Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bilders hållbarhet

Produkter
(logga in för att koppla)

Johan Carlström

Aktiv medlem
En fotograf sa till min bror "jag fotar bara analogt. Du vet digitalbilder håller bara några medan en analog bild håller i hundra år".

Vad skulle menas med det? Vad är det som inte håller? Dom papperskopior som man skriver ut med en fotoskrivare? Är det verkligen såhär?

/Johan
 
Det finns gott om klåpare som slänger ur sig kategoriska uttalanden, det är väl den slutsats jag drar av ett sånt uttalande.

Om man förvarar negativ helt rätt, och dom blivit helt rätt behandlade kemiskt, står dom sig väldigt länge.

Om man behandlar digitala negativ rätt, dvs migrerar dom till nya medier allt eftersom, och ser till att man har flera backup:er så blir ju det precis samma sak.
Att förlora bilder i en hårddiskkrasch är ju samma sak som att låta diorna ligga ute i takdroppet, det är bara en teknisk skillnad. Man måste alltid vara rädd om sina orginal - vare sig dom är digitala eller analoga.
 
Senast ändrad:
Brejdol skrev:
Det finns gott om klåpare som slänger ur sig kategoriska uttalanden, det är väl den slutsats jag drar av ett sånt uttalande.

Om man förvarar negativ helt rätt, och dom blivit helt rätt behandlade kemiskt, står dom sig väldigt länge.

Om man behandlar digitala negativ rätt, dvs migrerar dom till nya medier allt eftersom, och ser till att man har flera backup:er så blir ju det precis samma sak.
Att förlora bilder i en hårddiskkrasch är ju samma sak som att låta diorna ligga ute i takdroppet, det är bara en teknisk skillnad. Man måste alltid vara rädd om sina orginal - vare sig dom är digitala eller analoga.
Vill ju inte vara kategorisk men jag har nog sett och hört talas om flera kraschade hårddiskar är sett negativalbum liggande ute i takdropp.
Det sista kan jag inte ens påminna mig att jag någonsin skådat.
Men jag har flera negativ från tiden från WW I och framåt som är i otroligt fint skick....
Us
 
Det finns en stor skillnad. Lägg din bilder/negativ/dia i en låda och dom finns kvar där om 50 år, utan arbete.
Dina digitala "negativ" måste du hela tiden jobba med (göra nya back-upp:er med jämna mellanrum eller flytta till nya medier).

Då kommer frågan: hur många av dagens digitalfotografer gör detta. Troligen bara 5 - 10%. Det innebär att 90 % av dagens "digitala negativ", med stor sannolikhet, kommer att vara borta om 10 år. Ett exempel på detta är kvinnan som fick sin laptop stulen ur bilen. På hårddisken och endast där, fanna alla bilder på hennes 4-åriga dotter.

Eller som experterna säger: Tack vare digitalkameran kommer det att bli ett stort hål i den svenska kulturskatten.

En kombination av analogt/digitalt är perfekt.

Med min nya skrivare (Epson R1800) kommer mina utprintade bilder, monterade i fotoalbum, att finnas kvar om 300 år. Det låter betryggande.
 
Med digitalt finns det ju möjlighet att få en riktig säker förvaring.
Man kan ju göra hur många identiska kopior som helst och sprida riskerna.
Ett negativ finns det ju bara ett exemplar av.

Sen är ju frågan om folk verkligen utnyttjar tekniken.
 
Frågan har varit uppe flera gånger förut och jag blir varje gång lika glad (om man säger så....) när digitalisterna förklarar hur oändligt mycket säkrare vid förvaring de digitala bilderna är (vilket ingen vet ett dyft om) om man bara kopierar till flera olika medier, förvarar dessa hos mor och far, farmor och farfar, goda vänner, notarius publicus med flera på CD, DVD, HD.
Och så kopierar om dem vartannan månad till vart tredje år och givetvis när nya minnesbärare dyker upp, tar svängen runt till samtliga mediabevarare igen och lämnar nya kopior av hela rasket.
Mycket säkrare än (den visserligen klart bevisade) hållbarheten hos negativ som ju brinner, ligger i vatten, stjäls, äts av gnomer och rövas bort av UFO etc. Detta sker uppenbarligen hela tiden och är helt klart en väldig olägenhet vilket borde ha medfört att inga bilder äldre än cirka 1997 längre finns tillgängliga.
Denna skrattretande advokatyr får åtminstone mig att starkt misstänka att det är något sjukt med hela digitalköret.
Us
 
Backupper är rätt så säkra ändå! Visst händer det olyckor där också.

Ni talar om rätt behandlade negativ, foton mm. Jag tittade lite i min mammas gamla fotokartong. Bilderna har bara på 20 år bleknat en del. Visst, bilderna går fortfarande att titta på - men de är knappast i originalskick!

Skillnaden mellan digitalt och analogt är i huvudsak att en utskriven bild degraderas konstant över tid. Den är inte precis lika om 10 år. Däremot går den ju fortfarande att titta på. Den går att läsa in i en dator och restaurera.

En digital bild är alltid exakt lika. Idag och i morgon. Men blir det fel på backuppen riskerar du att förlora hela bilden med små möjligheter att restaurera.

Föredelar och nackdelar finns ju med allt. För den medvetne som faktiskt använder backup så borde digital lagring vara att föredra. Men för vanliga svensson som inte tänker på det borde analog förvaring vara säkrare.


Och så kopierar om dem vartannan månad till vart tredje år och givetvis när nya minnesbärare dyker upp, tar svängen runt till samtliga mediabevarare igen och lämnar nya kopior av hela rasket.

Njae. Så ofta behövs det ju inte. CD-skivor har gått att läsa sen 15 år tillbaka, och de kommer troligtvis att gå att läsa i 10-15 år till.

Det är ju bara vid teknikskifte där den nya tekniken inte kan läsa den gamla som du behöver överföra backuperna till det nya mediet. Som exempel så klarar ju dagens DVD-spelare även CD-skivor. Likaså klarar HD-DVD/Blue-Ray också att läsa CD och DVD.

SCSI och IDE-hårddiskar från 80-talet går fortfarande att läsa i dagens moderna datorer. Nu börjar SATA och PCI-Express ta över och PCI och IDE fasas ut. Kanske om 5 år så blir det svårt att använda IDE diskar och de gamla IDE-kontrollers för inte längre kan användas. Då blir det dags att föra över backuper från gamla hårddiskar till nytt media.
 
Tack för alla engagerade svar;)
Jag har nu tagit back up på alla foton.

Men är det någon skillnad på kvaliteten på papperskopiorna? Och håller svartvitt längre än färg?
 
Sonnaren skrev:
Men jag har flera negativ från tiden från WW I och framåt som är i otroligt fint skick....
Us

Men också färgbilder från 50-talet som är totalt förstörda eller silverprintar från 70-talet som har gulnat helt och hållet.

Beträffande takdropp är det kanske inte så vanligt, men det har ringt en eller två fotografer om året som har haft översvämning i sitt labb och fått alla sina negativ förstörda.

Sedan är det ju många som förvarar sina svartvita neg i pergamynpapper, ett material som definitivt inte är lämpligt att förvara silverbaserat material i.

Det finns alltså många orsaker till att hållbarheten på analogt material kan svikta, liksom det finns många orsaker till att digitalt lagrat material kan försvinna.

Jag väljer att skriva ut de bilder som jag vill bevara på ett bra lumpbaserat papper med pigmentbläck. Hållbarheten är långt mycket bättre än även de bästa färgkopiornas.

MVH/Stefan
 
Sonnaren skrev:
Frågan har varit uppe flera gånger förut och jag blir varje gång lika glad (om man säger så....) när digitalisterna förklarar hur oändligt mycket säkrare vid förvaring de digitala bilderna är.
Us

Har du någon gång funderat på varför de institutioner som har ansvar för att ta hand om gammalt material (Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Nordiska Museet med flera) lägger ner stort arbete för att föra över från analogt till digitalt medium. De som har arbetat med detta vet hur mycket enklare det är att bevara ett digitaliserat material.

/Stefan
 
Johan Carlström skrev:
Tack för alla engagerade svar;)
Jag har nu tagit back up på alla foton.

Men är det någon skillnad på kvaliteten på papperskopiorna? Och håller svartvitt längre än färg?

Svartvit fotomaterial är ett svårt material att bevara. Rätt behandlat kan du få en utmärkt hållbarhet, men om du slarvar med fixering, sköljning eller förvaring kan de förstöras rätt snabbt. Helst ska du också skyddstona dina bilder för att de ska hålla.

Färgfotopaper håller cirka 25-50 år i rumsbelysning innan det börjar synas några förändringar. Fujis papper har här den bästa hållbarheten.

Digitala utskrifter varierar mycket i hållbarhet. Bästa kombinationen är ett syrafritt papper med pigmentbläck. Särskilt i svartvitt kan du få en mycket bra hållbarhet på sådana utskrifter.

