ANNONS
Annons

Bildmanipulation - sammankalla landsmöte

Produkter
(logga in för att koppla)
kamerorna kommer troligtvis ha en helt annan teknik om hundra år och då blir det ju inte speciellt produktivt att man beslutar i dagsläget om rent tekniska bestämmelser om vad som får göras för att det ska kallas foto.

Uppfinnandet av fotografin var ett tekniskt framsteg. Plötsligt kan vi lagra på bild, frysa, ett ögonblick av ett skeende. Att ta lätt på den unika egenskapen är ett felsteg.
 

Jo jag tyckte nog att den sista länken från photographymuseum.com kunde höra hemma här, en intressant tillbakablick från fotografiets barndom och dess roll som sanningssägare. För det är väl det tråden egentligen handlar om.

Tilltron till fotografiet som sann avbildare av verkligheten och en bokstavlig sanning fick genast fäste hos allmänheten och så här skrev man i The American Law Register 1869:

We know that the photograph is not the work, in any respect affecting its truthfulness, of a human brain, but of natural forces, which, experience teaches, generally speak the truth without flattery or detraction. If I am correct in this, a photograph, proved to be that of a person absent is that person himself, precisely as he exists in the article of vision-is, therefore, direct and original evidence of the kind of man he was. So, of the photographic likeness of any natural object or place.

Fotografer vet förstås bättre? De förstår att val av objektiv, kameravinkel och under vilka ljusförhållanden som fotot tas så kan bilden ges olika innebörd.

Ett fall 1886 i USA var när två grannar var i konflikt över en mur som den andre byggt. Målsägaren beklagade sig över att muren var för hög och hindrade solljuset. Domaren verkade vara benägen att hålla med när ett fotografi visade en enorm vägg och stor mörk skugga väggen kastade. Men svarandesidans advokat var beredd och presenterade motbevis, ett fotografi av samma scen som visade en liten fjuttig mur som knappast kunde störa någon.

Jag förmodar att inget foto var manipulerat mer än att kameravinklar och/eller val av brännvidd var olika. Fallet uppmärksammades av juridik och fototidskrifter, The Photographic News noterade syrligt att ”that the photograph may be made to speak for this or for that, according as the finger of mammon does point.

Även utan att radera och/eller lägga till kan men med fotografiet skapa optiska illusioner.

Trots att vi borde veta bättre sitter fotografiet kvar på piedestalen som ovedersäglig sanningssägare vilket det fick i fotots barndom. Tidningarna understryker gärna sina påståenden om än det ena eller andra med att de har ”bildbevis”. Folk i allmänhet godtar detta som ovedersägliga bevis.

När fotot manipuleras och därmed ifrågasätts som sann och bokstavlig avbildare av verkligheten blir det skandal. Som bilden från Libanonkriget där fotografen photoshopat in mer och mörkare rök efter en missilattack. Reuters gjorde avbön och blockade bort alla fotografens bilder från arkivet.

Självklart skall nyhetsbyråer inte ljuga även om rapportering om verkligheten alltid är ett selektivt urval.

Men jag tror att fotot skulle må bra av att plockas ner från sin piedestal som sanningssägare. Men vill man det? Det är trots allt en hel bransch som lever på att det uppfattas så.
 
Men jag tror att fotot skulle må bra av att plockas ner från sin piedestal som sanningssägare. Men vill man det? Det är trots allt en hel bransch som lever på att det uppfattas så.

Byt ut "fotot" i din fråga ovan mot något av följande:

dagstidningen
nyhets-tv
dokumentärfilmen
faktaboken
journalisten
SR P1

Åtminstone ser då inte jag någon av dem, inklusive fotografin, som absoluta sanningssägare. De är dock det bästa komplementet till den egna erfarenheten. De utgör kanaler för den berättade världen, i motsats till den självupplevda.
 
Jo jag tyckte nog att den sista länken från photographymuseum.com kunde höra hemma här, en intressant tillbakablick från fotografiets barndom och dess roll som sanningssägare. För det är väl det tråden egentligen handlar om.
....

Men jag tror att fotot skulle må bra av att plockas ner från sin piedestal som sanningssägare. Men vill man det? Det är trots allt en hel bransch som lever på att det uppfattas så.

För mig handlar det inte främst om sanning, även om det är en ganska viktig ingrediens vid dokumentärfoto. Problemet uppstår om en bild som utger sig för att vara en avbildning av verkligheten, alltså ett fotografi, inte är det, alltså en fiktion.

Givetvis kommer alla fotografier att tas genom det filter som utgörs av publicisters agenda och/eller åsikter. Det skall man vara medveten om som någotsånär klartänkt samhällsmedborgare. Därför bör man exempelvis välja flera olika fristående media innan man bildar sig en egen uppfattning.

Och från en filosofisk ståndpunkt kan man fråga sig om det finns någon allmängiltig sanning över huvud taget. Men det är egentligen en helt annan diskussion som inte har så mycket med fotot i sig att göra.

När det gäller den typ av fotografi som jag och många med mig är intresserad av, alltså straight photography så utgörs hela storheten med den typen av fotografi just av förmågan att se och frysa ett skeende eller rama in en företeelse som och när det utspelar sig framför kameran. Fotograferandet för mig handlar alltså om förmågan att se och reagera på och göra en bild av det vi ser i första hand. Och när det gäller detta hoppas jag att andra kan förstå vikten av att bilden inte är skapad eller ändrad i efterhand t.ex. Även om de inte delar mitt intresse.

Detta innebär inte att det andra håller på med skulle vara sämre, var och en har full frihet att göra precis vad denne vill. Men diskussionerna om detta med manipulation tenderar alltid att spåra ur. Och min fråga är egentligen varför det upplevs som kränkande av en del att tala om huruvida bilden är en avbildning av verkligheten som den tedde sig vid exponeringsögonblicket eller inte?

För mig och alla som intresserar sig för fotografi som en avbildning av verkligheten är det i stället kränkande att man utger sig för att ens bilder är just avbildningar av verkligheten när de i själva verket är fiktioner skapade framför datorn (eller i mörkrummet).

Det som jag ser som det stora problemet är att man inte skiljer mellan fotografi och andra former av bildskapande, utan att man kallar allt för fotografi så fort en kamera på något sätt varit inblandad i processen.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar