Annons

Betalningskrav på 12.000 för bildstöld! vad fan är detta?!

Produkter
(logga in för att koppla)
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Det må så vara Ola, men faktum kvarstår att den medvetenhet som så frekvent avses framhållas här innehåller så många felaktigheter (när man drar frågorna till sin spets med jurister) att rimligheten i att påtala okunskap och problematiken kring denna gör sig pinsamt tydlig.

Här är många som vet, men få som är överens. Här finns många som strider för upphovsrätt, men med väldigt varierande inställning till hur denna strid ska hanteras. Här finns sarkastiska uttalanden om vad alla borde veta, vad allas skyldighet är, jämförelser med fortkörning etc etc och generaliseringar som visar på en obeskrivlig ovilja att finna lösningar. Jämförelser som förlöjligar och kränker. Att försöka uppnå ett mål med dessa metoder är kort och gott att stånga huvudet i väggen.

Jag kom hit för att få insikt och förstå. Jag blir inte klokare av sarkastiska uttalanden och jämförelser som ska få mig och andra att framstå som korkade.

Till att börja med brukar jag vara noga med att inte kalla folk som inte vet korkade, kunskap och intelligens är skilda saker. Du är inte korkad bara för att du inte vet hur man skriver F#-kod (det kanske du gör men det gör dig samtidigt omvänt inte automatiskt smart).

Om upphovsrätten behöver man faktiskt inte veta så mycket detaljer. Som någon skrev ovan, håller man sig till "Ge f-n i att publicera andras grejer" så klarar man sig bra när man bloggar, bygger websajter, deltar i forum osv.

Att varna utan straff ger i princip bloggarna fritt fram, en bloggsida läses väl inte så många dagar så om varningen sen kommer kan bloggaren lugnt plocka bort den, inlägget är ju redan gammalt. Om dagstidingarna kunde utnyttja samma princip skulle de lugnt kunna stjäla alla sina bilder, de kan ju alltid ta ner dem efter ett par dagar när tidningen lästs.
 
Till att börja med brukar jag vara noga med att inte kalla folk som inte vet korkade, kunskap och intelligens är skilda saker. Du är inte korkad bara för att du inte vet hur man skriver F#-kod (det kanske du gör men det gör dig samtidigt omvänt inte automatiskt smart).

Om upphovsrätten behöver man faktiskt inte veta så mycket detaljer. Som någon skrev ovan, håller man sig till "Ge f-n i att publicera andras grejer" så klarar man sig bra när man bloggar, bygger websajter, deltar i forum osv.

Att varna utan straff ger i princip bloggarna fritt fram, en bloggsida läses väl inte så många dagar så om varningen sen kommer kan bloggaren lugnt plocka bort den, inlägget är ju redan gammalt. Om dagstidingarna kunde utnyttja samma princip skulle de lugnt kunna stjäla alla sina bilder, de kan ju alltid ta ner dem efter ett par dagar när tidningen lästs.

Du verkar ha Journalistförbundet emot dig i det resonemanget. De tycks ha "fredliga lösningar" som de anser fungera och tar till strid endast när det är nödvändigt. En lika bra grundprincip som "Ge f-n i att publicera andras grejer" kan jag tycka!

Dessutom borde du, som de flesta av oss, vara lika pinsamt medveten om hur delandet i olika sociala nätverk påverkar denna situation. Det är rimligt att anta att majoriteten av de 4 miljoner aktiva, svenska Facebook-användarna faktiskt bryter mot lagar och regler på daglig basis, när de delar "varandras" bilder etc, som ofta ingen av dem äger. Ett problem som blir alltmer komplicerat när man tittar på Facebooks avtal om att använda det delade materialet kommersiellt, i reklamsyfte. Den här diskussioner är så obalanserad och absurd och innehåller så mycket felaktigheter att man blir mörkrädd.

Ja, jag ger fan i dina bilder. Och även i andras. Tro mig! Det misstag jag varit delaktig i att begå (men inte ensam i att genomföra) kommer inte att göras om. Åtminstone inte medvetet. Men det är här problemet ligger.

Du hävdar att man inte behöver veta så mycket?

Vill du vara så vänlig att redogöra för hur upphovsrätt fungerar rörande bilder jag själv tagit och vill publicera i min blogg? Får jag publicera dem? Jag önskar enkelt, kortfattat svar. Men undvik för guds skulle inte att ta med i förklaringen hur Genusfotografen drabbats när han själv fotat och publicerat på nätet utan utgivningstillstånd etc etc. Se gärna till att också få med regler kring reklam och människor på bild och glöm heller inte delning i sociala nätverk utifrån deras avtal och heller inte frågan om byggnader som av någon outgrundlig anledning inte får fotas och publiceras utan tillstånd.

Enkelt?
 
Vill du vara så vänlig att redogöra för hur upphovsrätt fungerar rörande bilder jag själv tagit och vill publicera i min blogg? Får jag publicera dem? Jag önskar enkelt, kortfattat svar. Enkelt?

Ja, du får alltid publicera upphovsskyddat material så länge du har upphovsrätten och inte avtalat bort rättten att publicera den. Dock får ditt material inte vara ett exemplar av någon annans upphovsrättskydde material.

Det senare innebär att du inte kan kringgå det hela genom at fotografera av tex din bildskärm i sysfte att på så sätt få fram ett nytt exemplar "som du själv tagit" och publicera det. Det samma gäller om man t ex skannar en sida ur en tidning etc... Kort sagt är förlagan (det avbildade) skyddat med upphovsrätt kan du inte framställa ett nytt exemplar av det (helt eller delvis) och publicera det.

------
Sen när det gäller bilder med människor gäller Personuppgiftslagen (PUL).
 
Då tar du förstås det gyllene tillfället och berättar att google bara hjälper en att hitta allt som ligger på internet.

Visst. Det var ett försök att illustrera att bara för att någon kanske är medveten om att man inte får "lägga upp andras bilder på nätet", så betyder inte det att samma person begriper att det är precis det hon gör.
 
Jag brukar nämna att länder som Sverige som har en större del än de flesta av sin ekonomi inom tjänstesektorn och producerar stora mängder musik, bild, litteratur, program osv har ett stort intresse av att upphovsrätten följs och efterlevnaden skärps och det är just det som håller på att ske.

Jag tror också att en ganska stor del av befolkningen accepterar att upphovsrättsinnehavaren är den som ska ha rätten att tjäna pengar på sitt verk. Jag tror också att en ganska stor (och växande del) av befolkningen tycker att det är OK att använda (med den lite vidare betydelsen av "använda" som vi nyligen kom fram till :) bilder icke-kommersiellt utan att själv vara upphovsrättsinnehavare. Det är det senare som jag tror att upphovsrätten kommer att modifieras till att tillåta inom ett par decennier.
 
Du klipper lite selektivt, det var två bitar :), plus att artikeln skrevs av ena parten.

De vann ena halvan och förlorade andra. Fick betala 2500 för halva målet istället för 19 000 för hela. De gör en poäng av att det kostat dem mycket tid och engagemang under många år för tre olika redaktörer.

Ypperligt exempel på att det är bättre att försöka komma överens snabbt och förhandla ner beloppet.

Ha ha ha... jag vet att det var nu några månader sedan det här inlägget jag citerar skrevs men jag råkade se det nu och måste kommentera.

Det var jag som drog Lundagård inför rätta och anledningen till att jag gjorde det var för att de tog en bild som inte hade något att göra med artikeln. Det vill säga de diskuterade inte bilden eller det bilden visade utan "Kreditkassan" (studentorganisationen) som helhet. Hade de ställt en fråga som "varför är mannen på bilden naken" så hade det varit en annan sak. Då hade återgivningen av bilden varit relevant för artikeln. Men sedan uppstod det en massa andra frågor som låg i gråzonen vad gäller upphovsrätt och då stämde vi dem på hela rasket.
Men till det som fick mig att skratta till när jag läste citatet ovan.

Ypperligt exempel på att det är bättre att försöka komma överens snabbt och förhandla ner beloppet.

Mitt ursprungliga krav var att de i nästkommande nummer skulle införa en ursäkt för felaktigt användande av bilden samt ange mig som upphovsman. Sådär 4 undanskymda rader som ingen förmodligen hade läst. Istället valde chefredaktören att skicka en del ganska osympatiska svar via mail. Så det blev en 5 år lång tvist istället. Jag misstänker att han såhär i efterhand ångrar sig.
 
Mitt ursprungliga krav var att de i nästkommande nummer skulle införa en ursäkt för felaktigt användande av bilden samt ange mig som upphovsman. Sådär 4 undanskymda rader som ingen förmodligen hade läst. Istället valde chefredaktören att skicka en del ganska osympatiska svar via mail. Så det blev en 5 år lång tvist istället. Jag misstänker att han såhär i efterhand ångrar sig.

Gällde ditt krav både papperstidningen och webversionen? I så fall var det nog klokt av Lundagård att inte gå med på det. Det visade sig ju att tidningen inte gjorde fel vad gäller pappersversionen.

Om ditt krav bara gällde webversionen är det en annan sak. Då hade ju Lundagård sluppit betala 2500 kr och inte behövt ägna tid åt saken under 5 år.
 
Gällde ditt krav både papperstidningen och webversionen? I så fall var det nog klokt av Lundagård att inte gå med på det. Det visade sig ju att tidningen inte gjorde fel vad gäller pappersversionen.

Om ditt krav bara gällde webversionen är det en annan sak. Då hade ju Lundagård sluppit betala 2500 kr och inte behövt ägna tid åt saken under 5 år.

Mitt krav var allmänt ställt och det gällde som sagt en för dem helt gratis ursäkt och ett införande av mitt namn. Jag kan inte se hur det var ett klokt beslut att inte ta den möjligheten när det slutgiltiga juridiska beslutet tog så lång tid att ta fram och gick att överklaga så långt.
 
Du verkar ha Journalistförbundet emot dig i det resonemanget. De tycks ha "fredliga lösningar" som de anser fungera och tar till strid endast när det är nödvändigt. En lika bra grundprincip som "Ge f-n i att publicera andras grejer" kan jag tycka!

Dessutom borde du, som de flesta av oss, vara lika pinsamt medveten om hur delandet i olika sociala nätverk påverkar denna situation. Det är rimligt att anta att majoriteten av de 4 miljoner aktiva, svenska Facebook-användarna faktiskt bryter mot lagar och regler på daglig basis, när de delar "varandras" bilder etc, som ofta ingen av dem äger. Ett problem som blir alltmer komplicerat när man tittar på Facebooks avtal om att använda det delade materialet kommersiellt, i reklamsyfte. Den här diskussioner är så obalanserad och absurd och innehåller så mycket felaktigheter att man blir mörkrädd.

Ja, jag ger fan i dina bilder. Och även i andras. Tro mig! Det misstag jag varit delaktig i att begå (men inte ensam i att genomföra) kommer inte att göras om. Åtminstone inte medvetet. Men det är här problemet ligger.

Du hävdar att man inte behöver veta så mycket?

Vill du vara så vänlig att redogöra för hur upphovsrätt fungerar rörande bilder jag själv tagit och vill publicera i min blogg? Får jag publicera dem? Jag önskar enkelt, kortfattat svar. Men undvik för guds skulle inte att ta med i förklaringen hur Genusfotografen drabbats när han själv fotat och publicerat på nätet utan utgivningstillstånd etc etc. Se gärna till att också få med regler kring reklam och människor på bild och glöm heller inte delning i sociala nätverk utifrån deras avtal och heller inte frågan om byggnader som av någon outgrundlig anledning inte får fotas och publiceras utan tillstånd.

Enkelt?

Att varna behöves inte om "ge f-n i att publicera andras grejer" följs :). Jag tror nog att förbundet använder den principen lite olika beroende på hur länge och hur /var bildstölden skett.

Dina egna bilder, dvs bilder som du själv får du förstås göra vad du vill med upphovsrättsligt.

Facebookbilder som det pratas så mycket om kan man glömma all upphovsrätt för så snart man laddat upp dem till facebook, det står också på i deras avtal. Räkna med att facebook och alla facebookanvändare kommer använda dina bilder om du laddar upp dem dit. Det är som du säger rätt vanligt att folk lånar andras facebookbilder. Det är som sagt tillåtet pga facebooks användaravtal. Men nu gällde det inte dina bilder utan "andras".

Var det du som byggt bloggen i artikeln? Då är det ju inte du som gjort fel utan din partner som bloggat med någon annans bild.

Genusfotografen? Det var väl en kritiker som gjort sig skyldig till en vanlig bildstöld...inget komplicerat där. Kontroveriella bilder som inte är politiskt korrekta ja men det har inget med rätten till bilderna att göra. Jag har inte följt den debatten mer än marginellt så det kanske har hänt mer än stämningen som inte jag känner till.

Det är nog inte så bra att "ge f-n i bilder" om du använder dem, då kommer det bli problem igen.
 
Du får ursäkta, men jag är inte riktigt Säker på att jag förstår. För du kan ju inte menar att när du använder citattecken så betyder det att du INTE citerar någon utan bara hittar på?

Citattecken används även för annat än citat.

Exempel i denna mening:

När du "citerar" offentlig information tex så hoppade du över rätt intressant information om att företaget har rätt stor omsättning.

"citerar" är inget citat.
 
Ha ha ha... jag vet att det var nu några månader sedan det här inlägget jag citerar skrevs men jag råkade se det nu och måste kommentera.

Det var jag som drog Lundagård inför rätta och anledningen till att jag gjorde det var för att de tog en bild som inte hade något att göra med artikeln. Det vill säga de diskuterade inte bilden eller det bilden visade utan "Kreditkassan" (studentorganisationen) som helhet. Hade de ställt en fråga som "varför är mannen på bilden naken" så hade det varit en annan sak. Då hade återgivningen av bilden varit relevant för artikeln. Men sedan uppstod det en massa andra frågor som låg i gråzonen vad gäller upphovsrätt och då stämde vi dem på hela rasket.
Men till det som fick mig att skratta till när jag läste citatet ovan.



Mitt ursprungliga krav var att de i nästkommande nummer skulle införa en ursäkt för felaktigt användande av bilden samt ange mig som upphovsman. Sådär 4 undanskymda rader som ingen förmodligen hade läst. Istället valde chefredaktören att skicka en del ganska osympatiska svar via mail. Så det blev en 5 år lång tvist istället. Jag misstänker att han såhär i efterhand ångrar sig.


(känns som det inte var riktigt så det stod i artikeln men det var länge sedan)

Det var din bild?

Var det värt tiden? Är du nöjd att det tog dem mycket tid?
 
Senast ändrad:
Att varna behöves inte om "ge f-n i att publicera andras grejer" följs :). Jag tror nog att förbundet använder den principen lite olika beroende på hur länge och hur /var bildstölden skett.

Dina egna bilder, dvs bilder som du själv får du förstås göra vad du vill med upphovsrättsligt.

Facebookbilder som det pratas så mycket om kan man glömma all upphovsrätt för så snart man laddat upp dem till facebook, det står också på i deras avtal. Räkna med att facebook och alla facebookanvändare kommer använda dina bilder om du laddar upp dem dit. Det är som du säger rätt vanligt att folk lånar andras facebookbilder. Det är som sagt tillåtet pga facebooks användaravtal. Men nu gällde det inte dina bilder utan "andras".

Var det du som byggt bloggen i artikeln? Då är det ju inte du som gjort fel utan din partner som bloggat med någon annans bild.

Genusfotografen? Det var väl en kritiker som gjort sig skyldig till en vanlig bildstöld...inget komplicerat där. Kontroveriella bilder som inte är politiskt korrekta ja men det har inget med rätten till bilderna att göra. Jag har inte följt den debatten mer än marginellt så det kanske har hänt mer än stämningen som inte jag känner till.

Det är nog inte så bra att "ge f-n i bilder" om du använder dem, då kommer det bli problem igen.

Inte så bra att "ge f-n i bilder" om du använder dem? Inte med på vad du menar.

Ja, jag har byggt bloggen men ej publicerat inlägget. Vem som publicerat den hör inte hit. Jag är stämd i tingsrätt, förmodligen eftersom jag stod som kontakt för domänen i fråga.

"Räkna med att facebook och alla facebookanvändare kommer använda dina bilder om du laddar upp dem dit."

Jag undrar hur man kan försvara att samma fotograf som stämmer privatpersoner som bloggar ideellt (utan att tjäna en krona) för upphovsrättsbrott, ber samma personer att dela samma bild via Facebook Social Plugins, från platsen där bilden publiceras i sitt original (som för övrigt inte går att hitta i Google).

Bara för att göra en sak klar. Jag är inte för att bilder ska få användas hur som helst. Jag anser bara att denna situation skulle kunna drivas mot ett bra mål på ett så mycket mer konstruktivt sätt än detta. Jag anser att det är ett bedrägligt sätt att nyttja paragrafer i våra lagar till den enorma ekonomiska vinning (vi pratar potentiella miljonbelopp för hobbyfotografer och en bild! Ligger väl lite över vad Skatteverket anser ok för hobbyverksamhet). Jag trodde ärligt talat mer om vårt svenska rättsväsende. Men jag tycks ha fel även där. Lärorikt, dyrt och också något som gör att mitt förtroende för rättssystem och människor som arbetar för att upprätthålla dem sjönk till 0.

Tyvärr ger det här sättet att strida för upphovsrätt också många fotografer som strider i frågan ett väldigt dåligt anseende. Det är beklagligt att de inte ser det själva. Det finns som tur är fotografer som agerar på betydligt mer konstruktiva vis.

Varför kan man inte diskutera såna här frågor som om vi är välmenande medmänniskor istället för elaka skurkar som avsiktligt försökt råna fotografer på deras tänkta intäkt? Ja har svårt att tänka mig att majoriteten av "bildstölder" på nätet är något som sker med ont uppsåt. Folk fattar inte bättre. Det är bara så. F-n, de fattar inte ens hur de ska handla på nätet många gånger, än mindre av avtal de ingår i sociala medier, upphovsrätt, yttrandefrihet och dylikt. Undantagen för elektronisk publicering i sig, är skäl nog att bara ge upp tanken på att förstå.

Nej, det är kanske ingen ursäkt att vara okunnig, men är världen verkligen så omänsklig att det ska behöva gå till så här? Hur hade det varit om det var din son som gjort fel? Hade du inte varnat honom? Hade du stämt honom? Nej, du hade förmodligen pratat med honom för att få honom att förstå (Ja, du har säkert redan gjort det, om du har en son. Toppen!)

Jag förstår bara inte denna enorma illvilja och stridslystenhet... Den gör mig besviken på människan över lag. Tragiskt.
 
(känns som det inte var riktigt så det stod i artikeln men det var länge sedan)

Det var din bild?

Var det värt tiden? Är du nöjd att det tog dem mycket tid?

Vad var det som inte överstämmer med vilken artikel?

Om vi säger som såhär, mitt aktiva engagemang efter att jag lämnat över till Staffan var ganska obefintligt så jag hade inget besvär med att det drog ut på tiden. Jag tyckte ärligt talat bara det var bra då det orsakade besvär för Lundagård. Vi har haft våra dispyter tidigare och jag har väldigt lite till övers för deras "journalistik". Då har det rört sig om att de klankat ned på organisationer jag varit en del av. Helt utan att vara kapabla att tolka det underlag de använt som grund för sina artiklar.
 
Ingen som undrar varför inte många torrents tankare blir åtalade trots att man kan begära ut adresserna på användarna från ISP?
Saken är den att även med adressen till den som äger internet abonnemanget så måste åklagaren bevisa vem som aktivt hämtat filmen till en specifik dator. I ett hushåll med mer än 1 person så är det i praktiken omöjligt. Och om ingen i hushållet är villig att samarbeta och erkänna så går det aldrig till åtal då tingsrättan aldrig kommer att döma någon för ett brott bara för att de endast äger anslutningen eller datorn. Inte ens föräldrar till barn som begår brott kan åtalas. Om barnet befinns skyldig så kan föräldern bli skadeståndsskyldig men brottet måste bevisat vara utfört av barnet.

Samma sak borde enkelt stätta hinder i Staffan Tesle affärside. Genom att mer än en person har tillgång till bloggar eller websidor och man inte erkänner något så är det upp till Tesle att bevisa att en viss person är personen som publicerat bilden. Visst, vissa Bloggar har villkor där all inloggning är personlig men om det är flera som kan lösenordet så borde ändå bevisbördan ligga på Tesle?

Bara en tanke..
 
Och om ingen i hushållet är villig att samarbeta och erkänna så går det aldrig till åtal då tingsrättan aldrig kommer att döma någon för ett brott bara för att de endast äger anslutningen eller datorn.

Man kan ju undra hur de skulle kunna göra när det gäller öppna nätverk. Nu finns WiFi över hela stan, och jag har en router som låter vem som helst komma ut på nätet, men inte in i min dator. Jag har hört diskussioner om att förbjudna öppna nät, men det föll visst inte i god jord.

Men jag tror ändå att den sortens resonemang inte är nödvändiga när det gäller "bildstölder" av det slag som vi diskuterar här. Det är för det mesta ganska klart vem som har publicerat, och man väntar sig knappast att det ska förnekas. Det är först när det handlar om grövre brott som det blir viktigt att veta precis vem som har begått det, brott där straff utmäts. För upphovsrättsintrång som inte går till rättegång, och där straff inte utmäts, gäller i första hand kommunikation och avtal, och först i andra hand att gå till tingsrätten för att i första hand få betalt för den olovliga användningen av bilden.

Det blir självklart mer komplicerat om man vill ha ut skadestånd eller att "bildtjuven" ska dömas till straff. Innan man går till så extrema åtgärder bör man nog tänka över rimligheten.

(Jag har satt citattecken runt "bildstöld" och "bildtjuv" för att antyda att det inte är juridiska begrepp. Som passus kan nämnas att Teste använder uttrycket bildstöld.)
 
Jag förstår bara inte denna enorma illvilja och stridslystenhet... Den gör mig besviken på människan över lag. Tragiskt.

Om du menar Olas stridslystenhet så kan du ta det lugnt - det är nog bara hans vanliga vilja att i diskussionerna här på fotosidan dra allt till sin spets. :)

Om du menar Testes stridslystenhet så tror jag vi är många som håller med dig om att hans metoder är tvivelaktiga.

Så förlora inte hoppet" Jag tror människor över lag försöker vara någorlunda ärliga och förlåtande. Det är ytterligheterna som hamnar i rampljuset.
 
Inte så bra att "ge f-n i bilder" om du använder dem? Inte med på vad du menar.

Ja, jag har byggt bloggen men ej publicerat inlägget. Vem som publicerat den hör inte hit. Jag är stämd i tingsrätt, förmodligen eftersom jag stod som kontakt för domänen i fråga.

"Räkna med att facebook och alla facebookanvändare kommer använda dina bilder om du laddar upp dem dit."

Jag undrar hur man kan försvara att samma fotograf som stämmer privatpersoner som bloggar ideellt (utan att tjäna en krona) för upphovsrättsbrott, ber samma personer att dela samma bild via Facebook Social Plugins, från platsen där bilden publiceras i sitt original (som för övrigt inte går att hitta i Google).

Bara för att göra en sak klar. Jag är inte för att bilder ska få användas hur som helst. Jag anser bara att denna situation skulle kunna drivas mot ett bra mål på ett så mycket mer konstruktivt sätt än detta. Jag anser att det är ett bedrägligt sätt att nyttja paragrafer i våra lagar till den enorma ekonomiska vinning (vi pratar potentiella miljonbelopp för hobbyfotografer och en bild! Ligger väl lite över vad Skatteverket anser ok för hobbyverksamhet). Jag trodde ärligt talat mer om vårt svenska rättsväsende. Men jag tycks ha fel även där. Lärorikt, dyrt och också något som gör att mitt förtroende för rättssystem och människor som arbetar för att upprätthålla dem sjönk till 0.

Tyvärr ger det här sättet att strida för upphovsrätt också många fotografer som strider i frågan ett väldigt dåligt anseende. Det är beklagligt att de inte ser det själva. Det finns som tur är fotografer som agerar på betydligt mer konstruktiva vis.

Varför kan man inte diskutera såna här frågor som om vi är välmenande medmänniskor istället för elaka skurkar som avsiktligt försökt råna fotografer på deras tänkta intäkt? Ja har svårt att tänka mig att majoriteten av "bildstölder" på nätet är något som sker med ont uppsåt. Folk fattar inte bättre. Det är bara så. F-n, de fattar inte ens hur de ska handla på nätet många gånger, än mindre av avtal de ingår i sociala medier, upphovsrätt, yttrandefrihet och dylikt. Undantagen för elektronisk publicering i sig, är skäl nog att bara ge upp tanken på att förstå.

Nej, det är kanske ingen ursäkt att vara okunnig, men är världen verkligen så omänsklig att det ska behöva gå till så här? Hur hade det varit om det var din son som gjort fel? Hade du inte varnat honom? Hade du stämt honom? Nej, du hade förmodligen pratat med honom för att få honom att förstå (Ja, du har säkert redan gjort det, om du har en son. Toppen!)

Jag förstår bara inte denna enorma illvilja och stridslystenhet... Den gör mig besviken på människan över lag. Tragiskt.

Det brukar spela väldig roll men om du står som anvarig så är det väl så.

Om du fått tillstånd att använda den på facebook betyder det förstås inte att du får använda den på annat håll, det är väl inte så konstigt. Killen/företaget får väl önskad uppmärksamhet via facebook, uppmärksamhet/trafik som dom inte får via din blogg.

Bilden har tydligen ett värde för dig eftersom du använder den, eller hur? Då kan man väl också vara beredd att betala några kronor för den.

Illviljan och stridslystenheten kommer från alla dessa som respektlöst stjäl bilder. Jag vet flera fall där tjuvarna varit direkt hånfulla och hotfulla efter varning. Sånt tröttnar man på i längden. Fotografer tröttnar på och blir besvikna på alla dessa som bara tar.
 
Illviljan och stridslystenheten kommer från alla dessa som respektlöst stjäl bilder. Jag vet flera fall där tjuvarna varit direkt hånfulla och hotfulla efter varning. Sånt tröttnar man på i längden. Fotografer tröttnar på och blir besvikna på alla dessa som bara tar.
Fast precis som piratkopiering är det upphovsrättsbrott det handlar om, inte stöld.
 
Ingen som undrar varför inte många torrents tankare blir åtalade trots att man kan begära ut adresserna på användarna från ISP?
Saken är den att även med adressen till den som äger internet abonnemanget så måste åklagaren bevisa vem som aktivt hämtat filmen till en specifik dator. I ett hushåll med mer än 1 person så är det i praktiken omöjligt. Och om ingen i hushållet är villig att samarbeta och erkänna så går det aldrig till åtal då tingsrättan aldrig kommer att döma någon för ett brott bara för att de endast äger anslutningen eller datorn. Inte ens föräldrar till barn som begår brott kan åtalas. Om barnet befinns skyldig så kan föräldern bli skadeståndsskyldig men brottet måste bevisat vara utfört av barnet.

Samma sak borde enkelt stätta hinder i Staffan Tesle affärside. Genom att mer än en person har tillgång till bloggar eller websidor och man inte erkänner något så är det upp till Tesle att bevisa att en viss person är personen som publicerat bilden. Visst, vissa Bloggar har villkor där all inloggning är personlig men om det är flera som kan lösenordet så borde ändå bevisbördan ligga på Tesle?

Bara en tanke..

Det räcker tydligen med en skurk i huset för i husrannsakan har de plockat in all elektronisk utrustning, tom stereon. Sen är det nog inte så svårt att avgöra vilken dator och vem som fildelat eller vad det nu var.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar