Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Allmäna spånerier om Sony och annat

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag tror inte X-T3 kommer slå, eller ens vara så nära, A9 i extrem prestanda för action- och sportfoto. Behöver du massor av pixlar och snabb AF är A7R III det bästa som finns just nu (och ett par år framöver tills A7R IV kommer).

X-T3 vet vi inte så mycket om (eftersom den inte finns), men än så länge finns inte någon APS-kamera med fler än 24 megapixel (om vi bortser från Samsungs avsomnade kameror) såvitt jag vet. Däremot är det väl inte alls omöjligt att den kan ha AF i klass med Sonys A6500 som bygger på samma sensor. Redan X-T2 och X-Pro 2 är ju väldigt nära.
 
Det behöver du inte skämmas över. A9 är nog troligen ett av de finaste spegellösa kamerahus som finns just nu (lite beroende på vad man är ute efter), men du är knappast ensam att tycka att priset på kamerahus i de regionerna är för högt (tror inte ens att varken Bengt eller Sten-Åke köpt någon A9 själva, och det säger en del). .............................

A9 är en konceptkamera som mycket visar vad som är möjligt med den sensor som finns i den kameran. Det är alltid dyrt på olika sätt att vara "early adopter" av ny teknik. Det finns ingen stackad bakbelyst sensor annat än den idag. Men snart kommer den tekniken att vara lika allmän som vanlig BSI är idag i både 1" och FF-världarna. Inom APS så ligger man fortfarande två generationer efter i sensortekniska steg räknat (jag räknar inte Samsung för de finns inte mer). Jag väntar fortfarande på nya sensortekniken i A6XX-serien men även där räcker ju A6500 väldigt långt även om jag förstår att många mycket hellre väljer Fuji av det skälet också.

Jag kommer f.ö. aldrig att köpa en A9 liknande kamera för det är inte alls min profil. A7r III är "overkill" den med i vissa avseenden som exv. när det gäller snabbhet för mig. Jag använder i princip aldrig seriebildtagning och jag behöver vare sig 10 och definitivt inte heller 20 bilder av samma motiv (för det är väl det man får med fingret på den avtryckaren i en sekund - hemska tanke. Jag tar sällan mer än två bilder av samma motiv för så säker är jag fortfarande att det sitter och jag tar sällan bilder av rörliga motiv.

Förutsättningarna idag är galet mycket mer förlåtande än när jag fotade dia som min gamla huvudinriktning var. Då tog jag sällan mer än en bild av varje motiv på mina långresor, för film var både dyrt och skrymmande om man skulle vara ute kanske 3-4 månader. Jag skulle inte köpa en A9 idag ens om den kostade 20 000. Men en A7r III skulle jag inte säga nej till. Mycket mer intressant kamera tycker i alla fall jag.

Jag prioriterar mycket hellre bildkvalitet och detalj istället för snabbhet.


Sen är det tydligen en hel del som tycker som Joakim i bloggen här på FS första sidan just nu, d.v.s. att det är svårt att få inspiration i en mätt medelklassverklighet där det inte händer så särskilt mycket som känns värt att gå igång på.

https://www.fotosidan.se/blogs/joakimke/se-bilden-vilka-ar-var-tids.htm

Alf Jagnell svarade bl.a. : "sälj kameran och använd mobilen till att ta minnesbilder på dina nära och kära"

Ibland behöver folk kanske inte en A9 fast den finns och de har råd. Det räcker kanske faktiskt med en mobil t.o.m.

Jag skulle väl istället rekommendera ett miljöombyte :) - man behöver inte ens åka långt nödvändigtvis men resor är ju aldrig fel som inspiration och jag tar fortfarande mest bilder då, som många andra.
 
CIPA:s siffror för 2017 har kommit - kommentar?

7,5 miljoner DSLR:er såldes mot 4,1 miljoner non-DSLR som väl är spegellöst. Så det är som jag sagt tidigare ingen överdrift att säga att det är en bra bit kvar innan spegellöst ens har 50% det trots en ökning på 40%. Canon klarar sig fortfarande hyfsat med sin gamla teknik och Nikon lite sämre.

Jag tycker kommentaren kring denna 4%-iga säljökning är värd att notera då naturkatastroferna i Japan och Thailand ju påverkade det årets resultat ordentligt. 4% blev det trots att världsekonomin dånade på i sin högkonjunktur hela året utan avbrott. Var hamnar man då när det vänder där framme.

https://www.sonyalpharumors.com/201...camera-market-value-increase-4-compared-2016/

CIPA released the 2017 camera shipment numbers based on actual Japanese companies data. MirrorlessRumors analysis:


1) For the first time in many years the last year wasn’t worse than the year before. The market sales value increased by exactly 4%. Honestly, I wouldn’t be too much happy about it because in 2016 we had the massive sensor shortage because of the Kumamoto Sony factory damage (caused by the earthquake).

2) DSLR sales decreased by 10% compared to 2016 but Mirrorless sales went up 40%. And I guess that in 2018 with Nikon and Canon going “serious” with mirrorless this marks the beginning of the end for the DSLR market.

So while the numbers are good on paper they are still way underwhelming. Hard to see the camera market going any better in 2018.
 
Det skulle jag vilja se någon försöka med idag! :)

Jag blev fotad när jag gick omkring med en cowboy hatt, var väl runt 10 års åldern, frågade honom om det var dyrt, nej det är billigt sade han, man visste att farsan/morsan vände på slantarna. Morsan köpte bilden i alla fall så den var nog inte så dyr, bilden ligger väl i någon låda hemma hos mig. Bilden var av oskyldig art och lite uppförstorad så lite jobb var nedlagt på bilden, men jag var trots åldern orolig över hur morsan skulle reagera, och liksom tvingas att köpa bilden, kommer inte i håg om fotografen kom hem med bilden, eller om den kom på posten.
 
Sen är det tydligen en hel del som tycker som Joakim i bloggen här på FS första sidan just nu, d.v.s. att det är svårt att få inspiration i en mätt medelklassverklighet där det inte händer så särskilt mycket som känns värt att gå igång på.

https://www.fotosidan.se/blogs/joakimke/se-bilden-vilka-ar-var-tids.htm

Alf Jagnell svarade bl.a. : "sälj kameran och använd mobilen till att ta minnesbilder på dina nära och kära"

Ibland behöver folk kanske inte en A9 fast den finns och de har råd. Det räcker kanske faktiskt med en mobil t.o.m.

Jag skulle väl istället rekommendera ett miljöombyte :) - man behöver inte ens åka långt nödvändigtvis men resor är ju aldrig fel som inspiration och jag tar fortfarande mest bilder då, som många andra.

Jag har hamnat där Joakim är. Och tydligen har fler gjort det. Det känns svårt att få igång ett eget projekt som skänker personlig tillfredsställelse tycker jag.

Som du skriver är resa till helt annan miljö en möjlig lösning.

Själv tror jag att det i mitt fall ligger en viss lathet i mitt lilla dilemma. Det finns sannolikt en massa saker att dokumentera alldeles runt knuten. Gäller bara att knyta kontakten. Har länge tänkt be om lov att få dokumentera en gitarrbyggare eller annan hantverkare. Har i min närhet en kille som sysslar med att restaurera gamla mahognybåtar och återställa motorerna till ursprungligt skick.

Jag har bara inte fått tummen ur. Så det är mitt eget fel. I och för sig har jag mycket annat som pågår och komplicerar mitt liv just nu, men det känns som en bortförklaring. När de sakerna är utredda är det ju bara att ta kontakten. Att dokumentera de projekt jag nämnt handlar ju inte bara om en session utan fler under en längre tidsperiod.
 
Jag har hamnat där Joakim är. Och tydligen har fler gjort det. Det känns svårt att få igång ett eget projekt som skänker personlig tillfredsställelse tycker jag.

Som du skriver är resa till helt annan miljö en möjlig lösning.

Själv tror jag att det i mitt fall ligger en viss lathet i mitt lilla dilemma. Det finns sannolikt en massa saker att dokumentera alldeles runt knuten. Gäller bara att knyta kontakten. Har länge tänkt be om lov att få dokumentera en gitarrbyggare eller annan hantverkare. Har i min närhet en kille som sysslar med att restaurera gamla mahognybåtar och återställa motorerna till ursprungligt skick.

Jag har bara inte fått tummen ur. Så det är mitt eget fel. I och för sig har jag mycket annat som pågår och komplicerar mitt liv just nu, men det känns som en bortförklaring. När de sakerna är utredda är det ju bara att ta kontakten. Att dokumentera de projekt jag nämnt handlar ju inte bara om en session utan fler under en längre tidsperiod.

Vi har ju åtminstone årstiderna och ljuset! Tänk Barbados med 27-28 grader året om och ständig sol. Hur kul är soldränkta stränder 365 dagar om året?

Men ibland finns de ju där projekten mitt framför näsan. Jag fotade t.ex. tunnelbygget mellan Riddarholmen och Södermalm under flera år medan det fortskred bara för att jag tyckte det var så häftigt. Jag kanske lägger upp en portfolio med det men det blir nog längre fram. Jag vet att jag tog bilder Stadsmuseet inte kunde ta då jag hade bättre grejor än de hade (jag har aldrig sett deras fotografer plåta med så långa brännvidder som jag hade då) och de hade förmodligen inte heller det fokus jag kunde ha då de måste springa på en massa annat.

Jag tror annars vi i Sverige byggt bort en massa av det fotografer ofta älskar att plåta i form av lätt förfallna miljöer och människor som exv. Christer Strömholm brukade plåta. Alla ölfiken är ju borta och klientelet utlokaliserat till förorterna där det sakta dött bort. Det nya Sverige blev både antiseptiskt, doftlöst och lite prudentligt välkammat och småtråkigt.

Jag tycker jag har en massa saker jag skulle vilja berätta om och jag har massor av åldre bilder att göra det med. Varför skulle det inte gå att göra detsamma med nya?

Men en sak jag tänkte på idag när jag läste DN där de skrev om den nya "flygskamman" (av miljöskäl då) var ju att när jag reste förr så åkte jag mycket mer över land än nu. En resa jag gjorde gick från Isreal med båt över Cypern till Grekland och Turkiet. Tåg från Turkiet till Iran. Bussar och gamla lastbilar genom Afghanistan både dag och natt över Pakistan till Indien. En annan gång med båt till Finland genom Karelen med tåg till Moskva. Lite flyg till Azerbadjan där det blev båt över Kaspiska havet till Bandar Palevi i norra Iran och sedan genom samma länder därifrån till Indien och Kashmir. Man såg otroligt mycket då när man åkte över land genom stora delar av Asien under många veckor de resorna tog. Idag tar ungdomar flyget till Sydney och flyger över hela Asien. Vem åker till Indien idag?? Ett av de mest fotovänliga länder som finns.

Men världen har ändrats på gott och ont. Det går svårligen att göra dessa resor idag genom Mellan Östern p.g.a. alla krigen och all extremism i olika former. Världen har idag även en enhetskultur på ett helt annat sätt än tidigare och den känner vi ju redan hemifrån. Även världen har tyvärr blivit lite tråkigare kan jag tycka. Det är inte heller lika kul att resa p.g.a. allt säkerhetsstrul och folks ökade misstänksamhet mot andra människor.
 
Jag tror annars vi i Sverige byggt bort en massa av det fotografer ofta älskar att plåta i form av lätt förfallna miljöer och människor som exv. Christer Strömholm brukade plåta. Alla ölfiken är ju borta och klientelet utlokaliserat till förorterna där det sakta dött bort. Det nya Sverige blev både antiseptiskt, doftlöst och lite prudentligt välkammat och småtråkigt.

_______________________________________________________

Men världen har ändrats på gott och ont. Det går svårligen att göra dessa resor idag genom Mellan Östern p.g.a. alla krigen och all extremism i olika former. Världen har idag även en enhetskultur på ett helt annat sätt än tidigare och den känner vi ju redan hemifrån. Även världen har tyvärr blivit lite tråkigare kan jag tycka. Det är inte heller lika kul att resa p.g.a. allt säkerhetsstrul och folks ökade misstänksamhet mot andra människor.


Nu har jag turen eller oturen, beroende på hur man nu ser det att bo i Kronobergs Län/Småland som är stenigt, kargt och skogigt. Det finns ff en hel del gamla kvarnar vid de många små åarna och förfallna små sågverk, gammal räls vid torvmossarna och en del enslingar som bor i gamla kåkar på vischan utan el och rinnande vatten.

Fast många av dessa har jag redan varit med om och gjort reportage om när jag var anställd pressfotograf. Skulle kanske söka upp de miljöerna igen och göra lite annorlunda bilder än de jag tog anno dazumal.
Tyvärr får jag nog skynda mig i så fall vad gäller vissa objekt innan grävskoporna glufsar i sig dem.

Men det finns fler.

Det är inte läge för mig att resa långt just nu. Annars hade Västindien eller Skottland legat på önskelistan.

Fast sedan är jag fruktansvärt glömsk att ta med mig bra fotoutrustning när jag är på sjön. Har jag bara en liten kamera med begränsningar kan man ge sig fan på att det dyker upp de mest fantastiska saker. Till exempel mötte jag och frun 2 stora vildsvin mitt ute på Bolmen 3 nautiska mil från närmaste landremsa.

Visste inte ens att slika bestar kunde simma. Allt vi hade att plåta med på fisketuren var fruns mobil. Å andra sidan kan man ge sig lika mycket fan på att inget händer om jag tar med en bra, snabb kamera med rejäla objektiv. Fast chansen ökar ju till bättre motiv ju fler ggr man tar med sig bra utrustning.

"Enhetskulturen" har jag upplevt på mina resor och då har det mest blivit arkitekturbilder och ganska typiska turistbilder. När man sedan bryter sig ut från de gängse städerna och stränderna är risken stor att man numera hittar rena turistfällor där man tidigare kunde vara helt ensam.

Fast även mycket vardagliga motiv går ju att göra spännande genom udda kameravinklar, använda mer grod- eller fågelperspektiv och därtill bryta mot gängse gamla fotografiska regler. D v s om man inte blivit för bekväm med åren:)
 
Ja det där med udda kameravinklar ångrar man sig i dag när man tittar på gamla bilder, slöoxe brukar jag kalla mig själv, utan att förnärma oxen på något sätt. lite bättre blev det när man kunde börja att kolla bilderna på skärmen, skulle också ha tittat ännu mera i sökaren, när man flackar med ögonen och söker motiv så blir det annorlunda, ögona är finurligare än objektiven alla fall innan synen börjar att konstra allt för mycket.
 
Nu har jag turen eller oturen, beroende på hur man nu ser det att bo i Kronobergs Län/Småland som är stenigt, kargt och skogigt. Det finns ff en hel del gamla kvarnar vid de många små åarna och förfallna små sågverk, gammal räls vid torvmossarna och en del enslingar som bor i gamla kåkar på vischan utan el och rinnande vatten.

Fast många av dessa har jag redan varit med om och gjort reportage om när jag var anställd pressfotograf. Skulle kanske söka upp de miljöerna igen och göra lite annorlunda bilder än de jag tog anno dazumal.
Tyvärr får jag nog skynda mig i så fall vad gäller vissa objekt innan grävskoporna glufsar i sig dem.

Men det finns fler.

Det är inte läge för mig att resa långt just nu. Annars hade Västindien eller Skottland legat på önskelistan.

Fast sedan är jag fruktansvärt glömsk att ta med mig bra fotoutrustning när jag är på sjön. Har jag bara en liten kamera med begränsningar kan man ge sig fan på att det dyker upp de mest fantastiska saker. Till exempel mötte jag och frun 2 stora vildsvin mitt ute på Bolmen 3 nautiska mil från närmaste landremsa.

Visste inte ens att slika bestar kunde simma. Allt vi hade att plåta med på fisketuren var fruns mobil. Å andra sidan kan man ge sig lika mycket fan på att inget händer om jag tar med en bra, snabb kamera med rejäla objektiv. Fast chansen ökar ju till bättre motiv ju fler ggr man tar med sig bra utrustning.

"Enhetskulturen" har jag upplevt på mina resor och då har det mest blivit arkitekturbilder och ganska typiska turistbilder. När man sedan bryter sig ut från de gängse städerna och stränderna är risken stor att man numera hittar rena turistfällor där man tidigare kunde vara helt ensam.

Fast även mycket vardagliga motiv går ju att göra spännande genom udda kameravinklar, använda mer grod- eller fågelperspektiv och därtill bryta mot gängse gamla fotografiska regler. D v s om man inte blivit för bekväm med åren:)

Ja jag har mött simmande vildsvin själv med min egen båt mellan Bogesundslandet Vaxholm och spetsen på Tynningö där de gick i land på en liten ö. Tänk om ägaren gått ut i mörkret för att slå en drill då! De är rätt stora en del.

Så den bästa rekommendationen är väl att man ska ha kameran med sig - eller hur? Det är ju ofta bra om man går upp tidigt också. En del mornar på sommaren vid vattnet är ju magiska.

Ett litet exempel på hur snabbt saker förändras kan jag ta i Thailand där jag var på Phuket 1976 (året efter Viet-Nam-kriget tog slut). Jag åkte Tuk Tuk ut till Patong Beach då som då bara var en rätt tom hippie beach. Allt som fanns där då var något påbörjat bygge i hörnan av beachen. Inga hotell fanns utan man fick hyra en bastmatta i en Chai Shop på beachen och sova på golvet. På natten sprang råttorna runt sovsäckarna och letade fried rice som gästerna tappat på golvet. Annars fanns ingenstans att bo där ute utan det gjorde man i Phuket Stad.

När jag kom tillbaka precis i slutet på nittiotalet efter nära 25 år så fanns en hel stad där.
 
Så den bästa rekommendationen är väl att man ska ha kameran med sig - eller hur? Det är ju ofta bra om man går upp tidigt också.

Ibland är det dock bättre att bara njuta av vyerna och inte bry sig om att ta några bilder. Det har hänt ett par gånger att jag har betraktar soluppgången hemmavid, rusat in efter kameran och sen tagit några bilder, men bilderna gjorde inte upplevelsen rättvisa. Möjligen att en bättre fotograf (och Photoshoppare) än jag hade kunnat få till bilder som var i närheten av upplevelsen, men jag tvivlar lite.

Det är förstås ändå alltid bättre att ha kameran med sig än inte.
 
Ibland är det dock bättre att bara njuta av vyerna och inte bry sig om att ta några bilder. Det har hänt ett par gånger att jag har betraktar soluppgången hemmavid, rusat in efter kameran och sen tagit några bilder, men bilderna gjorde inte upplevelsen rättvisa. Möjligen att en bättre fotograf (och Photoshoppare) än jag hade kunnat få till bilder som var i närheten av upplevelsen, men jag tvivlar lite.

Det är förstås ändå alltid bättre att ha kameran med sig än inte.

Det är alldeles rätt men hade jag inte tagit alla mina resebilder och dokumenterat vad jag sett, så hade jag glömt det mesta idag så det är inte ett vettigt råd rent generellt tycker jag. Mindfullness är poppis idag men mina bilder jag tagit har jag och de som helt gått vilse i sin mindfullness kommer kanske tycka det var synd att de inte har något kvar att hänga upp sina minnen på.

Då fanns inga mobilkameror så den risken är betydligt mindre idag trots mindfullness-trender och annat. Annat är väl snarare att de flesta idag kommer missa det mesta om de sitter och tittar på sina telefoner när det faktiskt händer. Hur vanligt är det inte idag att se både mammor och pappor som är helt bortkopplade från de barn de är ute med för att de har näsan i telefonerna? Bara för att ta ett av de vanligaste och mest övertydliga exemplen på hur man idag missar "att njuta av vyerna".
 
Jag tycker nog att det är ett vettigt råd rent generellt.

Vad jag skrev var alltså att ibland är det bättre att låta bli fotograferandet och att det alltid är bra att ha en kamera med sig.
 
Ang mobiltelefoner (läs smartphones) håller jag med Sten-Åke. "Fånen" är ett verktyg precis som en yxa. Kan användas på olika sätt. Yxan kan man hugga ved med eller hugga sig i foten.

Anser att smartphone på något underligt vis missbrukas i hög grad. Den skulle ju föra människor samman enl all reklam. Verkar som den i hög grad alienerat stora grupper från att uppnå riktig kontakt med varandra.

Det är tragiskt att se människor (inte minst äldre) sitta bredvid varandra och vid minsta "bling" begrava skallen i den lilla displayen bara för att kolla något. Förstör all muntlig konversation och hindrar att ta intryck av omgivningen.

"Rätt" använd enl min åsikt är en smartphone ett fantastiskt verktyg, men när folk kring ett exempelvis ett dukat midsommarbord/julbord sitter och och messar till varandra i stället för att prata med varandra har det gått för långt. Har upplevt det.

Likaså familjen i soffan där 2 vuxna och 2 barn sitter bredvid varandra framför TV:n och stirrar ned i sina paddor eller fånar med händerna knäppta kring fånen så det liknar ett bönemöte.
Det är ingen skröna. Jag har sett det och skyndsamt gått därifrån eftersom ingen kollar något gemensamt och svarar knappt på annat tilltal annat än med frasen "ska bara ta det här".
 

400/2.8 är ju klart användbart. Men i länken står ju också följande ang FUJI:

"Fujifilm also has high-end end telephoto glass coming in time for Tokyo along with a Sony a9 like camera, the Fujifilm X-T3, so maybe both companies will make a big push at the 2020 Olympics."

Alltså förutom ett 200/2.0 med extender en X-T3 kamera. Om den är lik A9 som det står skulle det kunna vara en FF. Men satsningen på 200/2.0 antyder kanske att det är en snabb aps-c.

Fast detta är ju en ryktessajt. Så vad som kommer eller inte lär ju visa sig.
 
400/2.8 är ju klart användbart. Men i länken står ju också följande ang FUJI:

"Fujifilm also has high-end end telephoto glass coming in time for Tokyo along with a Sony a9 like camera, the Fujifilm X-T3, so maybe both companies will make a big push at the 2020 Olympics."

Alltså förutom ett 200/2.0 med extender en X-T3 kamera. Om den är lik A9 som det står skulle det kunna vara en FF. Men satsningen på 200/2.0 antyder kanske att det är en snabb aps-c.

Fast detta är ju en ryktessajt. Så vad som kommer eller inte lär ju visa sig.
Gissar att Fuji inte kommer med FF deras område är APS-C & högkvalitativa objektiv just anpassade för dessa. Förutom MF som dom börjat bygga upp.
 
Fujikameran är med 99% sannolikhet en APS-C, men möjligen med stabilisering på sensorn (vilket Fuji tidigare inte velat ha). 200/2 är lite kort i OS-sammanhang tror jag, även om det fungerar bättre på Vinter- än sommar-OS.

Sonys 400/2,8 är förstås klockrent för sportfoto, och jag skulle tro att vi kommer få se en hel del bilder tagna med det objektivet och A9 från vinter-OS (av utvalda testfotografer).

Att spegelfritt kommer också bland sportfotografer är en självklar utveckling, även om det än så länge finns begränsningar i tekniken och utbudet av objektiv. Sedan kommer det att ta tid att övertyga alla hyperkonservativa yrkesfotografer att gå från de prylar de redan kan - blir nog lättare att få unga nya fotografer i branchen att ta till sig den nya tekniken.
 

Jag har lite svårt för när en fotograf (som dessutom gör en grej av att fotografera med Sony Alpha) skriver följande. Hittills har han inte gjort några mästerverk under OS (åtminstone inte visat på instagram), men det kan ju komma :)

Being able to use just about any lens on a Sony body is a huge advantage and I feel that when I use some third party lenses on my Sony α9 with the MC-11, it outperforms the branded camera bodies with the same lens.

Visst har MC-11 blivit bättre, men jag tror det är i ytterst få fall det faktiskt blir bättre för en sportfotograf än när objektivet är monterad på en Canon.
 
Jag har lite svårt för när en fotograf (som dessutom gör en grej av att fotografera med Sony Alpha) skriver följande. Hittills har han inte gjort några mästerverk under OS (åtminstone inte visat på instagram), men det kan ju komma :)

Visst har MC-11 blivit bättre, men jag tror det är i ytterst få fall det faktiskt blir bättre för en sportfotograf än när objektivet är monterad på en Canon.

Sony brukar vara bra på att både betala och sponsra fotografer (anekdotvis långt mycket mer än andra tillverkare), men de brukar ofta (ibland i vissa fall mer otydligt som tex. Brian Smith) iaf deklarera sig som "Sony Artisan". Vilket är bra, för då vet man vilka som är betalda av Sony för att prata väl om deras varor och tjänster (eller har iaf. en chans att ta reda på det genom att googla lite enkelt när de inte själva kanske alltid väljer att vara så tydliga med det förhållandet, som tex. med Brian).

Men vad jag nu hört så verkar det som Sony sponsrar/betalar även fotografer utanför "Sony Artisan"-programmet. Det gör det hela naturligtvis lite lurigare för oss konsumenter och mediakonsumenter att kunna skilja på de som är betalda/sponsrade av Sony, eller som uttalar sig helt opartiskt.

Jag har ingen aning om Nick Didlick hör dit ibland de sponsrade/betalda, utanför deras normala "Sony Artisan"-program av PR-fotografer, men han förekommer iaf. som talare på flera Sony-event tillsammans med dessa officiella PR-fotografer, på vissa av Sonys företagssajter som AlphaUniverse, och i vissa av deras YouTube-reklamfilmer.

https://alphauniverse.com/stories/sony-artisan-booth-presentations-at-photoplus-2017/

http://briansmith.com/tag/sony-artisans/

Kanske han dock bara är en vanlig nöjd kund. Vem vet.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar