ANNONS
Annons

10910 bilder och 51% batteri kvar!

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är allt lite mer sport att försöka sätta så många bra bilder som möjligt på så få rutor som möjligt, jag tror att ett sådant förfarande kan skärpa sinnet så pass att man inte missar bilden när den väl dyker upp! Men om man ska fota över 10.000 bilder på ett par dagar så kunde en bildrobot enligt min mening ha gjort jobbet lika bra.

Jag tror att sportfotografer inom en inte allt för lång framtid kommer att begagna sig av högupplösta filmkameror, för att kunna leverera både stillbild och rörligbild till kunderna.
//Chasid

Detta inlägg, och andra som pratar nedsättande om antal bilder m.m., säger mig att ni kanske inte har så mycket erfarenhet från action/sportfoto och hur mycket det hinner hända med ansiktuttryck, klubbans och bollens läge m.m. på en tiondels sekund.

En "bildrobot" kan inte välja bildvinkel, förutse spelet, förstå när man ska fotografera spelare, boll eller publik, ta en närbild med fokus på rätt ställe med kort skärpedjup etc. Sportfoto är rätt mycket mer än att peka kameran mot planen och hålla ner knappen. Bortsett från svårigheten att följa spelet och få kameran att hänga med i fokuseringen (har du inte provat att fota t.ex. innebandy så har du ingen aning om hur snabbt det går) så är ofta ljuset mycket dåligt så det är också en stor teknisk utmaning att få någorlunda skarpa och brusfria bilder. Det är liiiite mer krävande än att fota en gammal lada eller ett porträtt. Prova lite, det är frustrerande i början innan man får någon liten hum om hur man ska göra. Efter ett par tjog matcher så inser du nog att hjälpmedel som snabba bildserier inte skadar. :)
 
Pontus skrev: "Jag bläddrar snabbt igenom bilderna i Irfanview, de bilder jag tycker är värda att spara så trycker jag bara på F8 så flyttas dessa till en ny mapp."

Jag har skapat en speciell mapp, men kan inte kopiera bilder dit från IrfanViews slideshow. Endast från redigeringsfönstret. Det är väl det som är det fina i kråksången att kunna se alla i slideshow och välja där. Men det är kanske inte möjligt?
 
Detta inlägg, och andra som pratar nedsättande om antal bilder m.m., säger mig att ni kanske inte har så mycket erfarenhet från action/sportfoto och hur mycket det hinner hända med ansiktuttryck, klubbans och bollens läge m.m. på en tiondels sekund.

En "bildrobot" kan inte välja bildvinkel, förutse spelet, förstå när man ska fotografera spelare, boll eller publik, ta en närbild med fokus på rätt ställe med kort skärpedjup etc. Sportfoto är rätt mycket mer än att peka kameran mot planen och hålla ner knappen. Bortsett från svårigheten att följa spelet och få kameran att hänga med i fokuseringen (har du inte provat att fota t.ex. innebandy så har du ingen aning om hur snabbt det går) så är ofta ljuset mycket dåligt så det är också en stor teknisk utmaning att få någorlunda skarpa och brusfria bilder. Det är liiiite mer krävande än att fota en gammal lada eller ett porträtt. Prova lite, det är frustrerande i början innan man får någon liten hum om hur man ska göra. Efter ett par tjog matcher så inser du nog att hjälpmedel som snabba bildserier inte skadar. :)

Jag har provat på att fota sport och jag vet att det går undan och att det inte är så speciellt lätt att få till fokus i stridens hetta men jag klarade mig utmärkt med ett par rullar film och en kamera med 3 bilder per sekund (jag körde den ändå i enbildsläge för att spara på film), filmen soppade jag själv och gjorde sedan kopior på utvalda bilder som jag sedan levererade innan deadline :)

Innebandy är jag totalt ointresserad av att fota, varför tänker jag inte gå in på här och nu och det som jag är ointresserad av blir heller inte bra. Skulle jag få för mig att fota sport igen så skulle jag vilja fota fotboll och då främst allsvensk fotboll men gärna serie A :) Men jag är nöjd med att fånga de snabbt flyende ögonblicken som gatu- och reportagefotograf utan smattrande motorframmatning :)
//Chasid
 
Senast ändrad:
Det är allt lite mer sport att försöka sätta så många bra bilder som möjligt på så få rutor som möjligt, jag tror att ett sådant förfarande kan skärpa sinnet så pass att man inte missar bilden när den väl dyker upp! Men om man ska fota över 10.000 bilder på ett par dagar så kunde en bildrobot enligt min mening ha gjort jobbet lika bra.