MVH/Stefan
 
De flesta inom min bekantskapskrets (som inte är ykesverksamma fotografer) har väldigt dålig koll på sina bilder/negativ. Ytterst få vet var de har sina negativ, om de finns kvar. Papperskopiorna ligger ofta osorterade i någon låda. Utan datering och uppgifter vad bilderna föreställer.
Så hur framtiden ser ut för deras bilder kan man undra. Kommer barnbarnen att få reda på vilka släktingar mm som finns avporträtterade?

Så vilket "media" som "vinner" är fel frågeställning. Frågeställningen bör var hur för vi bildinformationen från vår genartion vidare till nästa genartion.
 
stefohl skrev:
Har du någon gång funderat på varför de institutioner som har ansvar för att ta hand om gammalt material (Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Nordiska Museet med flera) lägger ner stort arbete för att föra över från analogt till digitalt medium. De som har arbetat med detta vet hur mycket enklare det är att bevara ett digitaliserat material.

/Stefan
Det var mig en lustig jämförelse. Institutioner gör detta för att få en snabbare tillgång till gamla handlingar och annat för forskningsändamål. Liksom för att man av besparingsskäl inte kan vara säker på att man kan skydda original för fukt och andra skador.
Inget av detta är något bekymmer för en privatperson.
Fortfarande vet ingen om den digitala förvaringen är en fungerande metod. Man kan bara tro och hoppas.
Och vad tror du händer efter digitaliseringen av originalen? Tror du man slänger bort originalen då????
Fel! Man fortsätter att spara dem efter bästa förmåga.
Us
 
Fortfarande vet ingen om den digitala förvaringen är en fungerande metod. Man kan bara tro och hoppas.

Med analogt så vet vi inte hur exakt kemikalierna kan påverkas av alla olika möjliga påverkan. Luft, föroreningar, förvaringsmaterial, ljus, osv. Vi kan gissa och göra bedömning av den fakta som finns genom att titta på historien. Men att veta exakt är svårt.

Med digitalt vet vi precis. Ingen förändring alls på originalet. All data går att lagra.

Visst vi vet inte exakt hur lagringsmedia kommer se ut i framtiden. Men det är otroligt naivt att tro att det helt plötsligt över en natt inte går att läsa våra filer.
 
ulso skrev:
De flesta inom min bekantskapskrets (som inte är ykesverksamma fotografer) har väldigt dålig koll på sina bilder/negativ. Ytterst få vet var de har sina negativ, om de finns kvar. Papperskopiorna ligger ofta osorterade i någon låda. Utan datering och uppgifter vad bilderna föreställer.
Så hur framtiden ser ut för deras bilder kan man undra. Kommer barnbarnen att få reda på vilka släktingar mm som finns avporträtterade?

Så vilket "media" som "vinner" är fel frågeställning. Frågeställningen bör var hur för vi bildinformationen från vår genartion vidare till nästa genartion.
Och nu, NU! kommer dessa ganska (ursäkta)slarviga (eller kanske vi skall säga normala)människor att vara ordentliga och skriva in vad varje bild föreställer och dessutom "backuppa" alla hårddiskar regelbundet, bränna in alla nya bilder på CD och/eller DVD eller skaffa externa hårddisk/-ar att förvara i bankfack där de hämtas för att lägga in de nya bilderna???
Näe, detta tor jag inte ett ögonblick på.
De som inte brydde sig om sina fotografier analogt bryr sig lika lite digitalt. Men det är lättare att radera en fil än att omedvetet kasta bort negativ.
Glöm inte att väldigt många människor är ganska ointresserade av datorer och att det k a n hända att man kan köra ett diskrensningprogram där man lyckas plocka bort eller komprimera sällan använda filer och sedan inte ha en blek aning om vad man gjort eller hur det skall återställas.
Troligen en betydligt större risk än att lägga negativalbum i takdropp......
Us
 
Sonnaren skrev:
Det var mig en lustig jämförelse. Institutioner gör detta för att få en snabbare tillgång till gamla handlingar och annat för forskningsändamål. Liksom för att man av besparingsskäl inte kan vara säker på att man kan skydda original för fukt och andra skador.
Inget av detta är något bekymmer för en privatperson.
Fortfarande vet ingen om den digitala förvaringen är en fungerande metod. Man kan bara tro och hoppas.
Och vad tror du händer efter digitaliseringen av originalen? Tror du man slänger bort originalen då????
Fel! Man fortsätter att spara dem efter bästa förmåga.
Us

Visst har du rätt till en del, men samtidigt brottas man med de gigantiska problem som den kontinuerliga nedbrytning som det analoga materialet har. Genom digitaliseringen kan man försäkra sig om att bilder finns kvar med det utseende som de har idag.

Som en sidoeffekt kan man ju lagra det analoga materialet på ett sådant sätt att det håller. För färgbilder innebär det i frysrum. Har du dina bilder i frysen?

Det är så roande att läsa alla dessa analoga naivister som hela tiden tror att analogt material är så mycket enklare att bevara. Jag har arbetat tillräckligt mycket med fotokonservatorer för att veta vilka stora problem som det finns med många av de analoga materialen. Visst går det att få analoga bilder att hålla, men det ställer krav.

På samma sätt ställer det krav på hur du hanterar digitalt material. På detta område har det forskats en hel del, så kunskapen är rätt god.

Och det du säger att det inte är några problem för en privatperson. Vilken privatperson har i närheten möjligheten att erbjuda en lösning som ger en bra lagringsmiljö?

MVH/Stefan
 
Sonnaren skrev:
Och nu, NU! kommer dessa ganska (ursäkta)slarviga (eller kanske vi skall säga normala)människor att vara ordentliga och skriva in vad varje bild föreställer och dessutom "backuppa" alla hårddiskar regelbundet.
Us

Ulf, digital fotografi har sina problem när det gäller långtidslagring, analog har sina. Det krävs en del kunskap för att vi ska kunna framställa bilder som håller på lång sikt, vare sig det är digitalt eller analogt.

Jag kan hålla med dig om risken för att mycket av den amatörfotografi som sker idag riskerar att försvinna p g a dålig hantering av digitalt material. Men vi har precis samma problem med 60-talet, när alla amatörer gick över till att fotografera på negativ färgfilm. Hållbarheten på dessa bilder var katastrofalt dålig.

Du skrev i ditt första inlägg om hur du gladde dig när du läste om hur krångligt det var att bevara digitala bilder. Rätt udda inställning tycker jag, men jag kan skriva ihop en lika lång redogörelse för hur du ska arbeta för att få en optimal hållbarhet på analogt material.

MVH/Stefan
 
stefohl skrev:
Ulf, digital fotografi har sina problem när det gäller långtidslagring, analog har sina. Det krävs en del kunskap för att vi ska kunna framställa bilder som håller på lång sikt, vare sig det är digitalt eller analogt.

Jag kan hålla med dig om risken för att mycket av den amatörfotografi som sker idag riskerar att försvinna p g a dålig hantering av digitalt material. Men vi har precis samma problem med 60-talet, när alla amatörer gick över till att fotografera på negativ färgfilm. Hållbarheten på dessa bilder var katastrofalt dålig.

Du skrev i ditt första inlägg om hur du gladde dig när du läste om hur krångligt det var att bevara digitala bilder. Rätt udda inställning tycker jag, men jag kan skriva ihop en lika lång redogörelse för hur du ska arbeta för att få en optimal hållbarhet på analogt material.

MVH/Stefan
Nej för Guds skull, nu har du missförstått mig totalt!!!! Läs igen!
Jag är ingen ondsint person och glädjer mig inte alls åt förvaringsbekymmer vare sig analoga eller digitala.
Det jag skrev vaR:"och jag blir varje gång lika glad (om man säger så....) när digitalisterna förklarar hur oändligt mycket säkrare ...."
Det betyder att jag skrattar gott åt digitalförespråkarnas tvärsäkra uttalanden om hur dåligt det är med att förvara film (vilket är mycket väl bevisat att det inte är) kontra hur fantastiskt bra det är att bevara digitalt material (vilket vi vet är besvärligt, fråga NASA t.ex).
De säger: Digitalt är ju jätteenkelt om man bara sparar ofta, kopierar på alla medier, har HD (antar att de inte menar motorcykeln) i bankfacket och liknande stolligheter.
Problemet är att det är inte dagens "konstnärliga" fotografier eller de krystade modebilderna eller bilder på flygande eller sittande fåglar eller vackra solnedgångar som är intressant i morgon.
De foton som är intressanta är: Hur levde människorna i övergången 1900-2000tal? hur bodde de, hur var de klädda, Hur såg deras arbeten ut, hur förflyttade de sig?
Kort sagt sådant som besvaras bäst av vanliga människors minnesfotografier.
Solnedgångarna är inte ett dugg intressanta, fåglarna inte heller (eller blommor för den delen) med mindre än att de är utrotade.
Hur modebilder som är bara 5 år gamla betraktas idag vet vi.....
Kort sagt, det vanliga fotot från familjekretsen är det som egentligen är värt att spara. Och det är där kunskapen hur man sparar oftast är sämst.
Us
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.