Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Allmäna spånerier om Sony och annat

Produkter
(logga in för att koppla)
För många år sedan gick jag på kurs med en Rhodesian, läraren var VM mästare i hunddressyr som jag glömt namnet på nu, han hade två stycken Border Collie, jag gick ut med en på planen och den väntade oavbrutet på direktiv från mig, det var 100% dressyr fans ingen avslappning där inte, var nästan inte som en hund mera som en maskin, en märklig känsla.

Jo, det är dottern som vill köra dressyr och agility, men jag tror kanske att en vanlig Collie nog är bättre alternativ än just Border Collie (som, verkar som Pär påpekade, vara en uteslutande vallhund för fårägare).

Mest är vi inne på en Australian Sheperd (men även Flatcoated Retriever eller Nova Scotia Duck Tolling Retriever, eller Springer Spaniel utvärderas).

Svårt att bestämma sig, precis som med kamerasystem. 🙂
 
Håller med Sten-Åke i en hel del saker här.


..................Speciellt på mindre spegellösa systemhus så håller jag även med om att många underskattar bra fasta objektiv. Tycker stora lite tyngre ljusstarka zoomar ofta passar bäst på stora rejäla kamerahus för både greppets och balansens skull. Gillar mina mindre fasta objektiv för mina Fuji APS-C-hus. Har en del zoomar, men oftast sitter det "primes" på de. Kan helt sympatisera med och förstå Sten-Åke här...........................

Återknyter till det här inlägget lite då jag just kommer från Scandinavian.

Klämde lite på Fujifilm X-T2 och tycker det verkar vara ett väldigt fint hus. En aning lite för stort för min smak kanske men väldigt fint byggt och med bra placering av rattar, spakar och knappar.

Jag förflyttades mentalt tillbaka till 2005 till min Konica Minolta D7D och med det menar jag alls inget negativt men det är inte den trenden vi sett de senaste 10 åren generellt. Precis som med D7D så dignar kameran av rattar, spakar, kranar och knappar. På många sätt är det analog feeling och utseende men med ett i övrigt helt modernt hus.

Precis som med D7D så hade man utnyttjar platsen under rattarna för spakar som styr ännu fler funktioner. Smart. Man förstår att det kostar nära 17 000:-. Just mekaniken gjorde nog att KM hade svårt att få ekonomi i affärerna kring D7D och D5D, för det blir dyrt att tillverka. Sonys hus är ju istället nästan helt "elektroniska" och säkert mycket enklare att tillverka men ergonomin blir ju aldrig lika bar som med ett sånt här Fuji-hus. Så grattis till ett väldigt fint kamerahus. Men man undrar ju om de har råd med så mycket mekanik i framtiden. Trenden går ju inte riktigt åt det hållet generellt sett. Å andra sidan så är det ju ett signifikativt sätt att sticka ut och många som varit med på den analoga tiden gillar säkert detta skarpt. Det är ju lite som att komma hem :).
 
Kul att höra!

Överväger själv ett X-T2-hus i framtiden, men tycker personligen att det är lite för dyrt för mig i dagsläget (väntar något tag tills den kommer på kampanj eller cash back).

Har dock tvekat lite att gå upp just i storlek. Blir ju klart större och tyngre än mina relativt små X-E1 och X-T10 (inte så mycket större och tyngre än tex min m43 GX80). Kommer nog inte bara att avvakta tills priset blir attraktivare på X-T2, men även se vad efterföljarna X-T20 och X-E3 kommer med (som jag gissar är på gång inom något år).

Angående att Fujifilm avviker ifrån gängse tillverkare, och satsar på även mekansisk byggkvalitet i både hus och optik kostar säkert en slant som du är inne på. Tror du har helt rätt i ditt inlägg där.

Troligen så kommer X-systemet därför att aldrig bli något stort alternativ för "Svensson på semester" eller fotbollsmammor. Kommer nog fortsatt att vara lite av en boutiquetillverkare som mest/bara uppskattas av oss entusiaster (och några få yrkesfotografer). Helt klart ett produktsortiment som verkar tilltala oss "fotonördar" lite mer än vad det kanske gör för tex. nybörjare och allmänheten.

(Jo, även jag har ett varmt hjärta till Minoltas kameror.)
 
Jo, det är dottern som vill köra dressyr och agility, men jag tror kanske att en vanlig Collie nog är bättre alternativ än just Border Collie (som, verkar som Pär påpekade, vara en uteslutande vallhund för fårägare).
Det finns rätt många BC som tränar och tävlar agility (det brukar nästan alltid finnas en och annan BC i toppen av resultatlistorna) men som inte vallar alls, så om man har tid att träna varje dag så går det nog bra att bara köra agility (och kanske lite lydnadsträning ibland som omväxling).

BC är dock framavlad som vallhund, så det är inte fel om man har möjlighet att träna det också.
 
Ja, vi har en sån också. :)

Hon tävlade agility med viss framgång, men nådde inte Sverigetopppen. Hon var extremt säker på hinder men inte så snabb. Båda egenskaperna behövs för att hävda sig i toppen.

Hon fyllde 15 år i oktober förra året så hon är pensionär sen ett antal år tillbaka.

Jag skulle rekommendera att titta på valpar efter "working kelpies" istället för valpar efter "show kelpies". Det är två rätt så distinkta linjer och de förra är avlade för att arbeta medan de sistnämnda är avlade för skönhetstävlingar. Skönhetsavel ger generellt sämre hundar med fler medfödda dåliga egenskaper, både mentalt och fysiskt.
 
Måste man sikta på Sverige toppen, fins det inte flera klasser att välja på, vill man träna vanlig löpning med hund behöver man inte köpa en värsta formel 1 hunden som exempel, det är ett stort steg att köpa hund, kan leva C:A 12år, kostar en bra slant, en hel del vård, försäkringar och årliga veterinär besök, behöver ut minst 3ggr dagligen i ur och skur, ingen hund är den andra lik kan skilja en del fast det är samma ras, hade två hundar som blev 10,5 år bägge, lite otur med sjukdomar och händelser gjorde flera år tunga och besvärliga, bland annat en klosjukdom på den ena gjorde att han tappade alla klor, händer en gång på 4000 hundar sa veterinären.
 
Det är inte mycket mekanik i en Fuji X-T2 - det är bara att rattar och kontroller är fler och annorlunda utformade än på exempelvis Sonys kameror. X-Pro 2 har lite mer mekaniskt innehåll, då den flyttar omkring prylar i sökaren för att få till möjligheten att välja mellan OVF och EVF, men inte särskilt mycket annat är mekaniskt.

XT-2 är utformad som en DSLR, men då den bara har EVF innehåller den mindre mekanik än en dylik. Har svårt att se att den konstruktionen skulle göra att de tjänar mindre pengar.

När jag skapade tråden skrev jag spånerier om Sony och annat, men det här med diskussioner kring hundraser var oväntat. Själv har jag en nästan stendöv Softcoated Wheaten Terrier som föddes 2002 :)

https://flic.kr/p/gMwhQ8
 
Det är inte mycket mekanik i en Fuji X-T2 - det är bara att rattar och kontroller är fler och annorlunda utformade än på exempelvis Sonys kameror. X-Pro 2 har lite mer mekaniskt innehåll, då den flyttar omkring prylar i sökaren för att få till möjligheten att välja mellan OVF och EVF, men inte särskilt mycket annat är mekaniskt.

XT-2 är utformad som en DSLR, men då den bara har EVF innehåller den mindre mekanik än en dylik. Har svårt att se att den konstruktionen skulle göra att de tjänar mindre pengar.

När jag skapade tråden skrev jag spånerier om Sony och annat, men det här med diskussioner kring hundraser var oväntat. Själv har jag en nästan stendöv Softcoated Wheaten Terrier som föddes 2002 :)

https://flic.kr/p/gMwhQ8

Nä nu slirar du allt. Det är elektomekanik istället för elektronik min vän. Rattar och spakar är mekanik även på en en spegellös kamera som denna. På Konica Minolta D7D var det väldigt tydligt dessutom. Om man i den kameran bytte till auto, så ställde kameran om elektroniken och rattarna som var mekaniska kom då helt ur synk med elektroniken, då kameran kom ihåg sitt programatiska läge istället för det fysiska. Det var helt knäppte så auto använde man ju inte när man fattat det. Jag hoppas att Fuji inte gör samma misstag.

På en kamera med ett elektroniskt knappgränssnitt som är "state less" till största delen så kan inte det inträffa.

En X-T2 har väl inte främst sin design från en "DSLR" utan snarare mer som en SLR. Även DSLR:er har i många fall betydligt färre spakar, rattar och kranar än denna kamera och det är lite otypiskt att spegellösa är utrustade på detta sätt eftersom de flesta spegellösa förlorat det mesta av sina mekaniska reglage över tiden.

Till sist så är det väl inte särskilt konstigt att det är billigare att smacka ihop nåt kretskort och ett skal utan några utstickande ratar och spakar än att montera en massa mekaniska reglage också. X-T2 hart ett mycket mer komplicerat yttre än det mesta spegellöst som finns på marknaden. Det är inget problem i sig, förutsatt att folk är beredda att betala för det. Men både design och montering blir dyrare och sätter golvet för vad man måste ta betalt för att täcka sina kostnader. Det är alltid billigare med elektronik än mekanik. Men jag har för den skull inte sagt att det är bättre.

Fuji är en liten nischad tillverkare medan Sony är massproduktion på gott och ont. Det finns säkert många Sony-användare som skulle föredra ett mer Fuji-liknande hus med mer analoginfluerad mekanik. Baksidan är dock att man förmodligen inte skulle kunna göra sitt mer mekaniska användargränssnitt lika anpassningsbart efter användarnas egna preferenser som ett mer elektroniskt anpassat användargränssnitt ju möjliggör. Jag tycker båda har sina fördelar men ett tillverkardefinierat gränssnitt kommer alltid att bli mer stelt och inflexibelt. Det är en rätt stor nackdel idag faktiskt särskilt när dagens moderna kameror ofta har mängder av viktiga funktioner som faktiskt finns där men inte är aktiva vid leverans. Ta bara funktionen Eye Focus i Sonys A6XX och A7:eek:r. Dessa har till dags data krävt att användaren själv aktiverar funktionen i menysystemet och lägger ut den på någon av kamerans programmerbara knappar.
 
Senast ändrad:
Ja jösses, det kan ju vara så att man gör skillnad på det viset, men det var inte riktigt så jag menade. Tur att det finns någon som vet, eller hur?
 
Ja jösses, det kan ju vara så att man gör skillnad på det viset, men det var inte riktigt så jag menade. Tur att det finns någon som vet, eller hur?

Visst är det, eller hur?
Har man haft en D7D så har man varit plågsamt irriterad över skillnaden. De flesta andra som kommit in i detta långt senare när kamerorna blivit långt mer elektroniska i sina användardialoger har nog svårare att förstå skillnaden.
 
En X-T2 har väl inte främst sin design från en "DSLR" utan snarare mer som en SLR. Även DSLR:er har i många fall betydligt färre spakar, rattar och kranar än denna kamera och det är lite otypiskt att spegellösa är utrustade på detta sätt eftersom de flesta spegellösa förlorat det mesta av sina mekaniska reglage över tiden.
Det beror på vilket årtionde man utgår från. Klassiska ESR:er (ESR är en gammal vedertagen förkortning för Enögd SpegelReflex) som Nikon F2 har färre spakar och reglage än de flesta digitala ESR:er.
 
Fuji är en liten nischad tillverkare medan Sony är massproduktion på gott och ont.
Det beror nog på hur man räknar. Fujifilms nettoinkomst 2015 var 137.1 miljarder yen, medan Sonys var 147.8 miljarder yen. Räknar man omsättning är Sony ungefär 3 gånger större än Fujifilm.

Men frågan är väl hur deras respektive kameradivisioner mår ekonomiskt, och det har jag inget svar på alls. Har du?

(Källa till ovanstående siffror är WIkipedia).
 
Martin i all ära men jag vill ha lite mer hårddata också och nu kan ni se vad Lensrental skriver i sin jämförelse där man kan se hur GM-objektivet ser ut i en jämförelse med konkurrenterna.

Jag känner mig djupt misstrodd! :)

Nädå, faktum är att Roger Cicalas mätningar och tester ofta är lite av "facit", de gör ju faktiskt riktiga MTF-mätningar (vilket även Christian på Objektivtest.se gör) vilket är en mer exakt metod att betrakta prestanda än vad vi gör när vi testar. Vi kör ju med vanliga konkreta bildjämförelser, i linje med vår allmänna testfilosofi att besvara frågan "hur funkar det i praktiken?"

Intressant nog har jag ju testat Sony-objektivet två gånger, först när vi skrev en artikel om det, där jag använde min egen Nikon AF-S 70-200 VR II som jämförelse och där det var ganska tydligt att Sony presterade bättre (framför allt skarpare). Det var ingen överraskning eftersom jag tidigare jämfört det Nikon-objektivet med Canons mycket fina EF 70-200 USM II och sett ungefär samma skillnad där.

Sedan när vi helt nyligen testade Nikons nya 70-200 E FL tog jag också åter igen in Sony 70-200 GM, nu som jämförelse (utöver att jag jämförde med Nikons äldre 70-200 VR II). Här upplever jag skärpan hos Nikons nya och Sony-objektivet som ganska lika (däremot vinjetterar Nikon-objektivet mer).

Det kan vara så att jag helt enkelt fått ett ovanligt bra exemplar av Sony 70-200 GM, men så vitt jag vet brukar Cicala och gänget på Lensrentals testa minst fem exemplar för att så långt som möjligt få bort det här med exemplarvariation.

Men man får också sätta de här i ett sammanhang - det är ju inte precis så att Sony 70-200 GM är dåligt - det är fortfarande skarpare än till exempel Nikon 70-200 VR II som inte är något dåligt objektiv det heller. Däremot kanske de inte riktigt håller det Sonys marknadsföring antytt, att det skulle springa i cirklar runt konkurrenterna. Men konkurrenternas marknadsföring antyder ungefär samma sak, och det stämmer ju inte heller så det jämnar väl ut sig :) Jag skulle nog generellt säga att det Sony gjort med sin GM-serie är att skapa flera objektiv som står sig mycket bra (ibland marginell bättre, ibland marginellt sämre) jämfört med motsvarande (pris, vikt, storlek, målgrupp) objektiv från Canon och Nikon, och det är i slutändan inget dåligt betyg.
 
Jag känner mig djupt misstrodd! :)

Nädå, faktum är att Roger Cicalas mätningar och tester ofta är lite av "facit", de gör ju faktiskt riktiga MTF-mätningar (vilket även Christian på Objektivtest.se gör) vilket är en mer exakt metod att betrakta prestanda än vad vi gör när vi testar. Vi kör ju med vanliga konkreta bildjämförelser, i linje med vår allmänna testfilosofi att besvara frågan "hur funkar det i praktiken?"

Intressant nog har jag ju testat Sony-objektivet två gånger, först när vi skrev en artikel om det, där jag använde min egen Nikon AF-S 70-200 VR II som jämförelse och där det var ganska tydligt att Sony presterade bättre (framför allt skarpare). Det var ingen överraskning eftersom jag tidigare jämfört det Nikon-objektivet med Canons mycket fina EF 70-200 USM II och sett ungefär samma skillnad där.

Sedan när vi helt nyligen testade Nikons nya 70-200 E FL tog jag också åter igen in Sony 70-200 GM, nu som jämförelse (utöver att jag jämförde med Nikons äldre 70-200 VR II). Här upplever jag skärpan hos Nikons nya och Sony-objektivet som ganska lika (däremot vinjetterar Nikon-objektivet mer).

Det kan vara så att jag helt enkelt fått ett ovanligt bra exemplar av Sony 70-200 GM, men så vitt jag vet brukar Cicala och gänget på Lensrentals testa minst fem exemplar för att så långt som möjligt få bort det här med exemplarvariation.

Men man får också sätta de här i ett sammanhang - det är ju inte precis så att Sony 70-200 GM är dåligt - det är fortfarande skarpare än till exempel Nikon 70-200 VR II som inte är något dåligt objektiv det heller. Däremot kanske de inte riktigt håller det Sonys marknadsföring antytt, att det skulle springa i cirklar runt konkurrenterna. Men konkurrenternas marknadsföring antyder ungefär samma sak, och det stämmer ju inte heller så det jämnar väl ut sig :) Jag skulle nog generellt säga att det Sony gjort med sin GM-serie är att skapa flera objektiv som står sig mycket bra (ibland marginell bättre, ibland marginellt sämre) jämfört med motsvarande (pris, vikt, storlek, målgrupp) objektiv från Canon och Nikon, och det är i slutändan inget dåligt betyg.


Tester ur verkligheten som du gör är alldeles utmärkt och förstärks på ett utmärkt sätt med dom jämförelser som du gör, man vet om att tex både C/N 70-200f/2,8 är bra, lika så deras lite berömda 24-70f/2,8. C/N objektiven har väl fått ett otal tester av många även på nätet, så jämförelserna är grädde på moset, förstår att du även mins när du fotar likartade motiv, som kanske segelbåten med Fujinon 100-400 som såg bra ut.
 
Jag undrar om någon testat ljud nivå som VR (IS, OSS) skapar.

Jag har köpt min första riktiga VR lens, 70-200/2.8 VR2 och tycker att ljud som VR skapar är lite väl högt (jag upplever det "fläktljud i laptop")...har bara testat objektiv hemma utan något annat ljud i rummet...kanske kommer jag inte att märka detta i verkligheten? Det slutar kanske 3-4 sek efter man släppt tryckaren... Undrar om motsvarande objektiv från SONY och CANON låter vid VR (OSS/ IS) på?

Det ända som jag har för referenser är SONYs E-APS_C 16-70/4, 18-105/4... dessa är objektiv med betydligt mindre vikt i glaset om detta har något betydelse...
 
Svar på inlägg i tråden om MC-11.

@Mats: förstår att du ser lite annorlunda på det då du, till skillnad ifrån tex. mig, främst skall filma med kameran. Har inte själv riktigt det perspektivet (och därmed så blir nog både korrekt pålitlig AF och kamerabalans viktigare för mig som handfotar). Intressant oavsett att höra hur du resonerar. Tycker det känns som du ändå tänkt igenom det hela ganska ordentligt och har bra koll på alternativen för dig (även om det svänger snabbt ibland, men man måste nog vara lite agil och flexibel i vissa situationer).

Nja, inte riktigt.
Jag är fotograf (stillbild) sedan väldigt många år tillbaka (70-talet), men har nu på senare tid börjat intressera mig för film. Mycket tack vare min son som gått gymnasieutbildning inom det och nu jobbar med det, fast i huvudsak med post-production.

Jag har fått prova mig fram och varit med och lärt mig från de produktioner som grabben har gjort med sina kompisar och nu börjat filma mer och mer själv. Det är verkligen kul, så jag har blivit biten av det. Ska inte påstå att jag är särskilt duktig ännu, men ju mer man tränar så.

Det behövs ett helt annat tänkande och kräver tålamod. Med stillbild kan man missa några bilder, det är ju bara att kasta, men vid filmning måste en hel scen under längre tid sitta. Exponeringen är jätteviktig att den är konstant, så man måste köra manuellt och ibland justera bländare under tiden under en tagning och likaså fokusering som måste vara följsam och inte får hoppa till. Vid stillbild spelar det ingen roll hur det är mellan bilder och mycket går att fixa till i efterbehandling, vilket inte alls är enkelt att göra med film.

Så just för att det kräver lite mer och är annorlunda teknik så är det så kul att lära om från början.

Därför är videofunktionaliteten i kamerorna viktig för mig.
Det betyder inte att jag slutat plåta stillbild, så att jag främst ska filma stämmer inte riktigt. Vill däremot ha grejer man kan använda till bägge.

Alla kameror är ju inte bra på allt, så i mitt fall har jag flera olika. Jag är inte sådär jätteförtjust i Canon-kameran t.ex., den är lite sämre än Sony-grejerna på det mesta, men en sak gör den förbaskat bra och det är att använda för stillbildsfoto med långt tele där den är helt överlägsen.

Det är just för att den inte främst ska användas för filmning som jag tänkt om igen och nog ändå stannar med Sony ett tag till istället för att gå till m4/3. Har skickat tillbaka Panasonic GH4 nu och avvaktar lite tills jag funderat färdigt. Grejerna jag har är inte dåliga på något sätt, men inbyggd stabilisering och pekskärm skulle vara najs.

Jag kanske avvaktar med nyköp tills februari nångång då det ryktas om att Sony kanske lanserar någon ny A7III eller A7000 eller nåt. Är inte främmande för FF, men A7II-serien som den är idag är inte så lockande.

Sigma-adapterns tidigare icke-funktion gjorde att värdet minskade en del som allround, men nu med fungerande 18-35 så känns det lite roligare.


/Mats
 
Det är ju här det här med FF och APS-C kommer in om vi nu ska prata ljusstyrka. Har du ett APS-C -hus så får du lägga upp 15 000:- extra bara för att hamna på samma ruta som de som kör FF. Sedan finns dock en annan trade off att ta hänsyn till och det är ju den skenbara "brännviddsförlängningen" som gör en 70-100 till en 105-300mm istället och i en del fall är det också något positivt trots att det kostar ett stopp i ljusstyrka.

Det är ju Sony som fått hybris i prissättningen av sina objektiv.
Om de lyckas sälja dem för de priserna så är det väl bra för Sony, men jag är i alla fall ingen kund som handlar ett 70-200/2,8 för 30 papp.

Ska du jämföra en kamera för 30 000 (A7RII) och ett objektiv för 30 till (70-200/2,8 GM) så kan du lika gärna sätta det emot A6500 (16 000 kr) och Sigma 50-100/1,8 (10 000 kr). Då kommer du närmare brännviddsområdet, fast iofs med aningen mindre omfång i zoomen, plus ytterligare ett halt stopps ljusstyrka än det som skillnaden i sensorstorlek ger.

Så, det är strunt att man får lägga ut 15K extra med APS-C för att komma på samma ruta som FF.

Snarare så att för mindre än halva priset så får man mer än FF-kombon!


/Mats
 
Jo, Sony vet hur de skall ta bra betalt. Tycker även att Nikon tyvärr gått lite åt det hållet den senaste tiden (även om ett bra komplett FF-system nog fortfarande är klart billigare där).

Känns som om Canon och Fuji varit (än så länge) lite mer modesta med sina prishöjningar.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar