Överdriven teknikfixering

[Sonnaren]

Jag skulle nog ha satt en gubbe efter det där.....
Vi gör ett nytt försök.

"Det går ju till nöds det också.
"
Sisådärja.
Jag tycker storformatsfotograferna har ett underbart ordspråk eller talesätt:
"Bländare 64, 8 sekunder och en halvtimme i förväg". Kanske inte ordagrant rätt citerat men förhoppningsvis framgår andemeningen.
Us

 

[Liax]

Ett sista svar till Ulf

Ulf frågade: "Jag har överhuvudtaget inte reflekterat över din person. Skulle jag gjort det?"

I ett tidigare inlägg frågade han mig:

Är det här på fotosidan några ger dig denna känsla? Eller är det folk du möter i verkligheten?

Ulf frågade igen: "I vad har jag fel då jag inte funderat över dig eller din utrustning över huvud taget? Hur dyr den än är så tycker jag fortfarande att det är totalt ointressant och din ensak."

Men tidigare skrev han:

Tänk, ibland snuddar jag vid tanken att det inte är omtanke om medmänniskans ekonomi som föranleder sådana inlägg - utan en helt annan drivkraft......men så kan det ju inte vara. Eller?

Du undrade och ställde frågor, jag svarade.

/Joakim

 

[Sonnaren]

Din märkvärdiga tolkning. Fortfarande ointresserad av din person och utrustning - det får du leva med.
Us

 

[Liax]

Eftersom jag har klarat mig alldeles utmärkt fram till nu utan ditt trams så kommer jag garanterat att göra det i fortsättningen också.

 

[Sonnaren]

Kan inte bry mig mindre.
Us

 

[pettersson]

Linmajon skrev:


Visst...prylar är underskattade...
Jag tycker också det är kul med fina, avancerade manicker och alldeles för mycket av min lön går till mojänger som blir värdelösa ganska snabbt...
För min egen del så är jag övertygad att mitt resultat beror lite på om jag har verktyg jag verkligen gillar, och jag KAN inte gilla billiga plastkameror med plastobjektiv. Detta är förstås en subjektiv känsla och inte alls rationell.
Den privata inkomsten/ekonomin påverkar förstås de val jag gör av mina inköp, men om man bara har tålamod att spara ett tag brukar man kunna köpa det mesta...eller... ?

Jag har en EOS 300 (lite plastigt) och älskar prylar med hög kvalitet. Vill kunna använda greorna som hammare, det ska kännas gediget. Hur går det här ihop? Plånboken! Har inte råd att köpa grejer med "tillräkligt" hög kvalitet, det är viktigare med lite plastigt än inget. Jag köpte en ny kamera då, hade jag köpt nu hade jag nog köpt en begagnad, av kvalitets skäl. Men jag kunde inte så mycket då, kann inte mycket nu heller, men liiite mer.

Andreas.

 

[CJL]

Jag tycker att en del människor tycks ha en stor övertro på tekniskafinesser,
detta gäller inte bara i foto sammanhang.

Enligt min erfarenhet har de misslyckade bilder jag lyckats åstadkomma inte berott på min billiga och gamla manuella Minolta.
Det låter kanske bättre att skylla på bristen av någon teknisk finess än bristen i personen bakom kameran.

Visst kan man vara i behov av linser med bättre prestanda i vissa situationer (t.ex. ljusstyrka)
eller bra ljusmätningssystem men mycket av de så kallade finesser som erbjuds på moderna kameror klarar man sig utan, och de påverkar inte bilden till det bättre.

Ha en bra dag.
Carl

 

[klerk]

Känner att det mesta redan sagts i denna fråga, men för mej är det så här: Om jag gillar min kamera, så gillar kameran mej och vi tar (i mitt tycke, inte så många andras, men det är ganska oviktigt...) lysande bilder. Har köpt kameror på loppis för 50 kronor som givit mej både mycket nöje och härliga bilder. Stick en F100 i näven och tala om vad jag ska fotografera, så blir det säkert tekniskt ok, men stämningen och känslan saknas. Skärpa är inte allt, det finns något som kallas boquet (???) också! Var och en blir lycklig på sitt sätt och det är väl huvudsaken, att vi har kul med vårt fotograferande?

 

[Jacob vP]

Håller med helt och hållet. Det är ju viktigt att man trivs med sin kamera. Det blir roligare att plåta då. Dyr eller billig spelar ju inte så stor roll.
....Fast om man skaffar en billig så kan man också köpa en helsikes massa film...