sarnor
Avslutat medlemskap
2. Termen "analog" används visserligen normalt inom elektronik men det innebär inte att det är "felaktigt" att använda den i andra sammanhang. Ordet betyder helt enkelt att processen är kontinuerlig och har ett oändligt antal variabler, till skillnad från en process som är digital.
En digital signal brukar betyda kvantifierat data, det vill säga de möjliga värdena är begränsade och förutbestämda (typiskt talar vi om heltal). En analog signal är kontinuerlig mellan två ytterlighetsvärden (min och max), med i princip oändligt många mellanvärden (motsvarar således närmast ett flyttal).
Det som är riktigt spännande i debatten om "analog" vs. "digital" fotografi är att om vi tittar på korn/pixel-nivå är det faktiskt filmen som är digital (vi har ett korn eller inte korn) medan den digitala sensorn är analog (kvantifieringen sker i ett senare led) och mäter antalet infångade fotoner med i princip oändligt många mellanvärden. För film är antalet korn proportionellt mot den infångade ljusmängden, vi har ju faktiskt inte korn med olika täthet utan ett slags raster som försöker återge motivet så gott det går.
Personligen hängde jag "länge" kvar vid film (fotograferade nästan uteslutande med dia) och hävdade att filmen var bättre än det digitala. Jag närde en dröm om ett eget mörkrum, men saknade både tid och intresse. Jag upptäckte sedermera den digitala fotografin, vilket vid den här tiden innebar att jag var jag tvungen att skanna mina dia. Plötsligt kunde jag göra att det jag drömt om att få göra i mörkrummet, men nu kunde jag göra det bättre, i fullt dagsljus och med möjlighet att ångra och göra om utan att förlora en massa arbete. Jag utvecklades också snabbare som fotograf då jag fick en nästan omedelbar respons på mitt arbete.
Nackdelen var att själva skanningen tog väldigt mycket tid, så när den digitala systemkameran hade kommit ned i pris och upp i kvalitet (till en för mig acceptabel nivå) slog jag till. Jag slapp skanna en massa dia, resultatet var omedelbart (och jag utvecklades ännu snabbare) och kvaliteten var faktiskt i praktiken mycket bättre än vad jag fick ut av mina dia (mycket bättre teckning i skuggor och en mer korrekt färgåtergivning).
Det här var 2003 när digitala systemkameror hade 6 Megapixel, sen dess har utvecklingen för det digitala gått framåt i rasande fart. Idag kan jag inte se någon anledning till att använda film annat än om man, som någon skrev, är intresserad av den kemiska tekniken i sig själv.