bilder är ovidkommande så länge de allra flesta som sysslar med fotografi ändå anser att manipulation i olika former trots allt förekommer och att ordet därmed har sin givna plats i det fotografiska rummet.

Ja det räcker egentligen med att vi kan lyfta fram ett enda exempel på något som de allra flesta skulle anse vara manipulation, och det i sig skulle berättiga ett ramverk där gränser klargörs och definition stadfästs.

Och vad jag kan se så är "bevisen" överväldigande. Om inte alla, så nästan alla, anser att bildmanipulation förekommer och är en verklighet. Denna verklighet försöker vi sedan i nuläget på ett högst subjektivt sätt var och en förhålla oss till. Och då möter oss otaliga problem och bekymmer.

Jag har visat på en möjlig alternativ väg.
 
Gissar att du är typen som inte läser tidningar och tar del av annan nyhetsrapportering. Sådana personer brukar också ha "bestämda" uppfattningar om hur det fungerar, men däremot väldigt sällan kunskap om hur det fungerar i verkligheten. Jag utläser det av ditt ganska allmänna spekulerande i hur journalister tänker och fungerar.
Om du tror att det är journalisterna på de stora medierna som är problemet så tittar du åt fel håll. Visst vill stora och små företag samt andra särintressen påverka journalister i vanlig dagspress att sprida ett budskap, oavsett om journalisten jobbar på stor eller en liten redaktion, men man gör det genom att försöka likna dagspressen så mycket som möjligt genom att ge ut egna tidningar och få ut sina frågor på dagordningen.
Många journalister gör sitt bästa och vill kanske också förändra världen, men är alltså hela tiden utsatta för lobbyism i olika former.

Nej jag syftade inte på små reklaminslag, det förekommer oxå givetvis. Kolla t.ex http://www.zeitgeistmovie.com/ för en bra intro till vad jag pratar om.
Men nog om det nu och tillbaks till trådens egentliga ämne.
 
Om nyhetsredaktionens syfte är att stoppa bilder från publicering om de inte uppfyller definitionen av omanipulerad, då kan de inte använda samma definition som en fotocommunity som tydligt vill demarkera vad som fastnade på det ljuskänsliga mediet och vad som hänt efteråt.

Applicerar du idag photo.net's definition på godtycklig bild i pressen, då kommer många av dem att klassas som manipulerade.....

Det vill säga, antingen nyhetsredaktionen eller fotocommunityn kommer här att behöva en extra definition utöver en gemensam grunddefinition; antingen en mindre strikt, eller en mer strikt, beroende på hur grunddefinitionen ser ut.

En nyhetsredaktion behöver givetvis inte stoppa en bild för publicering bara för att den enligt policy är att betrakta som manipulerad. Redaktionen kan t.ex. ange under bilden att den faller utanför ramen för policyn och är manipulerad och kanske även på vilket sätt.

Bilder som klassas som manipulerade behöver naturligtvis inte vara mindre värda. De kan tvärtom vara värda mycket mer än något annat. Själv avnjuter jag ofta foton fastän jag vet eller anar att de är manipulerade. Den skapande verksamheten inom fotografin har och skall ha en självklar plats.

Den här tråden är inte på något sätt ett angrepp mot manipulationen i sig självt.
......................

Om det behövs en extra definition förutom en grunddefinition? Det kanske inte är nödvändigt, men ja, jag skulle tro att det kan behövas inte bara en utan kanske några tilläggsdefinitioner till den stora allmänna "Deklarationen".
 
En nyhetsredaktion behöver givetvis inte stoppa en bild för publicering bara för att den enligt policy är att betrakta som manipulerad.

Nej, och det var inte det jag menade :) Vad jag menade var att deras riktlinje kan vara att undvika publicering av en bild utifrån kriterium om manipulering. De utgår då från en definition vars syfte är exakt den uppgiften. Denna hypotetiska redaktion har alltså inget annat behov. De _kommer_ i det perspektivet att stoppa bilder som är att betrakta som tillhörande "kategori B", "orealistiska", "manipulerade" eller vad de vill kalla dem.

Skulle de därefter ta till sig en av fotobranschen standardiserad definition av "manipulerad", kommer den att sammanfalla med deras befintliga definition -- eller inte. I det senare fallet kommer de kanske ändå att ha användning av branschens standard fast på annat sätt. Självfallet kommer de att publicera bilder precis som de alltid gjort.

Vad jag vill belysa är att det finns olika definitioner som har olika syften. En gemensam deklaration kan inte ersätta alla dessa olika definitioner.


Bilder som klassas som manipulerade behöver naturligtvis inte vara mindre värda. [. . .]

Den här tråden är inte på något sätt ett angrepp mot manipulationen i sig självt.

Nej, exakt. Bildmanipulering är inget negativt. Det verkar ligga i luften att det är det, vilket är fel. Eller säg så här: det är skillnad på manipulering av bilder och manipulering av betraktare. Åtminstone är det manipulering av bilder som jag talar om, inte av betraktare.

Personligen hävdar jag t ex att vinjettering är manipulering av bilden, och jag lägger ingen värdering i det. Det är bara ett kallt faktum: vinjettering är pålagd. Nu kan ju någon betraktare känna sig manipulerad av vinjetteringen, men det är en annan diskussion. Det intressanta är att bilden är manipulerad, och att det finns ett värde i att veta _att_ den är det.
 
Vad jag vill belysa är att det finns olika definitioner som har olika syften. En gemensam deklaration kan inte ersätta alla dessa olika definitioner.

Tack Lars för konstruktiva inlägg.

Och jag håller med dig om att en gemensam Deklaration inte kan täcka in alla typer av fotograferande.

Men det jag är ute efter är just en allmänt hållen Deklaration. Som täcker in det mest grundläggande.

Därefter får olika branscher - t.ex. modebranschen för att nu nämna bara ett exempel - samla sina krafter och utarbeta tilläggsdefinitioner om de finner det önskvärt.
 
Detta verkar mest handla om semantik. Men bildmanipulering tycker jag kräver att man har en bild att jobba med, och det har man först efter exponeringen. Om man redigerar in ett föremål i en bild är det manipulering, om man lägger föremålet framför kameran innan man tar bilden är det inte det. Om att lägga till ett föremål före exponeringen vore att manipulera en bild så är ju all fotografi manipulering (som vissa har sagt här) och då blir begreppet värdelöst och oanvändbart.

Om man i efterbehandlingen justerar färgmättnad, kontrast och skärpa är det förstås en sorts manipulering men det faller ändå inom gränserna för vad olika inställningar i kameran eller olika filmer för analogt skulle kunna återskapa så det borde inte ses som att manipulera en bild. Att byta ut en färg mot en annan är däremot tydlig manipulering, i likhet med att framkalla film i fel kemi för att åstadkomma andra färger.

Själv tycker jag att fotografi skall handla om det man fångar då man trycker på knappen. All större redigering med borttagna och tillsatta saker samt kraftigare färg och ljusredigeringar blir för mig som ett mellanting mellan foto och måleri, inget negativt med det så länge man anger vad som är gjort. Jag skulle vilja ha ett begrepp för dessa bilder (vilka är mycket rikligt förekommande tex på FS) som är mellanting mellan måleri och foto. Fotomålning skulle vara ett förslag. Det beskriver vad man har gjort, målat en bild med hjälp av foto.
 
Nej, exakt. Bildmanipulering är inget negativt. Det verkar ligga i luften att det är det, vilket är fel. Eller säg så här: det är skillnad på manipulering av bilder och manipulering av betraktare. Åtminstone är det manipulering av bilder som jag talar om, inte av betraktare.

Personligen hävdar jag t ex att vinjettering är manipulering av bilden, och jag lägger ingen värdering i det. Det är bara ett kallt faktum: vinjettering är pålagd. Nu kan ju någon betraktare känna sig manipulerad av vinjetteringen, men det är en annan diskussion. Det intressanta är att bilden är manipulerad, och att det finns ett värde i att veta _att_ den är det.

Men här slår din egen tolkning av ordet manipulering igenom, jag höll iofs med dig i den tolkningen först men det verkar ju som den större allmänheten har en lite annan definition av ordet manipulering, visst vore det mycket enklare om alla pratade samma språk och förstod varann?
Så om den stora massan anser ordet manipulera är negativt så är det så att om en stor majoritet anser ett ord betyda nånting så är det det som gäller, inte vad ordet en gång betydde för länge eller ett tag sen, språk utvecklas. Så jag vill återigen (jag kanske är osynlig..?) trumma för att använda ord som redigering (ni får gärna komma på bättre ord men det heter ju bildredigeringsprogram så) när man redigerat en bild med typ vinjettering eller dammkornsretusch etc. Och använda ordet manipulering när det gäller att ändra bildens innehåll/budskap etc, negativt alltså i vissa omständigheter. Sen så om man i konstnärligt sammanhang manipulerar rejält så är det ju inget negativt i det men alla vet alla fall vad man menar.
Kan vi inte helt enkelt bli överens om det, först?
 
Bildmanipulering, sällan har väl ett ord/område varit så omtvistats, jag förstår inte varför.

Det är ju faktiskt upp till fotografen att stå för sin bild, man kan vara sann eller missleda betraktaren med sin bild och att utfärda direkt tekniska anvisningar om vad som är tillåtet är ganska svårt, egentligen har den rätt som påstår att all fotografering är ett sorts manipulering, man påverkar ju ett foto under hela fotografiska ledet.

Dom här löjliga diskusitionerna som ibland uppstått om att man inte får ta bort en sak i ett motiv som stör det bildmässiga men inte påverkar budskapet i bilden har jag ingen förståelse för, det är som det inte skulle vara tillåtet att klona bort ett utslag i ansiktet på ett porträtt, ett utslag är ofta temporärt och kanske inte finns kvar några dagar senare.

Det är väl inte meningen att vi skall ha en massa bestämmelser om allting, när det gäller estetiska bilder och bilder som inte särskilt anges vara rent dokumentära tycker jag fotografen kan framställa dom efter eget tyckande, det är ingen som klagar på om en konstnär utesluter ett träd i en landskapsmålning.

Vid reportage är det ju viktigt, och tanken bakom, att fotografen visar det som han/hon vill visa så sant som möjligt, det är sedan upp till betraktaren att avgöra hur sant reportaget är.

När man visar bilder på nätet som på Fotosidan eller deltar i tävlingar och utställingar som till ex. Internationella salonger så finns alltid tydliga bestämmelser och då är det bara att rätta sej efter dom.
/Sten-Åke Sahlberg
 
Men här slår din egen tolkning av ordet manipulering igenom

Jag är inte med riktigt. Vad menar du exakt?


det verkar ju som den större allmänheten har en lite annan definition av ordet manipulering, visst vore det mycket enklare om alla pratade samma språk och förstod varann?

Tja, jag känner ju att det även i denna forumtråd finns repliker som går runt varandra helt enkelt för att individer från början har olika idéer om vad manipulering är. (Och trots att vi inte ens behöver diskutera det, precis som OP påpekat :) )

Återigen kommer vi in på behov och syfte. Den större allmänheten, för att använda ditt uttryck, har nog behov att veta om en bild är förvrängd till den grad att betraktaren faktiskt blir manipulerad. Då vill de säga att bilden är manipulerad. Syftet med den större allmänhetens föredragna definition är alltså då att avgöra en bilds äkthet, grad av återspegling av verkligheten eller vad man vill kalla det. (Och åtminstone har _jag_ som fotograferande ett helt annat behov, även om jag _också_ har nytta av att t ex skilja på sant och falskt i pressen.)

Det behöver inte innebära att proffsfotografer undviker termen "manipulerad/omanipulerad" som etiketter i en annan definition, som tjänar deras syften, men det gör helt klart livet lättare med olika namn på olika saker :)


Så jag vill återigen (jag kanske är osynlig..?) trumma för att använda ord som redigering (ni får gärna komma på bättre ord men det heter ju bildredigeringsprogram så)

Ja, jag är då öppen för andra ordval. Men kanske ska man börja med att skilja saker åt, samt komma överens om varför, innan man sätter namn på dem. (Tänk före, under och efter exponering. Tänk framkallning, tänk konvertering från RAW, etc, etc.)
 
Det kanske inte är manipulation av bilden som borde vara det allra viktigaste att skapa klarhet i utan den överdrivna tilltro som nog finns till den fotografiska bilden som objektiv förmedlare av en sann och riktig återgivning av verkligheten. Det behövs kanske ett mer realistisk förhållande till den fotografiska bilden som återgivare av verkligheten.

Man frågar sig om det är allmänheten eller foto & bild- folket som skulle behöva se över sin tilltro till bilden som sann återgivare av verkligheten.

På en enklare nivå kan förstås bilden användas som bevis för att verkligheten innehöll det ena eller andra vid ett visst tillfälle. Befann sig vissa personer eller föremål där då. Men om man t.ex. börja göra bedömningar om en persons sinnestillstånd vid ett visst tillfälle är man långt bortom vad den fotografiska bilden förmår förmedla som en frysning av ett ögonblick.

I den här länken med manipulerade bilder är där ett exempel på samma bild av oj Simpson i Newsweek och Time, i Time har man dragit rejält i PS-spakarna så OJ ser betydligt skummare ut. Liknade effekt hade förmodligen kunnat göras vid ett fototillfälle med lite underexponering och kanske ett tillfälle med lite annat ljus.

En teckning, målat porträtt kan ge en betydligt sannare bild av en person än vad ett foto nödvändigtvis gör. Så kan förstås även manipulering av porträtt med bortkloning eller nedtoning av ”defekter” som känns overkligt accentuerade på bilden men inget som man tänker på i verkligheten. Men dock är bilden då manipulerad om den skall gälla för en oförfalskad avbildning av ett visst ögonblick i tiden.
 
Nån sa att när ett ord, som manipulation, är negativt laddat för dom flesta människor, då är det vad som gäller.
Varför då?

Låter nog lite hippie för vissa detta. Men är inte själva ordet manipulation beroende av falska begrepp som moral, rätt och fel och sanning?
Moral har vi haft sen urminnes tider och mynnar oftast från religion, vilken uppfattningen och utövandet av ständigt förändras och även finns i ett flertal former som går emot varann.
Rätt, fel och sanning syftar på antingen moral eller empiriska "fakta" som bevisligen aldrig blir mer än versioner av förenklade generaliserande förståliga förklaringar på olika saker. Vi vet ingenting, förutom att vi har en drift att formulera vår omvärld i små förenklade begrepp så att vi ska "förstå" och identifiera oss med omgivningen.

Det positiva i det beteendet är att det ger en bas för nytänkare att stå på, det negativa är att hela funktionen oftast tjänar att bibehålla och pränta in den nuvarande synen och hålla tillbaks utveckling.

Om en diktator styr ett land med rädsla och befolkningen tvingas rösta fram honom som ledare i en falsk demokrati.
En ytterst liten grupp människor begår en kupp och manipulerar röstresultatet för att avsätta diktatorn, så är manipulationen för det största goda och kanske fler mord osv kan undvikas.
För mig är manipulation en förvanskning, påverkande kraft som frångår etablissemangets standard.
Negativ eller positiv laddning är det vi individer lägger in högst subjektivt i ordet.

Om ett litet barn får sitta och titta på visuella krigsfilmer med hemska scener, eller väldigt visuella nyhetsrapporter från krigshärjade områden så manipulerar vi väl barnets syn på världen med små gulliga barnfilmer tills vi anser att individen är redo att ta del av sån information. Även trots att det som visas är sanningen. Vi formar barnets syn och uppfostran på ett så positivt sätt vi kan, med värderingar som vi skaffat oss genom den kultur vi lever i, som återigen skiljer sig avsevärt i vissa avseenden från andra kulturer.

Och varför skulle allt som inte kan göras i mörkrummet kallas för manipulation? För att vidhålla att det etablerade/gamla ska vara det "rätta". Eller?
 
Vad enskilda fotografers "avsikter" och "syften" är med sina bilder är ovidkommande så länge de allra flesta som sysslar med fotografi ändå anser att manipulation i olika former trots allt förekommer och att ordet därmed har sin givna plats i det fotografiska rummet......
Men om bilden enbart har fotografi som utgångspunkt, och i sin slutform är något annat som kraftigt påverkats i datorn eller med vissa icke fotografiska ädelförfaranden i mörkrummet, brukar man inte hänföra dessa verk till fotografi. Varför ska man då sätta negativa uttryck som manipulation på dessa verk? Manipulation står för att medvetet föra bakom ljuset, och jag tycker uttrycket är missvisande i de fall upphovsmannen inte har några manipulativa avsikter. Ett dumt uttryck helt enkelt som många inte vill använda på sina bilder. Bättre att redovisa vad man visar på ett enkelt men positivt sätt.
 
Men om bilden enbart har fotografi som utgångspunkt, och i sin slutform är något annat som kraftigt påverkats i datorn eller med vissa icke fotografiska ädelförfaranden i mörkrummet, brukar man inte hänföra dessa verk till fotografi. Varför ska man då sätta negativa uttryck som manipulation på dessa verk? Manipulation står för att medvetet föra bakom ljuset, och jag tycker uttrycket är missvisande i de fall upphovsmannen inte har några manipulativa avsikter. Ett dumt uttryck helt enkelt som många inte vill använda på sina bilder. Bättre att redovisa vad man visar på ett enkelt men positivt sätt.

Jag tror inte man kan säga att (bild)manipulation, när det handlar om fotografi, kan sägas ha samma betydelse som manipulation i andra avseenden. När ordet "manipulation" rent generellt används inom fotografin handlar det inte om att "medvetet föra bakom ljuset". Det har en lösare och ledigare och mildare betydelse inom fotografins värld. Det har mera att göra med ett specifikt (oftast värdeneutralt) arbetssätt.

Ett specifikt arbetssätt som dock behöver klargöras och få vissa gränser enligt mig.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar