Konica Autoreflex T3 var en av mina favoritkameror under 1970-talet. Hade nästan alla systemkameror som fanns då - var väl lite galen på den tiden, men eftersom man då kunde köpa och sälja begagnat under lång tid utan något nämnvärt prisfall, så tyckte jag att det var kul att prova de olika modellerna. Fanns ju inte så mycket tester att läsa på den tiden så man fick testa själv ifall man var tillräckligt intresserad.
Konicas fasta Hexanon-objektiv höll en så bra och jämn kvalitet över hela linjen att dessa länge användes som "kvalitetsnormaler" av de japanska myndigheterna för att tillförsäkra att alla de övriga tillverkarna höll tillräcklig kvalitet på de objektiv de exporterade (minns inte ifall detta gällde även de objektiv som såldes på den inhemska marknaden). De andra tillverkarna hade (på den tiden) mycket svårare att hålla en tillräckligt hög kvalitet genom hela sitt brännviddsregister - ibland bättre, ibland sämre än Konica, som alltså lyckades hålla en hög och jämn kvalitet genom hela brännviddsområdet. Bland pro-fotograferna dominerade som bekant Nikon under decennier - de hade det största systemet och den största erfarenheten av vad proffsen ville ha. Det fanns dock de som använde just T3 pga dess slitstyrka och hållbarhet (alla de T3-kameror jag känner till inom bekantskapskretsen fungerar fortfarande).
Av de kameror jag har kvar från den tiden finns bl.a. en Canon FTb QL, som har "dött", fyra st Minolta SRT-kameror (som alla fungerade när jag senast använde dem för runt 10 år sedan - försvann när ett av mina förrådsutrymmen plundrades), en Olympus OM-4 som funkar, en Canon A1 (funkar också) och en Pentax Spotmatic (status okänd). Har inte kvar några Nikon. Om de har gått i pro-bruk kan de vara ganska risiga, och om inte så får du nog räkna med att de i dagsläget hamnar över din prisgräns.
Sigmaobjektiven hade inget högre anseende på den tiden. Det hade i och för sig inga andra tredjepartsobjektiv heller, det gick att se skillnaderna mot originalobjektiven även när mediet "bara" var kemisk film... men eftersom priserna låg på hälften eller en tredjedel av originalobjektivens så såldes ändå en hel del "piratobjektiv", som var det gängse namnet på den tiden (tror aldrig jag hörde uttrycket "tredjepartstilverkad" någon enda gång då).
.