Afghanistan 2021 - Nu börjar nog ett nytt kapitel igen

[PMD]

Det som talar emot att talibanerna kan störtas på kort sikt är att få kommer vilja gå in och sponsra moståndet som nu formerar sig i Pansjir och det är osäkert om de kan få fram någon som kan fylla Massouds roll.

Det troligaste är nog att det kommer att bli en lågintensiv konflikt mellan talibanerna och resterna av norra alliansen tillsammans med lite av den afghanska armén. Den konflikten kommer knappast att avgöras militärt.

På lång sikt beror mycket på vad Kina hittar på. Det kan vara frestande för talibanerna att ta emot ekonomiskt stöd och kinesiska investeringar, men det kommer obönhörligt att leda till ökat materiellt välstånd. Ökat välstånd brukar leda till krav på politiskt frihet, så talibanerna får väl gå kurs hos kineserna om hur man ökar välståndet utan att drabbas av en massa krav på frihet.

 

[PMD]

Såg nyligen en dokumentär där Tigran Feiler besökte kokaodlare i Colombia och bonden som odlade buskarna sade ungefär: "Det är inga bönder som blir rika på kokaodling".

Men utan kokadling skulle bonden vara hänvisad till att odla grödor som ger sämre inkomst. Stora pengar är ett relativt begrepp.
(Det gäller förstås även för vallmoodlare).

 

[PMD]

Skrivstil använder nog väldigt få unga idag. Så skriva och skriva snabbt, vilket behövs vid högre studier, behärskar många heller inte. Det är ett handikapp.

Många skriver snabbare på sin dator än vad en skribent som skriver skrivstil gör. En stenograf klår dem nog bägge, men stenografi är inte heller en särskilt vanlig färdighet.

On topic: I Afghanistan kommer antalet människor som kan skriva att minska med tiden.

 

[PMD]

Afghanistan är ett eget land så varför ska väst lägga sig i vilka som styr där?

För att det råder/rådde ett förskräckligt förtryck. Borde väst inte heller ha lagt sig i vilka som styrde i Tyskland på 1930-talet?

Varför ska inte väst lika gärna gå in i myamar,nordkorea, kina eller sovjet? Det är lika mycket eller mer förtryck där.

Resurserna är begränsade, men i princip borde vi förstås störta dessa regimer (Sovjetregimen är redan störtad).
Det gäller också att välja sina slag. Det är korkat att invadera ett land som man inte kan besegra.

Det är upp till folket i det Afganistan att slåss för sitt land, fast dom flesta lägger benen på ryggen istället.

Jag har sett bilder på modiga kvinnor som demonstrerade mot talibanernas maktövertagande. De la inte benen på ryggen, men jag misstänker att vi inte kommer att få se speciellt många sådana bilder framöver.

 

[PMD]

Sedan blev Kabul lite västinspirerat och många valde att samarbeta med Nato. De är dessa man nu försöker få ut ur landet.

Att många välutbildade människor nu lämnar landet leder förstås till ännu mer fattigdom, men inshallah eller nåt.

 

[PMD]

Lennart,
Varför kräver du av mig att komma med en ockupationsplan för Afghanistan när inte USA lyckades med det?

Jag kan bara ge tentativa svar. Vi vet att det inte fungerade att inrätta en regim som leddes av korrupta afghaner. Vi vet att det inte fungerade att bekämpa talibanerna med milt våld (ja, för att vara världens starkaste militärmakt så gick USAs militär inte speciellt hårt fram i Afghanistan).
Vad som fungerade är utbildning. Läskunnigheten ökade från 31% till 43% de senaste tio åren. Flickor fick gå i skolan.
Vad som fungerade är att kvinnor kunde röra sig fritt. T.ex. kunde de besöka läkare. Det behövde inte bära heltäckande kläder.
Vad som fungerade är att kvinnor fick arbeta utanför hemmet och de fick vara entreprenörer.

Jag tror att religionens inflytande måste dämpas för att kvinnorna i Afghanistan ska ha en chans att komma tillbaka till de friheter de hade under den amerikanska ockupationen. Att islam fortfarande har ett stort inflytande i stora delar av världen (främst mellanöstern) beror till stor del på finansiering via västvärlden genom köp av olja. De som sitter på de stora oljetillgångarna är konservativa muslimer. Utan oljepengarna skulle islam inte ha så stort inflytande.

Så kampen mot den globala uppvärmningen kan även leda till bättre liv för kvinnor i muslimska länder.

 

[Abe Normal]

Att många välutbildade människor nu lämnar landet leder förstås till ännu mer fattigdom, men inshallah eller nåt.

Det är sorgligt allting, tror det är svårt att få ett land på fötter där befolkningen saknar utbildnig, tydligen kan många inte ens läsa. Det verkar inte finnas nån kultur av att driva företag (förutom narkotikahandel), kvinnor har inte heller ingått i systemet. Det är ett klansamhälle med noll utveckling. Att då utifrån komma in ställa allt till rätta, är omöjligt tror jag. Det är en process som tar generationer. Det ser man bara på de människor som kommer till vårt land och inte klarar sin egen försörjning och då är Sverige ett ordnat land i jämörelse.

Det som verkar vara lukrativt är att odla opium och utvinna herion. Där är Afganistan framgångångsrika, vad jag förstår världens i särlklass mest framgångsrika opiumproducenter.

 

[Gamle Svarten]

Det är ett klansamhälle med noll utveckling. Att då utifrån komma in ställa allt till rätta, är omöjligt tror jag. Det är en process som tar generationer.

Jag håller med dig.
Det bästa hade varit om Afghanistan hade fått utvecklas med liten/minimal inblandning utifrån, och i sin egen takt.
Det absolut sämsta skulle vara "en regelrätt ockupation".

Sedan har du nog en lite väl negativ bild av Afghanerna "som folk", tycker jag.

Jag har en del minnen från när jag var där med en skola 1976.
Vi skulle slänga ett utslitet bussdäck. Det togs tillvara i sin helhet.
Det fanns någon form av järntråd i däcken, som de skar fram och drog ut. Och själva gummit blev delar av/till skosulor.

Jag har hört många berättelser om fordon som gått sönder i Afghanistan.
Inga ordentliga verkstäder, inga reservdelar, men folk har häpnat över hur deras skickliga hantverkare kunde göra "underverk".
Visst fanns det duktiga Afghaner, och visst fanns det "företagsamhet" som inte bara handlade om opiumframställning.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag tycker det du skriver är mycket bra. Det märks att du är väldigt insatt - du har definitivt följt med bättre än vad jag gjort.

.................

Mina möten med "det Afghanaska folket" 1976, stämmer helt överens med dina. Fascinerande.
Det var som om man var jämlikar på något sätt, respektfullt.
Den känslan var väldigt stark, men svår att förklara i ord.

.................

Jag uppfattar det du kallar för "kommunister" på ett litet annat sätt. (Jag föredrar ordet "Marxister", men det har mindre betydelse.)
De var också en produkt av sin tid - typ 68-rörelsen, och de vänsterströmningar som fanns globalt efter det.
Jag tror att de också "ville väl", utifrån sina utgångspunkter.
De ville modernisera landet. Öka produktionen så man slapp svältproblem. Få bort analfabetism. Förbättra sjukvården. Stärka kvinnors ställning.
Visst var de antireligiösa, men det var inte det enda som gav problem.

Då hade Afghanistan en uråldrig struktur, det fanns knappt någon statsapparat.
"Kommunisterna" ville upprätta en stark stat och på kort tid genomdriva stora förändringar. Då hotades uråldriga traditioner och gamla maktstrukturer.
Lärare som skickades ut på landsbygden blev dödade. Hur skulle man bemöta det?
I partiet fanns två olika fraktioner, en som ville gå hårdare fram, och en som ville vara mer försiktig.
Vilken fraktion som än styrde, så hade redan motståndet blivit för stort.

.......................

Som jag ser det .... det var alltså inte bara "kommunisternas" antireligiösa inställning som gav dem problem.
Det fanns även en övertro på hur fort förändringar kan ske, dålig förankring, mm.
I övrigt uppfattar jag historien precis som du, fast med mindre kunskapsmässigt underlag.

Visst det är komplext och vi ska inte glömma att USA gjorde vad de kunde för att destabilisera kommunistregeringen i denna en av de sista kallakrigsreflexerna. Men det finns nästan alltid en lokal opposition som nästan generiskt verkar uppstå när konservativa traditionella samhällen utmanas i grunden och precis som i Afghanistan uppstod i Etiopien en stark motrörelse mot den brutala Dergen-regimens politiska mord och tortyr av oliktänkande samt när motståndet ökade mot allt mer genomgripande förändringar som exv. jordreformer, utmaning av kyrkan, nedmonteringen av kejsardömet och i princip en 100% implementering av en blåkopia av Sovjetunionens författning. De hade t.o.m. ett eget "Intourust" löjeveckande nog.

Gatubilden i Addis fylldes av marxistiska plakat och statyer, röda flaggor m.m. kanske i än högre grad än i Kabul. Nordkorea skänkte en svulstig gräslig staty och som kronan på verket placerades Lenin utanför OAU:s Africa Hall.

Lenin utanför Africa Hall

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691315

Tidstypisk marxistisk skulptur

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691328

Den gräsliga gåvan från Nord Korea

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691329

Samtliga bilder tog jag 1986 på plats i Addis

Efter kanske ett år som i Afghanistan ökade Dergens repression och skräckväldet tog över. Även i Etiopien brakade allt ihop men den gången för att Sovjetunionen brakade ihop. Dergens chef Mengistu som var expert på att överleva med repression fick jobb som säkerhetsrådgivare åt Mugabe i Zimbabwe och trots påstötningar om ett utlämnande till Etiopien så dog den gamle mördaren en naturlig död i frid.

Utvecklingen kom att bli förbluffande lik i Afghanistan och Etiopien och det trots att det ena landet var traditionellt muslimskt och det andra traditionellt kristet.

Vi ska inte glömma att även Muhammed Dauods regim i Afghanistan hade en ambitiös agenda med ca 30 större reformer som syftade till en modernisering och men sedan kom svältåren i början på 70-talet som tyvärr vände alla ambitionerna till repression både i Afghanistan och Etiopien. Såren efter det har ännu inte läkt i Etiopien och Tigrai där våldet nyligen exploderade igen.

När de afghanska kommunisterna tog makten så upplevde jag först en viss glädje och förväntan den första veckan efter kuppen men sedan gick det snabbt utför. Flickor i skolan, flaggbyten, jordreformer och inte minst det faktum att man stängde gränserna fick missnöjet att kickstarta. Till skillnad från Dauods regering började nämligen Tarakis regering att genomföra Dauods reformer. Programmet var nästan identiskt. De stängda gränserna drabbade direkt de pashtunska Kuchi-nomader och andra afghaner som sedan inte kunde komma tillbaka till Afghanistan. Nomaderna kunde inte återvända från pakistanska och indiska Kashmir där de hade sina sommarbeten. Alla dessa afghaner fastnade i västra Pakistan där en hel del kom att radikaliseras i Peshawars koranskolor.

Sedan gav sig ledargarnityret på vandra. Taraki mördades av Hafizullah Amin som sedan mördades av andra och Babrak Karmal tog plats som sovjets marionett och när det styret höll på att helt braka ihop så bjöd Karmal in ryssarna i enlighet med den pakt de redan hade på plats.

 

[Gamle Svarten]

Lennart,
Varför kräver du av mig att komma med en ockupationsplan för Afghanistan när inte USA lyckades med det?

Det där var ett felaktigt påstående, och ett sällsynt "bristfälligt" svar på det inlägg med frågeställningar som jag skrev.

I inlägg 65 skev du:
"Det största felet USA gjorde var att inrätta en marionettregim istället för ett regelrätt ockupationsstyre.... "
I inlägg 68 skrev du:
"Det hade nog behövts någon av MacArthurs kaliber för att få ett ockupationsstyre att fungera och nå framgång."

Jag har inte förespråkat "ett regelrätt ockupationsstyre". Ingen annan i den här tråden har gjort det.. USA har inte gjort det.
Jag har faktiskt inte läst någon alls, som förespråkat "ett regelrätt ockupationsstyre" (men, då har jag förstås inte läst allt, och absolut inget från/av den yttersta högern).
Mig veterligt:
Du är den ende som förespråkat ett regelrätt ockupationsstyre.
Då är det också du som bör förklara hur ett sådant är tänkt att fungera.

I inlägg 66 skrev du att:
USA "saknar i stort sett helt förmågan att administrera ett ockuperat land".
Hur går det ihop med vad du skrivit i bl.a. inlägg 65 och 68?

Mer än så här kan jag helt enkelt inte förtydliga mig.
Du bör faktiskt ta ansvar för det du redan skrivit, och vara beredd på att föra en dialog om det ...... istället för att bara överösa oss med nya påståenden av allsköns slag.
Annars ......
Annars verkar det faktiskt som du vill införa typ "ett ockupationsstyre" av den tråd som Sten-Åke skapat ;

Bakläxa Per.
Här är inlägget som du inte svarat ordentligt på.
Vänligen, gör det nu.

............


"Det är hög tid för dig att förklara hur det där "regelrätta ockupationsstyret" som du förespråkar, skulle "fungera och nå framgång", i praktiken.
Rent konkret, alltså.
Hur skulle ockupationsstyret bemöta motstånd från t.ex. religiösa grupper?
Eller, menar du att det Afghanska folket skulle acceptera ett utländskt ockupationsstyrelse, om det bara leddes av en utländsk person med rätt "kaliber"?
Hur tänker du?

Du har tidigare skrivit:
"USA har en mycket kompetent militär som utan vidare vinner ett krig mot de flesta andra krigsmakter, men man saknar i stort sett helt förmågan att administrera ett ockuperat land."
Hur går det ihop med att det "regelrätta ockupationsstyret" skulle "fungera och nå framgång" om det bara leddes av rätt person?

Hur anser du att "regelrätta ockupationsstyren" förhåller sig till demokrati (folkvälde)?

Per.
Demokrati. I det ingår väl en saklig diskussion.
Du har skrivit över 20 inlägg i den här tråden om Afghanistan.
Du har förklarat för oss andra hur det fungerar där, och du har berättat vad du tycker att det landet behövt.
Då bör du faktiskt svara på frågor rörande vilket underlag du har för dina påståenden, och utveckla/förtydliga dina synpunkter, när det efterfrågas.
Det handlar inte bara om demokrati, utan även om respekt.
Att du talar emot dig själv, befriar dig inte från ansvar i dialoger med andra."

 

[Gamle Svarten]

Visst det är komplext och vi ska inte glömma att USA gjorde vad de kunde för att destabilisera kommunistregeringen i denna en av de sista kallakrigsreflexerna. Men det finns nästan alltid en lokal opposition som nästan generiskt verkar uppstå när konservativa traditionella samhällen utmanas i grunden och precis som i Afghanistan uppstod i Etiopien en stark motrörelse mot den brutala Dergen-regimens politiska mord och tortyr av oliktänkande samt när motståndet ökade mot allt mer genomgripande förändringar som exv. jordreformer, utmaning av kyrkan, nedmonteringen av kejsardömet och i princip en 100% implementering av en blåkopia av Sovjetunionens författning. De hade t.o.m. ett eget "Intourust" löjeveckande nog.

Gatubilden i Addis fylldes av marxistiska plakat och statyer, röda flaggor m.m. kanske i än högre grad än i Kabul. Nordkorea skänkte en svulstig gräslig staty och som kronan på verket placerades Lenin utanför OAU:s Africa Hall.

Lenin utanför Africa Hall

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691315

Tidstypisk marxistisk skulptur

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691328

Den gräsliga gåvan från Nord Korea

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=3691329

Samtliga bilder tog jag 1986 på plats i Addis

Efter kanske ett år som i Afghanistan ökade Dergens repression och skräckväldet tog över. Även i Etiopien brakade allt ihop men den gången för att Sovjetunionen brakade ihop. Dergens chef Mengistu som var expert på att överleva med repression fick jobb som säkerhetsrådgivare åt Mugabe i Zimbabwe och trots påstötningar om ett utlämnande till Etiopien så dog den gamle mördaren en naturlig död i frid.

Utvecklingen kom att bli förbluffande lik i Afghanistan och Etiopien och det trots att det ena landet var traditionellt muslimskt och det andra traditionellt kristet.

Vi ska inte glömma att även Muhammed Dauods regim i Afghanistan hade en ambitiös agenda med ca 30 större reformer som syftade till en modernisering och men sedan kom svältåren i början på 70-talet som tyvärr vände alla ambitionerna till repression både i Afghanistan och Etiopien. Såren efter det har ännu inte läkt i Etiopien och Tigrai där våldet nyligen exploderade igen.

När de afghanska kommunisterna tog makten så upplevde jag först en viss glädje och förväntan den första veckan efter kuppen men sedan gick det snabbt utför. Flickor i skolan, flaggbyten, jordreformer och inte minst det faktum att man stängde gränserna fick missnöjet att kickstarta. Till skillnad från Dauods regering började nämligen Tarakis regering att genomföra Dauods reformer. Programmet var nästan identiskt. De stängda gränserna drabbade direkt de pashtunska Kuchi-nomader och andra afghaner som sedan inte kunde komma tillbaka till Afghanistan. Nomaderna kunde inte återvända från pakistanska och indiska Kashmir där de hade sina sommarbeten. Alla dessa afghaner fastnade i västra Pakistan där en hel del kom att radikaliseras i Peshawars koranskolor.

Sedan gav sig ledargarnityret på vandra. Taraki mördades av Hafizullah Amin som sedan mördades av andra och Babrak Karmal tog plats som sovjets marionett och när det styret höll på att helt braka ihop så bjöd Karmal in ryssarna i enlighet med den pakt de redan hade på plats.

Tack för kunskapen.
Det var speciellt intressant att du jämförde Marxisternas agerande i ett muslimskt land med ett kristet.

Vi är nog överens om att marxismen är en elitistisk och maktfixerad ideologi, ofta okänslig och odemokratisk.

Om vi bara leker med tanken ... spekulerar fritt.
Om de som försökt genomdriva förändringar av Afghanistan, på ett sätt som vi tycks vara överens är positivt, dvs läskunnighet, kvinnors lika rättigheter, sjukvård, demokrati i någon lämplig form .... osv.
Om de försökt göra det, utan att ta med marxismens avigsidor .....
Tror du som jag, att det nödvändigtvis måste ha gjorts ganska sakta och försiktigt, eller tror det fanns någon möjlighet att gå fortare fram, om man gjort "rätt"?

 

[PMD]

Skälet till att man vile ha en afghan som ansvarig för statsledningen var nog helt enkelt att afghaner inte accepterar något annat. Vi pratar om ett land där man tar till vapen bara man byter ut en flagga eller man sätter flickor i skolor.

Det hjälpte inte med afghaner i statsledningen. "Man" tog ju till vapen ändå.

 

[PMD]

Jag håller med dig.
Det bästa hade varit om Afghanistan hade fått utvecklas med liten/minimal inblandning utifrån, och i sin egen takt.

Det hade varit (och är!) mycket elakt mot Afghanistans flickor och kvinnor. Takten hade väl varit ungefär noll, skulle jag tro.
Under den amerikanska ockupationen gjordes ändå en del framsteg. Se inlägg #86.

Det absolut sämsta skulle vara "en regelrätt ockupation".

Kanske. Kanske inte. Det har inte prövats.

 

[Gamle Svarten]

Det hade varit (och är!) mycket elakt mot Afghanistans flickor och kvinnor. Takten hade väl varit ungefär noll, skulle jag tro.
Under den amerikanska ockupationen gjordes ändå en del framsteg. Se inlägg #86.

Kanske. Kanske inte. Det har inte prövats.

Du kan ju, vänligen, börja med att besvara det mejl som är riktat till dig, som rör dina uttalanden, innan du kommentarer min dialog med andra.
Men okey.
Jag ska vara dig till lags.

Det första stycket rör mitt uttalande om att det varit bäst om Afghanistan hade fått utvecklas i sin takt, utan allt för mycket inblandning utifrån.

Det är väldigt länge sedan jag studerade Afghanistan, så jag får gardera mig ifall jag minns fel. Sten-Åke får rätta mig i så fall.
Ser man från början av 1900-talet, så har det varit perioder, styren, där kvinnor fått en något starkare ställning, och så har det blivit steg tillbaka igen. Det har alltså inte varit helt statiskt.

Jag jämför 1976, när jag var där, med hur det blivit nu.
Från 1976, tills nu, under 45 år, skulle rimligen kvinnors ställning kunnat ha hunnits förbättras en hel del.
Talibanrörelsen har uppstått efter att jag var där, främst i Pakistan, och med stöd av andra länder. Utan inblandning utifrån hade det kanske inte blivit någon Talibanrörelse.
Nu har talibanerna fått makten. Exakt hur det blir då vet vi inte, men risken är att kvinnors ställning t.o.m. kan bli sämre än den var 1976.
Talibanerna verkar stå för en mer hatisk och intolerant form av islam än den jag mötte när jag var där.
Dessutom, det kan faktiskt också vara som så, att förutsättningarna för en utveckling mot förbättrade förhållande för kvinnor, och en utveckling av demokratin, nu blivit sämre än de var 1976.

Okey, under det sk "kommunistiska" styret, och under perioderna när Sovjet och "USA-gruppen" var där, hade kvinnor det säkert bättre och friare, främst i Kabul. Men inte i hela landet.
Sedan får man även räkna med allt lidande och all död som tillkommit, efter krig och våld, och som också drabbat kvinnor och mödrar.
Och. De frigjorda kvinnor som inte lyckas fly landet nu, riskerar att förlora sina liv.

Därför tror jag att det varit bättre om Afghanistan fått utvecklas i sin takt, utan så mycket inblandning utifrån.
Det gäller även för merparten av deras "flickor och kvinnor", speciellt på sikt.

Det andra stycket rör mitt uttalande om att det sämsta skulle vara "en regelrätt ockupation".
Det är enkelt att förklara.
Det hade helt enkelt blivit krig. Typ ett nytt Vietnamkrig. Eller något liknande det som Sovjet fick uppleva.
Massor av människor hade dött, och skadats.
Även civila, och bland dem åtskilliga kvinnor.

PER.
Du påstår saker som du inte tar ansvar för, inte vill förklara, inte vill diskutera.
Istället kommer du med en strid av nya påståenden.
Och så säger du emot andra, och ifrågasätter vad de framför. Precis som du nu gjort med mig.
Jag borde inte ha lagt ner så här mycket tid och energi på att förklara mig för dig, men, nu har jag gjort det.
Jag står för mina åsikter, och jag har visat god vilja.
Nu begär jag, ånyo, att du besvarar mitt inlägg nummer 90, och mina tidigare frågeställningar till dig. Lika seriöst och noga som jag nu besvarat dig.

 

[PMD]

Begär mig hit och begär mig dit. Du får de svar som jag tycker är lämpliga.

Notera hur kvinnors frihet förbättrades under ockupationen jämfört med innan. Det fanns alltså framgångar med ockupationen. Att det lyckades mer i vissa områden än i andra ändrar inte på att det för många kvinnor var betydligt bättre att leva under den amerikanska ockupationen än under talibanerna. Man kan inte avfärda det med att framgångarna var ojämnt fördelade i landet. Devisen att alla ska ha det lika dåligt är inget bra argument.

Det är väldigt lätt att vara efterklok, men att säga att patriarkala samhällen bör få utvecklas utan yttre påverkan ("i sin egen takt") är misogynt. Det är ungefär som att säga att gängkulturen i ghettona i Sverige bör få utvecklas i sin egen takt för då blir det säkert bra på lång sikt.

Min efterklokhet är att USA hade kunnat göra ett bättre jobb i Afghanistan om man hade använt alla pengarna som spenderats på närvaron i Afghanistan istället hade använts under en kortare tid direkt efter invasionen. Man hade kunnat ha betydligt mer trupper i landet från början och möjligheterna att rensa upp bland de våldsamma männen hade då varit större. Nu kommer Sten-Åke att invända med att kulturen i Afghanistan är så tuff att det inte hade gått, men underskatta inte vad en överlägsen militärmakt kan göra om den får fritt spelrum. Få amerikaner hade haft invändningar mot striktare vapenlagar i Afghanistan. Det hade förstås kanske varit nödvändigt att kuva Pakistan också för att få stop på vapenflödet …

Alla länder ser till sina egna intressen i första hand, men i fallet Afghanistan tycks USA ha sett bortom det efter den initiala framgången med att få bort talibanerna från makten och den senare framgången med att döda Usama bin Ladin. Då övergick uppdraget till att modernisera Afghanistan. Det var vällovligt, men styrfarten var dålig.

Det tycks också som att USA inte kunde lämna Afghanistan under lång tid pga rädslan att framstå som svagt. Trump var dock inte rädd för det och förhandlade fram ett avtal med talibanerna om USAs tillbakadragande av trupperna. Nu är förstås inte Trump världens bästa förhandlare så det gick väl sådär, som vi har sett den sista tiden.

Jag tror alltså att det hade gått bättre om USA hade satsat rejält mycket mer militärt från början, men det var givetvis inte möjligt. Det hade varit omöjligt att få det igenom kongressen. Alldeles för mycket pengar, men nu är dessa pengar spenderade ändå. Det är lättare att göra av med pengar om man har gott om tid på sig.