Öppet för diskussion

[Artificiell]

Det här är en intressant fråga tycker jag. Den dök upp som en kommentar under en av mina bilder. Vad anser panelen?

Frågan:
2006-04-08 00:10 Jenny Persson
Är det inte designern av lampan som ska ha mest kredit för den här bilden??

Bilden:

 

[Artificiell]

... och bilden...

 

[romhav]

kred till både designer och fotograf möjligen....! O andra sidan....vad skulle man i så fall fota vad gäller design/linjer osv om det enkom handlade om den ursprunglige designern.....

Fotografen lyfter fram och förmedlar/skapar med sin bild, det är en konst i sig!

MVH Romana

 

[Kyrre]

Artificiell skrev:
Det här är en intressant fråga tycker jag. Den dök upp som en kommentar under en av mina bilder. Vad anser panelen?

Frågan:
2006-04-08 00:10 Jenny Persson
Är det inte designern av lampan som ska ha mest kredit för den här bilden??

Bilden:

Mm. Skal "foreldrene" ha kredit for et godt portrettfotografi av et menneske da. Eller "Bygg & El AB" kredit dersom man tar et godt bilde av en bygning.

 

[Lasse H]

Jaså, är den där tingesten en lampa?

Nåja i ett lampforum är det väl berättigat att ge kredit till designern.

I ett bildforum är det lämpligare att kommentarera bilden av lampan.

Bra bild förresten.
Jag gillar gråskalan och formen utan att bry mig ett dugg om att det är en lampa.

 

[Paragrafryttaren]

Kyrre skrev:
Mm. Skal "foreldrene" ha kredit for et godt portrettfotografi av et menneske da. Eller "Bygg & El AB" kredit dersom man tar et godt bilde av en bygning.

Skillnaden är att det inte går att ha upphovsrätt till en människa.

Om det inte vore för undantaget i upphovsrättslagen om att byggnader fritt får avbildas, så skulle skaparen av byggnadsverket (rimligtvis arkitekten) ha rätt till både kred och ersättning för att en dennes byggnad utnyttjades i t.ex. ett fotografi (givetvis med vissa undantag).

Vad då gäller den här lampan så borde den falla under begreppet "brukskonst", dvs. den är skyddad av upphovsrättslagen (1 § 6 punkten). Med tanke på lampans utformning bedömer jag att det är ganska sannolikt att den har verkshöjd.

Fotografiet torde alltså utgöra ett exemplar av verket i bearbetad form enligt 4 §, vars upphovsrätt är beroende av den ursprunglige upphovsmannen/upphovsrättsinnehavarens rätt.

4 § Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket.

Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.

(min kursiv.)

Jag tror inte att fotografiet är tillräckligt självständigt för att utgöra ett nytt verk "i fri anslutning till..." enligt andra stycket.

Hursomhelst är min "fikarastsbedömning" att publiceringen av bilden här på Fotosidan troligtvis innebär ett intrång i designerns upphovsrätt.

Därmed är det, så länge ingen med bättre koll på sånt här säger emot mig, inget snack om vem som "moraliskt" sett ska ha kred för bilden.

/ Erik (som passande nog läser immaterialrätt just nu).

 

[myomy.se]

frågan är

skall inte VAttenfall ha lite kredit då det är dom som för ser lampan med ström hoppas ni ser ironin i mitt inlägg. klart att fotografen ska ha kred då det är hans iaktagelse son skall betraktas, annars skulle man ju ge kred till en modells föräldrar i stället till modellen eller,

 

[Artificiell]

Paragrafryttaren skrev:Hursomhelst är min "fikarastsbedömning" att publiceringen av bilden här på Fotosidan troligtvis innebär ett intrång i designerns upphovsrätt.

Intressant, hur ska denna tolkning översättas till övrig avbildning av formgivna och kända byggnader, möbler, kläder osv?

 

[Kyrre]

Paragrafryttaren skrev:
Jag tror inte att fotografiet är tillräckligt självständigt för att utgöra ett nytt verk "i fri anslutning till..." enligt andra stycket.

Så: Hvor går grensen?

Hva _kan man_ ta bilder av uten å gjøre seg skyldig? Klær på et menneske? Hva med en hatt som sitter på et menneske? Hva er det "tatt bilde av" mennesket eller påkledningen?

Tar man et bilde av en bil, er det produsenten av bilen- eller _eieren_ av bilen man "støter"? Eller er det Hella, som har gjort ekstralysene?

Er det en subjektiv (bildet bestemmer hva som er motivet, og med det en helt ubrukelig) lovsetting eller kan man da pr. definisjon ikke ta bilder av klær i det hele tatt, og da heller ikke andre mennesker, hverken med- eller uten tillatelse?

Hva sier Svensk immaterialrätt om dette?

 

[Paragrafryttaren]

Vad gäller byggnader och konstverk stadigvarande placerade på allmän plats gäller följande (24 § upphovsrättslagen, URL):

24 § Konstverk får avbildas

1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,

2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller

3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.

Byggnader får fritt avbildas.(...)

När det gäller möbler, kläder och andra "designade" föremål är det helt enkelt så att alla sådana inte uppnår eller ens har en teoretisk potential att uppnå den s.k. verkshöjden. Det är ju bara de objekt som kategoriseras som litterära eller konstnärliga verk som skyddas av upphovsrätten.

Rättsläget är ganska luddigt på området. Det är m.a.o. svårt att säga exakt var gränsen går. En "vanlig" kontors- eller vardagsrumslampa har förmodligen inte verkshöjd men just den du har fotograferat upplever iaf. jag som så pass särpräglad att jag har svårt att tro att den inte har verkshöjd. Man bedömer alltså risken för att någon oberoende av verket skulle skapa ett likadant (eller väldigt snarlikt) verk. I det här fallet får nog den risken anses försumbar.

Sen finns det också ett undantag för det fallet då verket utgör "en oväsentlig del" ("är av underordnad betydelse") av en bild, en film eller ett tv-program. Men det är ju inte aktuellt här.

EDIT: @Kyrre: Jag hoppas att det här inlägget även besvarar dina frågor. Återkom gärna annars.

 

[Kyrre]

Paragrafryttaren skrev:
EDIT: @Kyrre: Jag hoppas att det här inlägget även besvarar dina frågor. Återkom gärna annars.

Ja. Det er opplysende og jeg takker for at du tar deg tid til å oppklare dette for meg.


24 § Konstverk får avbildas
3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.


I følge svensk lov har man da altså, om jeg tolker følgende rett, _ikke_ lov til å ta ett bilde der det er med _deler av_ eller _hele_ kunstverk dersom man bruker et digitalt kamera _eller_ scanner det inn på en PC for bearbeiding? Eller tolker jeg "i en samling" feil her?

 

[Paragrafryttaren]

Den där bestämmelsen gäller alltså bara när man framställer kataloger över samlingar av verk.

Ett museum kan t.ex. inte (utan tillstånd) slänga upp bilder av alla innehavda verk på webben, men däremot tillhandahålla besökarna en tryckt katalog. Förbudet mot kataloger i digital form kom i en ändring förra året, till följd av EU:s s.k. Infosoc-direktiv.

Regeln utgör dock knappast något hinder mot att digital teknik används vid framställningen av katalogen. Detta tack vare 11 a § URL:

11 a § Tillfälliga former av exemplar av verk får framställas, om framställningen utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har underordnad betydelse i processen. Exemplaren får inte ha självständig ekonomisk betydelse.

Framställning av exemplar enligt första stycket är tillåten bara om det enda syftet med framställningen är att möjliggöra

1. överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand, eller

2. laglig användning, dvs. användning som sker med tillstånd från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare, eller annan användning som inte är otillåten enligt denna lag.

Det är som sagt tillåtet att framställa "analoga" kataloger. Då blir det automatiskt också tillåtet att framställa tillfälliga "mellanexemplar" under produktionen.

Hela upphovsrättslagen finns här.

 

[Artificiell]

Jag är kanske lite trög men jag förstår fortfarande inte var gränsen för digital avbildning går.

I det här fallet finns det även två relevanta (?) omständigheter.

1. Lampan är min egen
2. Bilden är inte publicerad i vinstsyfte

Rättsläget någon?

 

[Paragrafryttaren]

Digitalt eller analogt spelar ingen roll. Det var bara ett stickspår in på en specialreglering.

Vad gäller din fråga i övrigt så bygger alltså hela resonemanget på att lampan utgör brukskonst (något som inte är helt säkert men iaf. troligt) och därmed är skyddad på samma sätt som en oljemålning som hänger hemma hos dig. Vi kan säga att du har köpt målningen av upphovsmannen.

Visst inser du att du inte får fotografera av, eller ens "kreativt omarbeta" den målningen och sedan lägga upp den på nätet?

Det finns flera olika typer av upphovsrättsliga "förfoganden" (sätt att uttnyttja verken på):
- Exemplarframställning
- Överföring till allmänheten
- Offentligt framförande
- Offentlig visning
- Spridande av exemplar

Huvudregeln är att upphovsmannen eller dennes rättighetsinnehavare har ensamrätt att förfoga över verket på de här sätten.

Ett exemplar som har överlåtits av upphovsmannen, alternativt annars har utgivits (i handeln, dvs. kan ha spridits vidare, ok trots ovan), får enligt 20 a § URL visas offentligt. Du får alltså visa ditt köpta exemplar av konstverket för allmänheten, t.ex. i ett galleri, i dina affärslokaler, etc.

Webbpublicering däremot räknas som överföring till allmänheten och där finns inget liknande undantag. Att du gör det som privatperson och utan vinstsyfte saknar betydelse.

Jag utgår från att du med "Lampan är min egen" menar att du har köpt ett exemplar av lampan. Om det är du själv som har skapat den är det självklart inga problem.

Allt detta bygger på antagandet att lampan faktiskt utgör brukskonst och är skyddad. Rättsläget är här väldigt oklart, men jag står ändå fast vid min bedömning att lampan troligtvis är ett skyddat verk.


Här är ett exempel på en produkt som inte anses skyddad:
http://svenssons.se/104/index.asp?des=63

Exempel på skyddad brukskonst enligt Högsta domstolen(rakt av ur vår lärobok):
Smultronmönster på tyg
Stickad tunika (tänk "tantmode")
Båtskrov med egenartad linjeföring (ingen aning om hur det kan ha sett ut...)

 

[Artificiell]

Paragrafryttaren skrev:Visst inser du att du inte får fotografera av, eller ens "kreativt omarbeta" den målningen och sedan lägga upp den på nätet?

Nej, jag har utgått ifrån att jag kan göra vad jag vill med alla föremål som jag har köpt och/eller äger, oavsett ursprung, kvalité eller exklusivitet. Exempelvis en oljemålning av Erland Cullberg (lever än) har jag tidigare avbildat digitalt och skickat på mejl till en värderingsman. Detta menar du alltså att jag inte kan göra lagligt?

 

[Paragrafryttaren]

Sån användning är som jag har förstått det helt ok enligt både lag och praxis. Men nu var det ju inte dokumentation för värdering som var ditt syfte utan att visa upp avbilden som ditt eget verk.

Om jag omformulerar exemplet: Skulle det kännas rätt om du tog en bild av ett utsnitt av Erland Cullbergs tavla, ritade dit en sol, gjorde den svartvit, lade upp den på webben och sade "titta vilken fin bild jag har gjort!"?

 

[Chet]

Man kan ju se på detta med lite olika ögon...

Men i detta fall så "tycker jag"!

Att fotografen kan gott ta åt sig, då det är aldelens uppenbart att det är fotografens kreativitet som är syftet med bilden.

Men om lampan skulle vara gestaltad som en produktbild... a la katalog... välbelyst och tydlig så vill jag ge lampans designer lite uppmärksamheten också.
Inte så att jag tycker att fotografen är kriminell, men jag ser det då mera som en dokumentation av något. Och fotografen kan fortfarande ta åt sig för en vackert gestaltad produkt.

Sedan finns det ju alltid bilder där lampan bara hänger där och ser vacker ut, utan att fotografen hadde som avsikt att gestalta lampan, utan något annat i bilden.

Det handlar väl bara om avsikten med bilden, vad som känns rätt.

 

[Artificiell]

Paragrafryttaren skrev:Sån användning är som jag har förstått det helt ok enligt både lag och praxis. Men nu var det ju inte dokumentation för värdering som var ditt syfte utan att visa upp avbilden som ditt eget verk.

Ja visst, precis som en konstnärlig bild av Turning Torso i Malmö...

Paragrafryttaren skrev:Om jag omformulerar exemplet: Skulle det kännas rätt om du tog en bild av ett utsnitt av Erland Cullbergs tavla, ritade dit en sol, gjorde den svartvit, lade upp den på webben och sade "titta vilken fin bild jag har gjort!"?

Ja.

 

[Paragrafryttaren]

Artificiell skrev:
Ja visst, precis som en konstnärlig bild av Turning Torso i Malmö...

Paragrafryttaren skrev:
Skulle det kännas rätt om du tog en bild av ett utsnitt av Erland Cullbergs tavla, ritade dit en sol, gjorde den svartvit, lade upp den på webben och sade "titta vilken fin bild jag har gjort!"?

Ja.

Då har du en rättsuppfattning som skiljer sig från både min och lagstiftarens.

Du menar alltså att publicering av och att ta kred för bifogad bild borde vara ok? Vi kan bortse från att det av praktiska och juridiska skäl är mitt eget foto som jag har "stenålderstolkat" och allmänt våldfört mig på.

Vad gäller byggnader så finns det ju (minst) en god anledning till att de är fria att avbilda. De är ju en del av vår fysiska och offentliga miljö på ett helt annat sätt än t.ex. en målning.


Crister: Jag har inte sagt att fotografen inte ska ha kred för bilden. Tvärtom har Ulf rätt till verket i den formen har har bearbetat det till. Det är fortfarande ett konstnärligt fotografi av lampan (och ett subjektivt bra sådant IMO). Det är bara det att han inte har rätt att använda sin "version" utan medgivande av den ursprunglige upphovsmannen.

Det är väl ändå ganska logiskt. Man får ju inte t.ex. sälja en översättning av en utländsk författares bok bara för att man har gjort översättningen!

 

[Howzer]

Diskussioner om upphovsrätt är alltid intressant och den här diskussionen verkar ha klarat sig från de påhopp som tyvärr blivit vanliga på Fotosidan.

Tack för dina inlägg och länken Erik. Intressant läsning.

Min egen åsikt om lampbilden är att om fotografen känner till formgivaren och ev tillverkaren kan man ju alltid ange det under bilden. Jag tror inte att formgivaren har något emot en sådan här användning så länge bilden inte säljs och till exempel används i reklam för ett möbelvaruhus