Mikael!

jag tycker mig känna dig relativt väl.
Dessutom så tycker jag att du är en riktigt duktig fotograf på de områden du brukar ägna dig åt.

Men jag kan inte påminna mig om att du har hållit på med just sportfoto över huvud taget?

För även om en fotograf reagerar vid helt rätt tillfälle, så är det ingen som helst garanti för att bilden blir bra, eller ens användbar.
Allt som oftast har du som sportfotograf mycket begränsade möjligheter att välja varifrån du vill fotografera.

När väl en intressant händelse äger rum, så är det mycket vanligt att en spelare eller domare kommer emellan dig och "bilden", och minst lika vanligt att de spelare du vill fånga har ryggen emot dig.

Det är oerhört sällan som rena "ryggbilder" blir användbara över huvud taget.

Faktum är att bilder som inte innehåller direkt ansiktskontakt med tydliga "känslor" i ansiktet sällan säljs över huvud taget.
Helst bör de innehålla ett tydligt kampmoment och boll/puck samtidigt.

Jag har träffat flera fotografer som hållit på betydligt längre än mig, är riktigt duktiga som sportfotografer, och som som tar lika många bilder som mig.
Och ändå vet de sällan om en bild är tillräckligt bra förrän de kollat den på kameran/i datorn.

När det gäller ditt snack om "bildrobot", så är väl det totala antalet bilder under en helg egentligen helt irrelevant?

Intressant är väl hur många bilder som tagits per match?
Det kan ju mycket väl ha varit frågan om 500 bilder per match i snitt!

Dessutom så har jag aldrig sett en bildrobot användas vid lagsporter.

Jag tror att sportfotografer inom en inte allt för lång framtid kommer att begagna sig av högupplösta filmkameror, för att kunna leverera både stillbild och rörligbild till kunderna.

Till viss del går utvecklingen redan nu åt det hållet.
Men jag är faktiskt övertygad om att det kommer att finnas renodlade stillbildsfotografer i viss grad även i framtiden.

Dels för att det rent tekniskt är en ganska bra bit kvar innan vi kan filma med tillräcklig upplösning för tidningsbilder. Grundkravet på bildstorlek brukar var 6 MP. Dagens HDTV-kameror genererar 1-2 MP i bildstorlek, vilket räcker till för att ge enormt stora filer som det är.

Men framför allt pga TV-avtal.
Själv fotograferar jag "vardagligen" Elitseriehockey, där Canal Plus äger ensamrätt på rörliga matchbilder. Med vissa mycket begränsade undantag.

Det kanske beror på att vi är ointresserade av fotografi som innebär att man "måste" använda seriebildtagning för att få godtagbara bilder. Där ryker hela fotoglädjen för min del.

Det är väl tur att vi inte alla har samma intressen och smak?

Själv begär jag inte alls att andra ska gilla sportfoto över huvud taget.
Men personligen tycker jag att det är enormt roligt att hålla på med.

Finner vissa andra typer av foto som jag personligen finner totalt ointressant.
De bilderna/typerna av fotografi brukar jag inte ägna någon som helst tid och energi åt.

Däremot så har jag full förståelse för att andra kan gilla det, och full respekt för de som ägnar sig åt det.

Jag kan tillägga att jag inte ens behöver 4 gig minne för en hel veckas semester. Det blir åt helvete för mycket skitbilder ändå.

Ärligt talat så förstår jag inte riktigt hur du kom på tanken att jämföra semesterfoto med sportfoto.

Två helt olika typer av fotografering med minsta möjliga gemensamma nämnare:
Kamera och fotograf.

Självklart har du rätt till dina åsikter.
Men jag tycker att det blir väldigt konstigt när personer som inte ägnar sig åt sportfoto har bestämda åsikter om antalet bilder m.m.
 
Men jag är faktiskt övertygad om att det kommer att finnas renodlade stillbildsfotografer i viss grad även i framtiden.
Frågan är ju om man är "stillbildsfotograf" när man jobbar med 10 bps. Man kan ju plocka ut en stillbild ur en film med 24/25 bps också. Var går gränsen? Inte för att det spelar någon som helst roll, men det är intressant att fundera på.

Ärligt talat så förstår jag inte riktigt hur du kom på tanken att jämföra semesterfoto med sportfoto.

Två helt olika typer av fotografering med minsta möjliga gemensamma nämnare:
Kamera och fotograf.
Det handlade mest om att visa att jag tar ganska få bilder i största allmänhet. Det brukar visa sig när jag och mina fotokompisar är ute och plåtar. Jag dräller runt och "spanar", medan de oftare fastnar vid ett motiv och plåtar det ganska grundligt på olika vis. Jag säger inte att något av sätten är bättre, men att det för mig personligen inte blir det minsta bättre av att ta fler bilder. Eller det kanske det blir, men inte roligare;-)

Självklart har du rätt till dina åsikter.
Men jag tycker att det blir väldigt konstigt när personer som inte ägnar sig åt sportfoto har bestämda åsikter om antalet bilder m.m.
Jag har inga bestämda åsikter, men väl känslor, i det här fallet. Jag tycker mest att det är ett intressant ämne, och jag håller inte med många av er andra om vad som är "stillbildsfotografi". Det betyder ju inte att jag har mer rätt än någon annan.

Folk som fotograferar sport på "hög nivå" gör det antagligen oftast för att tjäna pengar, oavsett om de också är intresserade av sporten ifråga eller inte. Därför är det självklart att de använder den teknik som finns så långt det går. Jag skulle antagligen också sprutmåla med bilder om jag var sportfotograf och det gav mig pengar att göra så. Men jag tycker fortfarande att det är ett jäkligt tråkigt sätt att framställa bra bilder. Å andra sidan kan man ju då säga att det krävs viss talang för att välja ut, beskära och efterbehandla den bild som ger mest flis i plånboken.
Stillbildsfotografi eller inte; det är säkerligen inte lätt hur man än gör.

Nu lite vin. Skål!

Tillägg: Äsch, jag missade att du citerat lite mer av mig, så vi tar en vända till:

Det är väl tur att vi inte alla har samma intressen och smak?

Själv begär jag inte alls att andra ska gilla sportfoto över huvud taget.
Men personligen tycker jag att det är enormt roligt att hålla på med.

Finner vissa andra typer av foto som jag personligen finner totalt ointressant.
De bilderna/typerna av fotografi brukar jag inte ägna någon som helst tid och energi åt.

Däremot så har jag full förståelse för att andra kan gilla det, och full respekt för de som ägnar sig åt det.
Vi är mer överens än du tror, tror jag. Att jag inte förstår tjusningen med sportfoto och uttalar mig om att jag själv tycker att det är tråkigt, är inte alls samma sak som att jag ser ner på sportfotografer eller så. Tyvärr kan meningsskiljaktigheter ibland tolkas som agg, men det var inte min mening. Men naturligtvis provocerar jag lite bara för att få till en diskussion;-) Både jag och sportfotograferna har säkerligen massor att lära av varandra, och vi kanske kan tänka i lite nya banor om vi snackar om saken.
 
Senast ändrad:
Mikael!

jag tycker mig känna dig relativt väl.
Dessutom så tycker jag att du är en riktigt duktig fotograf på de områden du brukar ägna dig åt.

Men jag kan inte påminna mig om att du har hållit på med just sportfoto över huvud taget?

Det verkar som om du inte känner mig så väl som du tror och faktum är att du knappt känner mig över huvud taget :) Faktum är att jag har ägnat mig åt det mesta som ryms inom foto under de 26 åren som jag har hållt på, men på senare år har jag renodlat och ägnar mig åt det som jag har passion till!

Det intressanta är att du som har bara har hållt på med foto professionellt i ett par år och har varit intresserad av hockey ungefär lika länge försöker lära mig det som jag redan kan sedan länge, det är faktiskt riktigt roligt och säger en hel del om dig Daniel :)

Jag har heller inte något emot sportfoto och det finns många bra sportfotografer vars foton jag uppskattar!
//Chasid
Ps: Hade du bara tagit dig lite tid att läsa inlägget före ditt så hade du sett att jag defakto har plåtat sport :)
 
Senast ändrad:
@Chasid

Det verkar som om du inte känner mig så väl som du tror ...
Faktum är att jag har ägnat mig åt det mesta som ryms inom foto under de 26 åren som jag har hållt på...
Först av allt!
Det inlägg du postade om att du plåtat sport postade du samtidigt som jag författade inlägget som ligger precis efter ditt.

Därför hade jag inte sett det när jag väl klickade på "Publicera", och tråkigt nog så såg jag det inte förrän precis nu.

Jag har uppenbarligen missuppfattat några saker ganska rejält om dig.
Och dragit förhastade slutsatser om dina erfarenheter.

Jag ber till fullo om ursäkt för detta.

Orsakerna till att jag missuppfattade dig är följande tre:

1. Det finns gott om folk som aldrig någonsin har tagit en sportbild, alternativt har gjort ett par halvseriösa försök, men absolut inget mer.

Och ändå har en massa mycket bestämda åsikter om sportfoto.
Har dessvärre stött på betydligt mer än en person här på FS forum i den kategorin.
Självklart inte juste att bunta ihop dig med dessa.
My bad!

2. Jag har haft förmånen att träffa ett antal yrkesfotografer som ägnar hela eller mycket stora delar av sitt yrkesliv åt just sportfoto.
Ett par av dessa tillhör de allra främsta sportfotograferna i Sverige.
Då jag anser mig vara nybörjare (vilket jag påpekat åtskilliga gånger tidigare), så lyssnar jag noga på vad dessa har att säga.

Och jag kan helt ärligt säga att inte en endaste av dessa resonerar som du gör.

3. Har aldrig sett en endaste sportbild som du tagit.
Då har jag ändå tittat på en hel del av dina bilder i andra kategorier (bilder som jag helt uppriktigt gillar).

Kombinationen av dessa saker fick mig att oavsiktligt dra förhastade slutsatser pga tidigare diskussioner med andra än just dig.

Hoppas på att få se någon av dina sportbilder vid lämpligt tillfälle :)

/D.
 
Frågan är ju om man är "stillbildsfotograf" när man jobbar med 10 bps. Man kan ju plocka ut en stillbild ur en film med 24/25 bps också. Var går gränsen? Inte för att det spelar någon som helst roll, men det är intressant att fundera på.

Visst är det en intressant fråga.
Svaret anser jag med dagens teknik mer vara fråga om åsikter än ren fakta.

Det hus jag använder, i kombination med att jag alltid plåtar i RAW tillåter bara två sekunders "filmning" åt gången, därefter får jag till max en bild per sekund. Och det tar drygt en minut innan bufferten är tömd igen.

De matematiska exemplen jag använde tidigare i tråden syftar mest av allt till att visa på att 900 bilder på en match rent tidsmässigt faktiskt bara täcker in några få minuter av en hel match.

Använder du ett hus med 10 Fps, så motsvarar 900 bilder trots allt bara 1,5 minuter. Mitt hus har "bara" 8,3 Fps, vilket innebär att jag "filmar" nästan 2 minuter av 60 effektiva spelminuter på en hockeymatch.

Dessutom så är det långt ifrån i alla situationer som jag använder serietagningen med fler än 2-3 bilder.

Att "filma" med 10 Fps skulle dessutom ge en högst ryckig "film".

Det handlade mest om att visa att jag tar ganska få bilder i största allmänhet. Det brukar visa sig när jag och mina fotokompisar är ute och plåtar. Jag dräller runt och "spanar", medan de oftare fastnar vid ett motiv och plåtar det ganska grundligt på olika vis. Jag säger inte att något av sätten är bättre, men att det för mig personligen inte blir det minsta bättre av att ta fler bilder. Eller det kanske det blir, men inte roligare;-)


Jag har inga bestämda åsikter, men väl känslor, i det här fallet. Jag tycker mest att det är ett intressant ämne, och jag håller inte med många av er andra om vad som är "stillbildsfotografi". Det betyder ju inte att jag har mer rätt än någon annan.

Bränd av tidigare diskussioner missförstod jag ditt syfte.
Visst är det ett intressant ämne, och en diskussion blir oftast bättre om personer med olika känslor/åsikter möts, i alla fall på en vettig nivå.

Precis som du anser jag mig inte har mer rätt än någon annan, men ibland blir jag inte så lite frustrerad över att personer tar sig mycket bestämda åsikter utan att ha tänkt igenom dessa, och med mycket liten, eller ingen som helst erfarenhet.

...
Å andra sidan kan man ju då säga att det krävs viss talang för att välja ut, beskära och efterbehandla den bild som ger mest flis i plånboken.
...
Det är så jag ser det personligen.

Jag har mina personliga förebilder, som jag försöker att lära mig av, och som jag framför allt försöker att nå upp till deras nivå.
(Hur bra det lyckas, eller hur pass bra jag är själv överlåter jag till andra att bedöma).

För att bli en riktigt bra sportfotograf anser jag att följande behövs:

1. God kännedom om sporten.
2. Bildkänsla
3. Snabb reaktion, och kanske framför allt förmågan att förutse situationen redan innan den uppstår. Det handlar om att pricka rätt på tiondelar, eller t.o.m. hundradelar av en sekund för att få till en bild som är verkligt bra.


Vi är mer överens än du tror, tror jag. Att jag inte förstår tjusningen med sportfoto och uttalar mig om att jag själv tycker att det är tråkigt, är inte alls samma sak som att jag ser ner på sportfotografer eller så. Tyvärr kan meningsskiljaktigheter ibland tolkas som agg, men det var inte min mening. Men naturligtvis provocerar jag lite bara för att få till en diskussion;-) Både jag och sportfotograferna har säkerligen massor att lära av varandra, och vi kanske kan tänka i lite nya banor om vi snackar om saken.

Ett riktigt vettigt resonemang :)
Själv finner jag alltid någon sorts respekt för de som är passionerade i det de utövar. Även om jag inte alls är intresserad av det.

Det viktiga här är nog att förstå att vi alla ar olika passioner, och inte försöker pådyvla vare sig oss själva eller andra att just det vi gör är så väldigt unikt, eller att vi "är mycket bättre än alla andra".

Som jag ser det har alla typer av fotografi sin särart, sina svårigheter och sina utmaningar.

Själv skulle jag aldrig lyckas som konstfotograf då jag inte har den kreativa förmågan att skapa bilder "i mitt huvud" på det sätt som krävs för att lyckas med just det.

Ha det gött mer er alla :)
I morgon har jag inte tid med några diskussioner, utan det får bli lite längre fram som jag kommer med ev. svar då morgondagen är fulltecknad pga jobb.
 
My cent !

Jag är en glad amatör som plåtar mycket enduro, dels för att jag kört själv och är intresserad av sporten och dels för att jag gillar att fotografera. Jag brukar bränna av en 14-1500 bilder per dag/tävling, ej sekvenstagning, så jag brukar ha en del att gå igenom hemma efteråt :). "sporten" i sporten för mig är att ta den där bilden när man hittat det perfekta stället i skogen och föraren showar eller gör något "ovanligt!?", samtidigt som ljuset, skärpan, vinkeln etc. är rätt. Jag brukar kanske få 10st såna bilder per tävling, resten är man inte så nöjd med :( medans andra som tittar på bilderna tycker att 90% är kanonbra bilder. Utmaningen ligger ju lite i att se händelsen lite innan den händer och samma gäller väl all sportfotografering ?.
Jaja, kanske inte så intressant inlägg, men ändå ;)
 
Kan bara instämma, en match ger många bilder och att gå igenom dessa går snabbt. Man avgör på bråkdelen av en sekund om bilden ska vara kvar eller inte.

Själv brukar jag när det är ca 4min kvar av en period byta minneskort i kamerorna och börja tanka över dessa till portabla hårddiskar. sedan när perioden är slut, pluggar jag in en kamera i datorn påbörjar övertankning från kameran -> laptop. Börjar gå igenom bilderna från de första 15 minuterna av matchen. En period är ca 300-500 bilder. kopierar över de bilder som är värda att bevara.

När detta är gjort går jag igenom dessa "bra" bilder en gång och stryker de sämre bilderna. In i PS eller liknande och fixar kurvorna, storlek och kanske skärpa till bilderna. Sedan skicka iväg till bildbyrå.

Allt detta ska hinnas med på 18 minuter, för sedan börjar en ny period....

Så jobbar jag när jag fotar en enskild hockey match, Så att blåsa ca 10k bilder på en helg när det är innebandycup är inget ovanligt. Utan är helt normalt. Däremot att inte behöva byta batteri är onormalt. Men en helt fantastisk upplevelse.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar