Att fotografera folk som inte vill bli fotograferade

[PMD]

Som förälder har man en naturlig, kanske biologisk, beskyddarinstinkt gentemot sina barn. Det ÄR ovanligt idiotiskt att utmana denna med "rätten" att fotografera barn.

Med det menar jag inte att det skulle vara fel att ta bilden, utan felet ligger i att utmana en annan människa till konflikt. En konflikt som kan undvikas genom lite hänsyn.

I Kina såg jag följande: I en hutong sitter en man och leker med sina barn, fram kommer fet turist med Nikon d-någonting och jätteoptik. Han tar upprepade bilder från olika vinklar på mannen och barnet. Mannen visar TYDLIGT att han inte gillar detta. Turisten fortsätter. Mannen blir tydligt upprepad och börjar hojta till turisten, som bara ler och fortsätter. Mannen tar sonika tag i det långa (dyra?) objektivet och slår det mot marken en 2-3 gånger.... Applåder från omkringvarande...

Har själv barn, skulle någon börja fotografera mina barn trotts att jag avböjt så kan jag tänka mig att det blir obehagligt för fotografen. Mycket obehagligt. För människor som inte kan respektera andra människors privatliv förtjänar ingen respekt tillbaks.

Jag vet inte riktigt vad en hutong är, men av din beskrivning av situationen antar jag att det hela utspelade sig offentligt. Inte privat, alltså. Visst är det lämpligt att visa hänsyn till andra även i icke-privata sammanhang, och turisten du beskrev betedde sig klart oartigt, men mannen som slog sönder objektivet betedde sig faktiskt ännu värre.

Det är förstås tänkbart att kulturella faktorer i Kina ändrar på ovanstående, men i så fall vill jag inte att den kulturen breder ut sig.

Som fotograf får man förutom kameran, även använda hjärnan. Det är tillåtet.

Det gäller även folk som blir fotograferade. Att ta till våld (mot fotografen eller dennes egendom) är inte acceptabelt under några omständigheter så länge fotografen inte skadar någon.

 

[PMD]

Nej jag släpper den inte då det är just bilder på barn runt 2-6 år som upplevs som hotande....

Det beror ju mest på nån slags noja. Det går nog över.

 

[pappawagner]

På för sätt är det mer än lovligt korkat att fortsätta fotografera? Och vem bestämmer det?

Både som privatperson och i mitt yrke som vakt har jag stött på människor som fotograferat mig, som privatperson har jag ibland ställt upp men i mitt yrke så tackar jag alltid nej bl.a. då jag taggats på FB och det är mindre positivt i mitt jobb.

Vad det gäller citatet ovan så är det korkat, i min mening, att låta bli att respektera en uttryckt önskan om att du ska sluta fotografera. Det skapar bara en konfliktsituation som är onödig.
Visst har du kanske den juridiska rätten att fotografera mig men är det moraliskt rätt om jag ber dig låta bli. Jag har kanske bakomliggande skäl till att be dig låta bli?

 

[Kijana]

Det är visserligen sant att de flesta övergrepp mot barn begås av personer i barnens närhet, och inte av främmande män, men de förra övergreppen slås inte upp stort i massmedia på alls samma sätt som de fåtal övergrepp som faktiskt begås av främmande män. Det senare är ju betydligt mer spektakulärt och säljer väl fler lösnummer.

Tror att det blir mer begripligt om du betraktar journalister som människor en stund. Kan tänka mig att även journalister betraktar sexuella övergrepp av våldsamma, främmande personer som det värsta man kan råka ut för. Sedan när det väl händer så får man sin skräck bekräftad, och det får det utslag på den journalistiska Richterskalan som en sådan mardröm förtjänar.

Det är alltså inte så konstigt att den allmänna uppfattningen blir att man måste skydda barnen mot främmande män. Tyvärr hjälper det inte de barn som är utsatta för övergrepp från närstående.

Instämmer. Och om vi började betrakta föräldrar och andra närstående som den största risken för barn så ställer det andra förhållningssätt som "föräldrar som största experterna på sina egna barn" helt på huvudet. Den heliga kon är det väl ingen politiker som vågar ifrågasätta.

 

[PMD]

Vad det gäller citatet ovan så är det korkat, i min mening, att låta bli att respektera en uttryckt önskan om att du ska sluta fotografera. Det skapar bara en konfliktsituation som är onödig.
Visst har du kanske den juridiska rätten att fotografera mig men är det moraliskt rätt om jag ber dig låta bli. Jag har kanske bakomliggande skäl till att be dig låta bli?

I så fall kan du väl tala om det skälet? Det gör förmodligen fotografen mer benägen att sluta än om du bara säger "låt bli". Varför ska din vilja att inte bli fotograferad väga tyngre än fotografens vilja att fotografera dig om du inte motiverar varför?

 

[Sven Blomquist]

Nästan privat område

Jag vet inte riktigt vad en hutong är, men av din beskrivning av situationen antar jag att det hela utspelade sig offentligt. Inte privat, alltså. Visst är det lämpligt att visa hänsyn till andra även i icke-privata sammanhang, och turisten du beskrev betedde sig klart oartigt, men mannen som slog sönder objektivet betedde sig faktiskt ännu värre.

Det är förstås tänkbart att kulturella faktorer i Kina ändrar på ovanstående, men i så fall vill jag inte att den kulturen breder ut sig.



Det gäller även folk som blir fotograferade. Att ta till våld (mot fotografen eller dennes egendom) är inte acceptabelt under några omständigheter så länge fotografen inte skadar någon.

En hutong är en mycket smal gata mellan traditionella (gamla kringbyggda) kinesiska bostäder. Kineser bor mycket trångt i de gamla husen och är oftast utanför och det kan kanske betraktas som privat område av den som bor där. Jag har själv fått negativa reaktioner på fotgraferande i sådana hutonger, men jag fortsatte naturligtvis inte så mitt objektiv är fortfarande helt.

 

[pappawagner]

I så fall kan du väl tala om det skälet? Det gör förmodligen fotografen mer benägen att sluta än om du bara säger "låt bli". Varför ska din vilja att inte bli fotograferad väga tyngre än fotografens vilja att fotografera dig om du inte motiverar varför?

Javisst! I de fall jag ber någon att låta bli så gör jag det när det t.ex. gäller att bli fotograferad om jag står som skyddsvakt. Men jag menar att det finns människor som vare sig kan eller vill förklara varför och då borde man som fotograf antingen kunna "se" detta eller bara acceptera att denna person vill inte. Notera dock att jag gör stor skillnad att fotografera en gatubild där människor förekommer och att "sticka in kameran i någons ansikte" ;-) Det är framför allt i det sista läget som man, i mitt tycke, SKA visa hänsyn.

Vi kan ju vända på frågan: Varför ska din vilja att fotografera mig väga tyngre än min ovilja att bli fotograferad? Det är ju ändå mig du fotograferar!

Ovanstående är inte för att retas eller jäklas, utan för att vi ska tänka efter och använda sunt förnuft och det tycker jag finns i diskussionerna här på Fotosidan.

 

[Rommel]

Javisst! I de fall jag ber någon att låta bli så gör jag det när det t.ex. gäller att bli fotograferad om jag står som skyddsvakt. Men jag menar att det finns människor som vare sig kan eller vill förklara varför och då borde man som fotograf antingen kunna "se" detta eller bara acceptera att denna person vill inte. Notera dock att jag gör stor skillnad att fotografera en gatubild där människor förekommer och att "sticka in kameran i någons ansikte" ;-) Det är framför allt i det sista läget som man, i mitt tycke, SKA visa hänsyn.

Vi kan ju vända på frågan: Varför ska din vilja att fotografera mig väga tyngre än min ovilja att bli fotograferad? Det är ju ändå mig du fotograferar!

Ovanstående är inte för att retas eller jäklas, utan för att vi ska tänka efter och använda sunt förnuft och det tycker jag finns i diskussionerna här på Fotosidan.

Det kanske inte dig man fotograferar utan situationen. Eller så är du bara i vägen
Precis som Per vill jag veta en vettig förklaring.

Angående vettig förklaring. Varför vill inte du bli fotograferad om du står som skyddsvakt? För att säga att man inte vill bli fotograferad för at tman står som skyddsvakt är knappast en bra förklaring. Den hade jag inte köpt. Jag kanske inte hade fortsatt fotografera dig, men jag hade inte raderat en bild redan tagen.

Sticka in kameran i någons ansikte. Gör det någon skillnad för dig om jag fotar dig med 800mm istället för 24 mm?

/stefan

 

[MrKarisma]

Det jag inte kan förstå är vad folk tror att pedofilerna ska med bildern på fullt påklädda barn till? Jag fattar bara inte.. Folk är så urbota dumma i huvudet så jag skulle helst egentligen villa flytta till en egen öde ö.. Jag orkar bara inte med all denna dumhet.. Man känner sig så hjälplös..

 

[pappawagner]

Det kanske inte dig man fotograferar utan situationen. Eller så är du bara i vägen
Precis som Per vill jag veta en vettig förklaring.

Angående vettig förklaring. Varför vill inte du bli fotograferad om du står som skyddsvakt? För att säga att man inte vill bli fotograferad för at tman står som skyddsvakt är knappast en bra förklaring. Den hade jag inte köpt. Jag kanske inte hade fortsatt fotografera dig, men jag hade inte raderat en bild redan tagen.

Sorry, mitt svar var oklart, kanske är jag färgad av egna erfarenheter.
Jag arbetar i Danmark och står ibland som skyddsvakt ibland då på platser där det står att fotografering är förbjudet. Där är situationen ganska klar - Du har inte rätt att fotografera vare sig mig eller objektet. Trots detta måste jag, ofta, säga ifrån om detta och då har jag rätten att kräva att din bild raderas eller har rätten att beslagta din utrustning tills detta blir gjort. Denna situation är det knappast diskussionen gäller men jag tar med den bara för att visa att en del fotografer fullkomligt sk***er i regler.
Vid tillfällen då jag "bara" står som vakt har jag inget emot att bli fotograferad i gatubilden/miljön men protesterar när någon går rätt fram och fotograferar mig rakt upp och ned (utan att fråga).
Helt enkelt för att jag tycker att det borde höra till god kutym att göra så.

Sticka in kameran i någons ansikte. Gör det någon skillnad för dig om jag fotar dig med 800mm istället för 24 mm?/stefan

Ja det gör skillnad. Om du använder ditt 800 mm så lär jag inte kunna se om det är mig du fotograferar ;-) Vad det gäller 24 mm så gäller det jag skrev ovan.

För min, högst personliga, del så vill jag bli tillfrågad om jag är "huvudmotivet" antingen som privatperson eller i min yrkesroll men går med på att vara en del av en miljö.
Men jag inser att det finns ett juridiskt lagrum som ger dig rätten att fotografera mig utan min tillåtelse men tycker att det kan vara fel att alltid "hävda sin rätt" utan att vara vänlig nog att fråga.
Hoppas detta förklarar vad jag menar. Ha en bra dag. /Jan

 

[PMD]

Javisst! I de fall jag ber någon att låta bli så gör jag det när det t.ex. gäller att bli fotograferad om jag står som skyddsvakt. Men jag menar att det finns människor som vare sig kan eller vill förklara varför och då borde man som fotograf antingen kunna "se" detta eller bara acceptera att denna person vill inte.

Om man befinner sig i det offentliga rummet så får man finna sig i att andra kan se en, komma ihåg, kanske skriva ner sin minnesbild eller göra en teckning, och faktiskt också att bli fotograferad.

Att någon viftar med händerna eller på annat sätt visar att hon inte vill bli fotograferad är inte skäl nog för att jag ska minska mitt "utrymme" i det offentliga rummet. Lika villkor gäller för alla , så jag tycker inte att somliga ska få "ta mer plats" än andra. En motivering räcker för att jag ska fundera på att låta bli att fotografera, och det behövs ingen komplicerad motivering för att förmå mig att faktiskt låta bli.

Lika väl som det är artigt att låta bli att fotografera den som inte vill bli fotograferad är det artigt mot en fotograf att förklara varför denne bör avstå från att ta en bild.

Notera dock att jag gör stor skillnad att fotografera en gatubild där människor förekommer och att "sticka in kameran i någons ansikte" ;-) Det är framför allt i det sista läget som man, i mitt tycke, SKA visa hänsyn.

Den senare sortens beteende är dåligt oavsett om man har en kamera i händerna eller inte. Att ofreda människor för att få en "bra" bild tycker jag inte är acceptabelt.

Vi kan ju vända på frågan: Varför ska din vilja att fotografera mig väga tyngre än min ovilja att bli fotograferad? Det är ju ändå mig du fotograferar!

Ingens vilja ska a priori väga tyngre än någon annans i en sådan situation. Avgörandet bör alltid ske efter en dialog.

 

[PMD]

Jag arbetar i Danmark och står ibland som skyddsvakt ibland då på platser där det står att fotografering är förbjudet. Där är situationen ganska klar - Du har inte rätt att fotografera vare sig mig eller objektet. Trots detta måste jag, ofta, säga ifrån om detta och då har jag rätten att kräva att din bild raderas eller har rätten att beslagta din utrustning tills detta blir gjort. Denna situation är det knappast diskussionen gäller men jag tar med den bara för att visa att en del fotografer fullkomligt sk***er i regler.

Fast det är ju lite utanför trådens ämne. Jag tror nog att de flesta är kloka nog att följa lagar och regler om fotograferingsförbud. I den här tråden handar det ju mera om hur man ska agera vid tillfällen då fotografering är fullt tillåten, men det finns folk som försöker få en att låta bli att fotografera.

 

[Rammsee]

I så fall kan du väl tala om det skälet? Det gör förmodligen fotografen mer benägen att sluta än om du bara säger "låt bli". Varför ska din vilja att inte bli fotograferad väga tyngre än fotografens vilja att fotografera dig om du inte motiverar varför?

Eller... Du vill ha sex med mig, men jag vill inte. Varför väger din önskan mer?

Summerar det hela med att man bör respektera människors vilja om dem utryckligen inte vill.
Man behöver inte kräva en förklaring heller, som några tycker här.
Samförstånd är bäst! Även om man skulle ha rätten på sin sida.

Sen är det en annan sak att det finns vissa situationer, där man fotar på i alla fall.
Men det har ju redan diskuterats om här.

 

[PMD]

Eller... Du vill ha sex med mig, men jag vill inte. Varför väger din önskan mer?

Därför att sex med din mot din vilja innebär våld mot dig. (Din vilja väger alltså mer i den situationen.) Det trodde jag var självklart för alla människor (utom möjligen psykopater och s.k. sexförbrytare).

Summerar det hela med att man bör respektera människors vilja om dem utryckligen inte vill.

Visst. Men det är inte självklart att respektera någons önskan om hur jag bör bete mig och agera.

Man behöver ite kräva en förklaring heller, som några tycker här.

Nej, jag tänker förstås inte kräva en förklaring när någon tycker att jag ska sluta fotografera, men jag tycker att det vore artigt med en förklaring. Utan förklaring är jag inte speciellt benägen att hörsamma uppmaningen.

Samförstånd är bäst! Även om man skulle ha rätten på sin sida.

Utan dialog är det rätt svårt att nå samförstånd ...

 

[levitte]

Eller... Du vill ha sex med mig, men jag vill inte. Varför väger din önskan mer?

... du, det låter nästan som att du jämför fotografering trots ett "nej" med våldtäkt... är det inte en något hårdragen jämförelse? (detta sagt med all respekt, jag brukar sänka kameran om jag får ett "nej", vilket bara har hänt en gång)

Man behöver inte kräva en förklaring heller, som några tycker här.
Samförstånd är bäst! Även om man skulle ha rätten på sin sida.

Förklaring brukar dock leda till bättre samförstånd än godtycklighet.

Mvh,
Richard

 

[Fotogenisk.se]

Javisst! I de fall jag ber någon att låta bli så gör jag det när det t.ex. gäller att bli fotograferad om jag står som skyddsvakt.

Vi kan ju vända på frågan: Varför ska din vilja att fotografera mig väga tyngre än min ovilja att bli fotograferad? Det är ju ändå mig du fotograferar!

Jag tycker att vakter och poliser borde välkomna att deras konfliktsituationer filmas så att det finns konkreta bevis om det skulle uppstå meningsskiljaktigheter.

Man ser ibland sådana videos där det blir svårt att hävda att allt skötts snyggt, och domstolen får en bättre sanningsenlig bild att utgå från. Sanning är ju bra. Eller hur?

Helst borde poliser utrustas med egen kamera.

--

Ang. Vilja och ovilja som du pratar om, så är det ok att fota.


/F