Annons

APS-C eller fullformat, värt prisskillnaden?

Produkter
(logga in för att koppla)
Vikt är en viktig faktor när man väljer system. Tabellen hittar ni bifogad.

Håller helt med om att vikt är viktig, men du har skruvat din jämförelse lite. Skall du göra en prestandamässigt mer rättvis tabell bör du jämföra med ett stegs skillnad i objektivens ljusstyrka mellan småbild och APS-C - då jämför du samma tekniska prestanda.

Skillnaden i vikt du påvisar i tabellen handlar inte så mycket om småbild vs APS-C utan hur mycket mer utrustningen väger om du vill samla in lite drygt ett steg mer ljus. För det är kärnan i det hela: Ju mer ljus du vill samla in, ju tyngre blir utrustningen. Kan man däremot leva med att ge upp ett eller par stegs ljusinsamling - och det kan man ju ofta med dagens sensorer - så kan man spara mycket vikt. Det är det som gör kompaktkameror så små och smidiga - de ger upp många stegs ljusinsamling för att få ned storleken rejält.

Jag håller med dig om att spegelfritt lär dominera i framtiden, som du säger är det en enklare konstruktion och det enkla är oftast det geniala. Men faktum är att valet mellan spegel eller spegelfritt har en rätt marginell inverkan på totala vikten (en spegelmekanism och optisk sökare väger några få hekto). Det som däremot spelar stor roll för vikten är vilka optiska prestanda man kräver. Skall du bygga ett högpresterande och ljusstarkt objektiv blir det ungefär lika stort oavsett om du har spegel eller inte. Varför? Eftersom man tvingas till i stort sett samma retrofokuskonstruktioner som om man haft en spegel. Kika på Sonys högpresterande objektiv till A7-kamerorna - de är precis lika stora och tunga som motsvarande objektiv för Canon/Nikon/Pentax.

Missförstå mig inte, jag håller med om att spegelfritt kommer att dominera i framtiden, och jag håller med om att det är bra att vi nu har utrustningsalternativ som prioriterar vikt och storlek. Jag vill bara påpeka att det i huvudsak är a) ljusinsamling och b) optiska prestanda som styr vikten och storleken på utrustningen.
 
Exponering räknas per ytenhet så vid samma exponering samlas hälften så mycket ljus in på en hälften så stor sensor, med konsekvenser för signal/brusförhållandet.

DEt beror på att du kan ha en lägre pixelpitch alltså en större pixel. Det ger mindre störning.
Det har varit och är fortfarande en fördel. Fast vad som hänt är att APS-C har blivit så bra att du kan fota på höga ISO-tal utan att det är ett problem längre.

Sedan håller jag med en anna skribent att det där med kortare skärpedjup inte är ett stort problem utan man kan oftast åstadkomma det där släppet ändå.
 
DEt beror på att du kan ha en lägre pixelpitch alltså en större pixel. Det ger mindre störning.
Nej, det beror på att den ljusinsamlande ytan är mindre hos en mindre sensor. Ett närmast tautologiskt påstående. Mindre ljusinsamling ger en svagare signal, medan bruset inte minskar i samma omfattning när man minskar storleken på sensorn. Alltså blir signal/brus-förhållandet sämre med en mindre sensor trots samma exponering.
 
Håller helt med om att vikt är viktig, men du har skruvat din jämförelse lite. Skall du göra en prestandamässigt mer rättvis tabell bör du jämföra med ett stegs skillnad i objektivens ljusstyrka mellan småbild och APS-C - då jämför du samma tekniska prestanda.

Skillnaden i vikt du påvisar i tabellen handlar inte så mycket om småbild vs APS-C utan hur mycket mer utrustningen väger om du vill samla in lite drygt ett steg mer ljus. För det är kärnan i det hela: Ju mer ljus du vill samla in, ju tyngre blir utrustningen. Kan man däremot leva med att ge upp ett eller par stegs ljusinsamling - och det kan man ju ofta med dagens sensorer - så kan man spara mycket vikt. Det är det som gör kompaktkameror så små och smidiga - de ger upp många stegs ljusinsamling för att få ned storleken rejält.

Jag håller med dig om att spegelfritt lär dominera i framtiden, som du säger är det en enklare konstruktion och det enkla är oftast det geniala. Men faktum är att valet mellan spegel eller spegelfritt har en rätt marginell inverkan på totala vikten (en spegelmekanism och optisk sökare väger några få hekto). Det som däremot spelar stor roll för vikten är vilka optiska prestanda man kräver. Skall du bygga ett högpresterande och ljusstarkt objektiv blir det ungefär lika stort oavsett om du har spegel eller inte. Varför? Eftersom man tvingas till i stort sett samma retrofokuskonstruktioner som om man haft en spegel. Kika på Sonys högpresterande objektiv till A7-kamerorna - de är precis lika stora och tunga som motsvarande objektiv för Canon/Nikon/Pentax.

Missförstå mig inte, jag håller med om att spegelfritt kommer att dominera i framtiden, och jag håller med om att det är bra att vi nu har utrustningsalternativ som prioriterar vikt och storlek. Jag vill bara påpeka att det i huvudsak är a) ljusinsamling och b) optiska prestanda som styr vikten och storleken på utrustningen.

Visst är ljusinsamlingen viktig. Fast när teknik mognar så nås det ofta en nivå när ett alternativ som räknades sämre är good enough. Världen är ju inte bara teori och tekniska siffror.
Fast var det så superviktigt varför fotar vi då inte alla med en Phase One eller Hasselbladskamera. Där kan vi få riktigt stora senorer. När blev FF den gyllen medelvägen? Är du helt säker på att APS-C kanske räknas som den nya medelvägen ganska snart.
Jag minns när jag hade en Mecedees 220D 1977. Den gjorde 135 km/t i medvind.
Idag har jag en BMW 330D med 300 hk och 600 newtonmeter kraft. Den accar ungefär som en sportbil. Vem trodde det för 40 år sedan.
Vad jag säger är att förutsättningarna är annorlunda idag än för 3 år sedan. Om några år kommer de att förskjutits ytterligare.
 
Det där har du nog missförstått. Skärpedjupet motsvarar ett steg mer på Fuji än på Canon.
Däremot ljusstyrka i exponeringstriangeln bländare, ISO och tid är densamma.
Sedan säger en del mycket byggt på gamla sannngar att man förlorar ett steg i brus med en APS-C sensor. Fast det börjar inte heller vara en sanning.
Fuji brukar berömmas för hur lite den brusar på högre ISO. NÅgot jag funnit stämmer väldigt bra.

Jag har under det senaste året haft en Canon 5Ds r och tillgång till ett tiotal L-objektiv. Jag har skjutit Canon sedan 20D kom ut 2004 så det är ett system jag kan väldigt bra.

Samtidigt har jag byggt upp mitt Fuji system. De senaste 5 månaderna har det kompletterats med X-T2 byggt på erfarenheterna från X-PRo2.
Jag har mycket ofta fotat med 5Ds r parallelt med Fuji eftersom jag där inte hade lika många objektiv.
Så jag har en ganska god erfarenhet av att komma hem med några hundra bilder från varje kamera och sedan framkalla dem samtidigt i LR.

Det har varit sstor skillnad mellan FF och APS-C. Fast det är inte riktigt på det sättet längre.

Det är alltid så att skillnaderna mellan FF och APS-C varierat med hur produktcyklerna för olika modeller sett ut. Produktcyklerna för promodeller kanske legat på åtminstone tre år hos CaNikon medan de för APS-C -modellerna från dessa i konsumentsegmenten legat på hälften. Det finns ett stort undantag när det gäller även APS-C och det gäller Canon som tog hela fem år på sig att komma med en ny 7D. Sony däremot har på gott och ont haft kortare produktcykler även för sina FF-modeller och de har för A7:eek:rna inte varit mycket mer än ett år. Mellan A6300 och A6500 Sonys APS-C -modeller så var det bara månader.

Så jag skulle inte dra några större växlar på att APS-C nu står speciellt starkt mot APS-C, den ordningen kommer nog återställas igen när det kommer nya high-end FF. Om du jämför din nya Sony-sensor i din Fuji med modeller som har FF Sony-sensorer så kommer du inte heller ha bättre DR än CaNikon.
 
Visst är ljusinsamlingen viktig. Fast när teknik mognar så nås det ofta en nivå när ett alternativ som räknades sämre är good enough. Världen är ju inte bara teori och tekniska siffror.

Det var du som drog in siffror i form av en viktjämförelse i gram, så då får du nog vara beredd på att bli bemött med just siffror :)

Det tål att upprepas: Jag säger inte att det är något heligt med småbild. Bara att du inte var helt rättvis i din viktjämförelse. Och att du hade missat lite kring vad som orsakade viktskillnaderna som du beskrev.

Jag tycker också att alla skall fundera på vilka prestanda som är good enough för dem. Med dagens effektiva sensorer har vi inte samma desperata behov av stor insamlingsyta som förr (i synnerhet på filmtiden). Det blir allt oftare som man kommer långt med en mindre sensor - det är nog en viktig förklaring att entumskompakter (RX100 and friends) blivit så populära även bland seriösa fotoentusiaster. Men det innebär inte att den tekniska skillnaden mellan olika sensorformat försvunnit: Även de stora sensorerna drar ju nytta av samma teknikutveckling och skillnaden i tekniska prestanda mellan olika sensorformat är fortsatt lika stor.
 
Visst är ljusinsamlingen viktig. Fast när teknik mognar så nås det ofta en nivå när ett alternativ som räknades sämre är good enough. Världen är ju inte bara teori och tekniska siffror.
Fast var det så superviktigt varför fotar vi då inte alla med en Phase One eller Hasselbladskamera. Där kan vi få riktigt stora senorer. När blev FF den gyllen medelvägen? Är du helt säker på att APS-C kanske räknas som den nya medelvägen ganska snart.
Om man jämför kamerasystem med olika stora sensorer så bör man jämföra alla relevanta faktorer. Ljusinsamlingskapaciteten är en av dem, och är därför viktig i någon mening.

Hur viktig den är i praktisk fotografering är en annan sak. Det har alltid funnits olika "sensor"-storlekar (dvs olika negativstorlekar förr) och fotografer har alltid gjort kompromisser mellan negativstorlek och kamerastorlek för att få en användbar kamera i olika situationer.

Man bör dock vara medveten om vad det är man jämför och kompromissar om. Att säga att en viss faktor "inte är viktig" må vara hänt för en enskild fotograf om dennes krav inte omfattar den faktorn, men man kan inte säga samma sak generellt om man vill göra en objektiv jämförelse mellan kamerasystem med olika sensorstorlekar.
 
Det är alltid så att skillnaderna mellan FF och APS-C varierat med hur produktcyklerna för olika modeller sett ut. Produktcyklerna för promodeller kanske legat på åtminstone tre år hos CaNikon medan de för APS-C -modellerna från dessa i konsumentsegmenten legat på hälften. Det finns ett stort undantag när det gäller även APS-C och det gäller Canon som tog hela fem år på sig att komma med en ny 7D. Sony däremot har på gott och ont haft kortare produktcykler även för sina FF-modeller och de har för A7:eek:rna inte varit mycket mer än ett år. Mellan A6300 och A6500 Sonys APS-C -modeller så var det bara månader.

Så jag skulle inte dra några större växlar på att APS-C nu står speciellt starkt mot APS-C, den ordningen kommer nog återställas igen när det kommer nya high-end FF. Om du jämför din nya Sony-sensor i din Fuji med modeller som har FF Sony-sensorer så kommer du inte heller ha bättre DR än CaNikon.

Vad du och många hävdar är att vi måste ha det bästa för att våra resultat skall räknas.
Med all teknik når man en tröskel där de flesta av oss går en medelväg.
Det nås en gräns där prestandan räcker för de flesta även om de väljer inte väljer det bästa.
Teoretisk kommer en större sensor med samma teknik ha en fördel.
Sonys nya 100 MP sensor som sitter i H6D och Phase One borde klå det mesta i småbilsformat. Så varför står vi inte alla i kö på en sådan? Jag vet svaret fast pratar vi bara sensorprestanda så borde vi göra det.

Kanske för att vi kan inte dra fördel av en sådan.

När jag testade vid ganska många tillfällen H5D med en 50C sensor från just Sony mot en Canon 5D MKIIi kunde jag när jag printade samma motiv tagen med båda kamerorna i A2 kunde jag knappt se någon skillnad alls. Det var ett par detaljer på Skeppet Götheborg på armlängdsavstånd. På en meters avstånd inte en chans. Då hade min Canon ett objektiv som inte kan mäta sig med vad som satt på H5D.

Så när börjar en fördel bli ointressant för de flesta av oss? JU när vi anser oss ha nytta och villig att betala för den eller finner ddet alternativet opraktiskt av andra skäl.

Om jag måste printa i format större än en vardagsrumsvägg så anser åtminstone inte jag mig vara i behov av den fördelen.
Nu pratar vi bara sensorprestanda. Sedan finns det så mycket annat som också avgör slutresultatet.
 
Så jag skulle inte dra några större växlar på att APS-C nu står speciellt starkt mot FF, den ordningen kommer nog återställas igen när det kommer nya high-end FF. Om du jämför din nya Sony-sensor i din Fuji med modeller som har FF Sony-sensorer så kommer du inte heller ha bättre DR än CaNikon.

Jag gjorde en liten kursivmarkerad justering i citatet, antog att det var så du menade :)

Jag håller generellt med och skulle nog säga så här, prestandautvecklingen på sensorer när det gäller ljusinsamling (och därmed omfång/brus) har saktat in rejält senaste åren. Vilket gjort att vi idag grovt sett har ganska likartade tekniska prestanda (räknat per ytenhet) i entumssensorer, Four Thirds-sensorer, APS-C-sensorer, småbildssensorer och nu på sistonde till och med små mellanformatssensorer. Det beror dels på att alla sensorstorlekarna nu finns att få från samma dominerande sensortillverkare (Sony) och dels på att övriga sensortillverkare (Canon, Panasonic och de som Nikon ibland väljer istället för Sony) på det stora hela kommit ikapp Sony.

Jag säger inte att sensorutvecklingen avstannat, men idag är det nog ett större fokus på ökad utläsningshastighet (sensorerna blir ju allt snabbare), det är när det gäller ljusinsamling som utvecklingen saktat in.
 
Vem har påstått det och i så fall var?

Det var Sten-Åke som verkade hävda det.

Just att kameraindustrin idag har stora problem är ju en konsekvens av att större delen av jordens befolknng tycker att telefonen är den bästa kameran för dem.
Den är good enogh för dem.
Vi diskuterar skillnden i brus/prestand på ett steg när vi redan kan krama ur 12 800 ISO med hyfsade resultat ur en APS-C.
Hur många har krav på mer. Givetvis finns de men räcker det för att en produkt skall vara lönsam.
Fullformatskameror hade under nästan 10 år en synbar fördel mot APS-C.
Fast för hur många har den fortfarande det.
Hur många behöver en AF som klarar över 10 fps med en AF som sprickar över 85% skarpa bilder? En hel del missar står vi ju också själva för.
För vissa givetvis en avgörande faktor. För de flesta betydelselöst.

När blir något good enough så vi inte längre väljer ett dyrare alternativ eller för den delen klumpigare alternativ.

När det gäller sensorer så behövs ett tekniksprång för att skillnaden skall bli påtaglig. DEn räcker väldigt långt redan idag. Global shutter skulle kunna vara en sådan.

Jag tror nog att användarvänlighet, vikt och andra faktorer kommer vara mer betydelsefulla när vi väljer system i framtiden.

Ursäkta det tog lite tid att svara. Apple besämde sig för att uppdatera mina Time Capsules så hela nätverket gick ner. Tog lite tid innan det var klart.
 
Du säger att ett 2,8 objektiv på APS-C bara motsvara ett 4.0 på FF.
Ja när et gäller skärpedjup. Fast när det gäller exponering.
Du kan inte köra på ett steg lägre i ISO och ändå få samma slutartid som jag när vi båda kör med på 2,8.

Nä, men jag kan ju istället höja ISO med ett steg samtidigt som jag minskar bländaren till 4 - då har vi fortfarande samma slutartid du och jag. Brusnivåerna skulle väl ligga på ungefär samma nivå då förmodar jag och skärpedjupet skulle vara i princip lika. Visar inte detta att Fujis f2.8 zoomar till X-T2:an snarare motsvarar f4-zoomar än f2.8-zoomar på Canon 6D? Nu utgår jag förstås från att 6D:n "brusar" något mindre än vad X-T2:an gör. Jag kan ju i och för sig ha fel på den punkten, i så fall får du (be)visa det för mig.. :)
 
Det var Sten-Åke som verkade hävda det.

Skulle vara intressant att se vad av det han skrev som går att tolka så :) Och vilka var de många utöver honom? :)

Fullformatskameror hade under nästan 10 år en synbar fördel mot APS-C.

Så länge du jämför med ungefär jämbördig teknik har skillnaden alltid varit och kommer alltid förbli lite drygt ett steg.

Sedan hade vi en period i början av digitaleran då småbildssensorerna ofta släpade efter APS-C teknikmässigt, men den skillnaden har nästan helt försvunnit sedan fem-sex år tillbaka.

När blir något good enough så vi inte längre väljer ett dyrare alternativ eller för den delen klumpigare alternativ.

Det är riktigt att vi idag allt oftare uppnår good enough med allt mindre sensorer - det var det jag syftade på med min kommentar om entumskompakter tidigare.

Men det är också så att det här med klumpighet i huvudsak handlar om vilken ljusinsamling vi vill ha och vilka optiska prestanda vi vill ha. Kan man leva med mindre av bägge - och det kan man ofta - kan man få en liten kompakt utrustning. Men vill man ha mer av dem blir utrustningen större. Så enkelt är det.
 
Mats,

Om jag förstår dig rätt så hävdar du att Fujis APS-C är det optimala. Du anser att vikt-vinsten gentemot småbild är väsentligt och att kvalitetsförlusten är försumbar. Det har jag respekt för, men det är trots alla bara dina värderingar.

Själv tycker jag att skillnaden i vikt är försumbar men att kvalitetsvinsten är märkbar.

Andra å sin sida tycker att 1"-sensorn är optimal och majoriteten av jordens befolkning nöjer sig med sensorn i mobilkameran.

Det finns helt enkelt inget objektivt svar på frågan vilken sensor som är bäst och om prisskillnaden är rimlig dem emellan. Det är en fråga som var och en måste ta ställning till.
 
M43 finns också

Jag vill bara flika in att förutom trådens format så har vi Micro-4/3 också.
Nyligen skaffade jag Panasonic Lumix G80 för mitt videofilmintresse.
Kameran imponerar djupt på mig även med sina stillbilder.
Panasonic har plockat bort AA-filtret framför sensorn och 16 Mpix levererar riktigt fina bilder. Med kvalitetsoptik från Pana, Oly och Leica så finns goda möjligheter till kreativa bilder även med ganska kort skärpedjup.
Plockar man ut både RAW och jpeg direkt ur kameran så är jag överraskad över hur fina jpeg-bilderna blir. Utvecklingen av sensorer och mjukvara går ständigt framåt.
Så kameran kommer säkert att användas både för film och stillbilder en hel del.
 
Mats,

Om jag förstår dig rätt så hävdar du att Fujis APS-C är det optimala. Du anser att vikt-vinsten gentemot småbild är väsentligt och att kvalitetsförlusten är försumbar. Det har jag respekt för, men det är trots alla bara dina värderingar.

Själv tycker jag att skillnaden i vikt är försumbar men att kvalitetsvinsten är märkbar.

Andra å sin sida tycker att 1"-sensorn är optimal och majoriteten av jordens befolkning nöjer sig med sensorn i mobilkameran.

Det finns helt enkelt inget objektivt svar på frågan vilken sensor som är bäst och om prisskillnaden är rimlig dem emellan. Det är en fråga som var och en måste ta ställning till.

Jag hävdar vad jag själv kommit fram till för egen del. INte att det är optimalt för andra.
Brukar vara mycket försiktg med att påstå att något jag valt eller gjort är det rätta för någon annan än mig själv.

Titta på tankrämshyllan i en butik. Den visar på hur olika vi är. Någon optimal tandkräm för alla existerar inte. Lika lite som den optimala kameran.

Vad jag är trött på är att så fort man börjar diskutera småbild och APS-C så kommer alltid samma synpunkter upp från ett antal håll. Från sina håll dessutom missförstådda.

Jag kan också för och nackdelar med olika sensorer. Dessuotm har jag använt från de största MF-sensorerna som finns, småbildssensorer, APS-C sensorer, kompaktkameror och förstås mobilkameror.
Jag har inte bara läst om skillnaderna utan också utan också fotat med dessa kameror. Redigerat bilderna i LR och gjort utskrifter. Sedan gjort min egen bedömning av vad jag ser.

Ta brus. En mycket missförstådd egenskap. För en del sensorer är bruset mer förstörande och man tappar både färg, kontrast och detaljupplösning. Rent generellt har man mindre brus i en större än i en mindre sensor. Fast det är inte hela svaret. Det finns fler apsekter som påverkar slutresultatet.
Sedan zoomar många in till 1:1 och förfasar sig över hur det ser ut. Utan att förstå vad detta innebär om man nu skriver ut den bilden i A4.
Till och med en brusig bild tagen på hög ISO som ser för bedrövlig ut på skärm kan man skriva ut i A4 med gptt resultat. Eller visa i mindre format på weben.

Det blir alltid fokus på kort skärpedjup, brus och DR i dessa trådar. Då till småbildkamerans fördel. Andra egenskaper som objektiv, ergonomi, storlek & vikt och användarvänlighet i praktisk bruk glöms bort.

Min övergång till Fuji gjorde jag efter att praktiskt fotat med en 5Ds r parallelt, mest med X-PRO2 och gjort en sammanvägd bedömning av alla dessa egenskaper utifrån mina preferenser.

Alla de där egenskaperna som då brukar hävdas vara till en stor fördel för FF var i mitt tycke knappt synbara. Kort skärpedjup. Det lyckas jag med så jag är nöjd. Bruset i en Fuji är av en sort som inte är lika störande. Mycket säkert tack vare X-TRANS sensorns array. Sony sensorn är också i princip ISO-lös. Jag lyfter skuggor så det står härliga till.
Jag fotar i mörka miljöer upp till 12 800 ISO och kan printa dessa bilder i A3 med bra resultat.

Så det som hävdas som avgörande fördelar till småbildsfördel, hur stora är de egentligen för den som skapade den här tråden från början? Teori är en sak men vad blir resultatet ute i verkligheten?


Så nej, jag säger inte, gör som jag. Precis som när vi väljer tandkräm eller köper bil så finns det tusen skäl till varför vi väljer olika lösningar. Så bör det också vara. Tänk om vi alla sprang och köpte samma saker allihop

Skickar med en bild tagen med X-PRO2. Tagen på en "kattdjävul" en mörk kväll i i skymningen. Den är tagen med X-PRO2 på det högsta ISO som eden kameran klarar. Egentligen på 12800 ISO och med ett stegs förstärkning i kameran. En så kallad SOOC.
 

Bilagor

  • _DSF2999.jpg
    _DSF2999.jpg
    102.8 KB · Visningar: 122
Det finns helt enkelt inget objektivt svar på frågan vilken sensor som är bäst och om prisskillnaden är rimlig dem emellan. Det är en fråga som var och en måste ta ställning till.

Exakt!

Och det som är så trevligt numera är ju att vi har sensorer, allt från entumskompakter, via For Thirds, APS-C, småbild och mindre mellanformatssensorer somalla har tekniskt bra prestanda (mätt per kvadratmillimeter sensor) och alla går att kombinera med mycket bra optik. Kort sagt, man kan välja en kamera (eller kamera + objektivkombo) som passar en själv.
 
................Vad du och många hävdar är att vi måste ha det bästa för att våra resultat skall räknas.
Med all teknik når man en tröskel där de flesta av oss går en medelväg.
Det nås en gräns där prestandan räcker för de flesta även om de väljer inte väljer det bästa.
Teoretisk kommer en större sensor med samma teknik ha en fördel.
Sonys nya 100 MP sensor som sitter i H6D och Phase One borde klå det mesta i småbilsformat. Så varför står vi inte alla i kö på en sådan? Jag vet svaret fast pratar vi bara sensorprestanda så borde vi göra det.

.................Sedan finns det så mycket annat som också avgör slutresultatet.

Ja men det har jag väl aldrig hävdat! Det är nog du bara du som hävdar att åt mig just nu. Det jag säger är bara att vi ibland har kortare och ibland lite längre avstånd i prestanda mellan APS-C och FF precis som Martin hävdar när han skriver att "skillnader består" fritt citerat. Jag tror inte det är särskilt kontroversiellt att hävda det.

De små sensorerna som utvecklas snabbast ligger ofta i en eller flera generationer senare teknik. När den blir billigare att tillämpa på större sensorer så sluts gapet när de kameror kommer som får de då senaste FF-sensorerna. Så är det och har varit ett bra tag nu. Senast det begav sig var ju när Sonys 24 MP sensor kom i NEX 7 och den sensorn i en del avseenden presterade lika bra och bättre än den som satt i Leicas M9 (tror jag det var). Men den ordningen återställdes när det kom nya FF-sensorer igen. Man kan ju även nämna det faktum att Exmor-R den bakbelysta sensortypen först kom till kompakterna och det skedde kanske för en fyra fem år sedan. Först för ett drygt år sedan kom det i A7r II också men än idag finns ingen bakbelyst APS-C i någon Sony-kamera i alla fall. Möjligen tog Samsung fram en sådan innan de somnade in helt.

Jag tillhör verkligen de som också skrivit en hel del om den avtagande nyttan med nya stora sensorer när det gäller bildkvalitet rent generellt och mycket av det beror ju på att vi nu ser att vi är rätt mycket tekniskt hemma nu prestandamässigt med de sensorer och systemkameror som finns nu. Jag ser själv väldigt små incitament för att skaffa mig nya kamerahus och jag har både flera FF-hus och ett nyare APS-C -hus att jämföra med. Det är snarare helt andra faktorer än sensorerna som gjort det meningsfullt att hålla sig med olika typer av kamerahus för de som nu gör det och det har Martin redan avhandlat.

Ska man säga något generellt om tidens tecken så är det väl att alla dagens systemkameror är så pass bra att de nog sällan är kamrorna som är flaskhalsarna i bildskapandet - eller som Martin skrev så är det mesta vi har i den vägen nu "good enough". Så jag tror det är onödigt att lägga alltför mycket energi på att slå in de öppna dörrarna idag. De som ändå gör det har nog mest ett eget behov att rättfärdiga sina val för sig själva, vilket också är rätt förspilld energi eftersom det är svårt att välja "fel" idag, vad man nu än väljer.
 
Jag hävdar vad jag själv kommit fram till för egen del. INte att det är optimalt för andra. Brukar vara mycket försiktg med att påstå att något jag valt eller gjort är det rätta för någon annan än mig själv.

Mats,

Du tyckts resonera utifrån en stark känsla av att många misstolkar vad du skriver. Nu verkar du själv ha en viss tendens att göra lite förvånande tolkningar av vad andra skriver. Som här:
Vad du och många hävdar är att vi måste ha det bästa för att våra resultat skall räknas.

Nu efteråt verkar du inte vara så pigg på att förklara var någon skrev det eller vilka de "många" var. Förmodligen för att det är svårt att hitta någon som påstått sådant i den här tråden. Det känns snarare du som möjligen misstolkat eller kanske inte riktigt läst vad till exempel jag, Per eller Sten-Åke faktiskt skriver.

Jag har själv vid åtskilliga och upprepade tillfällen enbart i den här tråden (och i många andra sammanhang) framfört att alla sensorformat ger sina för- och nackdelar och med dagens bra sensorteknik kan man helt enkelt välja vilken kombination av vikt, storlek och prestanda man vill ha. Jag upplever att de flesta, även i den här tråden säger ungefär samma sak.

Så vad är det då med din argumentation som får till exempel mig att komma med invändningar och svara på dina inlägg? Tja, som när du jämför kamerapaket med olika prestanda och skyller viktskillnaderna på sensorformatet istället för på vad det egentligen i huvudsak handlar om, nämligen olika ljusinsamling:
Speciellt om man har en väska med för att täcka det vanliga området 14-200 mm i FF så blir det redan där en stor Cirka 2,5 kg för en Fuji X-T2 med objektiv och 4,3 kg med för Canikon.

Det du alltså påvisar med din tabell var att kamerapaket som samlar in mer ljus väger mer, något som redan påpekats många gånger i den här tråden.

Sedan kommer du ibland med rena hokus-pokus-argument som helt enkelt inte stämmer:
DEt beror på att du kan ha en lägre pixelpitch alltså en större pixel. Det ger mindre störning.

Eller när du tycks argumentera för att APS-C-formatet på något sätt inte har samma fysiska begränsningar som andra format:
Sedan säger en del mycket byggt på gamla sannngar att man förlorar ett steg i brus med en APS-C sensor. Fast det börjar inte heller vara en sanning.

Jo, det är precis just en sanning. Sedan spelar den skillnaden ofta inte så stor roll, men det var faktiskt inte det du påstod :)

Kort sagt: Det är jättekul att du trivs med Fujifilms kameror och objektiv, du är långt ifrån ensam om den saken. De bygger fina kameror och objektiv som både har bra prestanda och som dessutom är smart optimerade så att de trots bra prestanda inte blir så stora och tunga. Det räcker alldeles utmärkt som argument för dem. Man behöver inte dra in hittepå-argument om pixelstorlekar eller skeva viktjämförelser för att framhålla att de gör bra grejer.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar