Annons

Öka förstorningsgraden ( avbildningsskalan )

Produkter
(logga in för att koppla)
Skärpedjupet bestäms av oskärpecirkelns storlek och betraktningsavståndet är inte betydelselöst.
Vad jag menar är att det är lättare att sätta fokus om man fotograferar på lite längre avstånd då man har ett större skärpedjup, från mitt exempel tidigare så ökade DOF från 2 till 10mm om man gick från 25 till 50cm avstånd. Dvs om fokus hamnar i ögat på insekten eller några mm framför eller bakom fastnar ju på själva bilden, det har ju inte med betrakningsavståndet att göra (båda bilderna betraktas från samma håll och såpass nära att man ser en eventuell off focus. Jag har då vid redigeringen beskurit båda bilderna till samma storlek på insekten. Detta fungerar också i verkligheten, jag får en bättre yield om jag bakat något och beskär
 
Eftersom det inkommit liter blandade svar på hur avbildningsskalan påverkar bilden tog jag några exempelbilder under morgonturen för att klargöra för de som inte vet. Detta inlägg handlar om fotografi i praktiken och inte hur man ska definiera skärpedjup! Kameran är en M43 med 20 Mpixlar (2x crop) vilket jag tycker är idealiskt för närbildsfoto.

Bild 1 är tagen på ca 10 meters håll med ett 300/4 på bl.4 Inget konstigt här.

På bild 2 har jag beskurit bilden till ca hälften på bredd och höjd. Man kan skönja att skärpedjupet är detsamma vilket det givetvis är. Lägg märke till lavarna vänster om stolpen som är skarpa.

På bild 3 halverade jag avståndet för att få samma utsnitt (ungefär*) som på cropbilden. Lägg nu märke till att lavarna till vänster om stolpen (där skärpan är satt) bara är skarpa en liten bit - endast lavarna som ligger i samma skärpeplan som stolpen men inte de bakom. Tyvärr blev inte vinkeln riktigt densamma men det är svårt att åstadkomma om man inte mäter upp och är riktigt noggrann. Faktum kvarstår.

Slutsats bild 1-3:
Vill du maximera skärpedjup på bekostnad av pixlar i originalbilden så backa och beskär sedan i efterhand. På bild 2 hade jag ca 6 Mpixlar kvar vilket räcker till en 20-30 cm stor bild i en bok eller ett magasin alt. utskrift i mycket bra upplösning.

Bild 4 är ett exempel på när jag fotograferar fjärilar i artdokumentationssyfte. Fast bilden är ju ganska vacker också;) Videfuksen, tagen för någon vecka sedan, är knallskarp från den vänstra vingspesen till håren på "ryggen". Hade jag gått närmre (om jag kunnat) hade jag definitivt inte fått båda dessa delar skarpa utan att höja iso och blända ner ytterligare. Många gånger är det bättre att foto på lite längre håll och sedan beskära bilden (som på videfuksen). Man bör dock ha koll på hur mycket man kan beskära om man vill ha pixlar kvar till utskrift eller publikation i lagom stort format!!! Denna bilden räcker till ett uppslag i en dagstidning eller en ensidabred bild i en fotobok med hög upplösning!

Med dagens pixeltäta kameror kan man säga att man har möjlighet med att beskära dubbelt så mycket för samma kvalitet och dubbla skärpedjup som för 10 år sedan.

Räkna inte med att kunna öka skärpedjupet mer än ca det dubbla genom att beskära i efterhand om du vill ha pixlar kvar till tryckkvalitet. (1/4 av pixlarna i kameran blir kvar vid dubbla avståndet *)

* Jag skriver ungefär eftersom sambandet mellan avbildningsskala på sensorn (som styr skärpedjupet) inte är linjär utan varierar kraftigt mellan olika objektivkonstruktioner. Många objektiv tappar kraftigt i brännvidd ju närmre närgränsen du kommer (och därmed blir ökningen av avbildningsskalan mindre när du närmar dig närgränsen). Vissa objektiv, både makro och tele samt zoom har bara 40-50% av brännvidden kvar vid närgränsen (den nominella brännvidden hos ett objektiv mäts vid motsvarande oändligt avstånd (typ månen om vi ska se det praktiskt) och många gånger är uppgifterna om ett objektivs brännvidd överdrivna men om det finns uppgifter på avbildningsskala som mäts vid närgränsen brukar dessa stämma.
bild01.jpgbild02.jpgbild03.jpgbild04.jpg

PS. Bilderna är inte uppskärpta i efterhand utan precis som de kommer från rawkonverteraren (CRAW) med samma profiler lagda på bild 1-3. Alla bilder nedsamplade till 1000 pixlars bredd med nedsamplingsalgoritm " bikubisk skarpare" i photoshop.
 
Senast ändrad:
Bild 1 är tagen på ca 10 meters håll med ett 300/4 på bl.4 Inget konstigt här.

På bild 2 har jag beskurit bilden till ca hälften på bredd och höjd. Man kan skönja att skärpedjupet är detsamma vilket det givetvis är. Lägg märke till lavarna vänster om stolpen som är skarpa.
Jag tycker att det syns tydligt att skärpedjupet är mindre i bild 2 än i bild 1 (vid samma betraktningavstånd).
 
Saker som är i oskärpa ser förstås blurrigare ut när man beskär/förstorar bilden men de områden som är skarpa (stolpen och lavarna runt stenen till vänster om stolpen) är de samma.
 
Saker som är i oskärpa ser förstås blurrigare ut när man beskär/förstorar bilden men de områden som är skarpa (stolpen och lavarna runt stenen till vänster om stolpen) är de samma.
Jag tittar på ”tråden”. I bild 1 är den skapligt skarp hela vägen fram till den oskarpa stenen. I bild 2 är den bara skapligt skarp halvvägs fram till samma Sten.
 
"Skapligt skarp" är uppenbarligen en mycket individuell uppfattning. När jag tittar på Bild 1 tycker jag tråden är skarp lika långt ut från stolpen som på Bild 2. Jag har då betraktat bilderna så uppförstorade som de blir när jag klickar på dem i inlägget.
 
"Skapligt skarp" är uppenbarligen en mycket individuell uppfattning. När jag tittar på Bild 1 tycker jag tråden är skarp lika långt ut från stolpen som på Bild 2. Jag har då betraktat bilderna så uppförstorade som de blir när jag klickar på dem i inlägget.
Jag jämför bilderna ”sida vid sida” i tråden utan att klicka.
 
Jag anade det. Eftersom det är samma bilder så förmodar jag att skärmens upplösning spelar oss ett spratt. Förminskar vi bilderna så att bildens pixlar skall fördelas på färre skärmpixlar kommer väl bilden att se ännu skarpare ut?
 
Har också tagit två bilder med mitt 90/2,8 makro. En bild från kanske 30cm och en bild från 60cm avstånd, man ser tydligt att det är ett större skärpedjup från 60cm bilden. 60cm har i redigeringen beskurits till samma storlek som den första bilden. Kryddorna står snett mot skärpeplanettest_200426_DS1_7329__NIKON D750_1-4000 sek. vid f - 3,5_ISO 320_90 mm.jpgtest_200426_DS1_7334__NIKON D750_1-4000 sek. vid f - 3,5_ISO 560_90 mm.jpg
 
Vad jag menar är att det är lättare att sätta fokus om man fotograferar på lite längre avstånd då man har ett större skärpedjup, från mitt exempel tidigare så ökade DOF från 2 till 10mm

När du fotograferar på längre avstånd innebär det kortare utdrag (förutsatt att du fokuserar på samma punkt), det innebär en indirekt ändring av bländaren (en storformatskamera ändrar inget i objektivet vid fokusering....där får man exponeringskompensera närbilder pga större utdrag). De formler som vi använder för att räkna på förstoringsgradet osv bygger på en lins, inte ett komplext objektiv. Vill man testa detta bör objektivet vara inställt på oändligt och fokuseringen skötas med en bälg eller ställbar mellanring. Tyvärr lite för bra väder för att pröva i praktiken om det blir skillnad med sk innerfokusering respektive ändrat utdrag.
 
När du fotograferar på längre avstånd innebär det kortare utdrag (förutsatt att du fokuserar på samma punkt), det innebär en indirekt ändring av bländaren (en storformatskamera ändrar inget i objektivet vid fokusering....där får man exponeringskompensera närbilder pga större utdrag). De formler som vi använder för att räkna på förstoringsgradet osv bygger på en lins, inte ett komplext objektiv. Vill man testa detta bör objektivet vara inställt på oändligt och fokuseringen skötas med en bälg eller ställbar mellanring. Tyvärr lite för bra väder för att pröva i praktiken om det blir skillnad med sk innerfokusering respektive ändrat utdrag.
Jag vet inte om du menar att bländaren minskar vid närgränsen med ett makro. Nikon anger det verkliga värdet i kameran, Canon tror jag inte gör det om jag kommer ihåg rätt. I mitt exempel ovan så är båda bilderna tagna med f/3,5
 
Jag vet inte om du menar att bländaren minskar vid närgränsen med ett makro. Nikon anger det verkliga värdet i kameran, Canon tror jag inte gör det om jag kommer ihåg rätt. I mitt exempel ovan så är båda bilderna tagna med f/3,5
Beskärningen du gjorde är detsamma som att ändra brännvidd.
Bländaren är en funktion av brännvidd och ingångspupill. Så egentligen har du olika bländare i de två bilderna.
 
Beskärningen du gjorde är detsamma som att ändra brännvidd.
Bländaren är en funktion av brännvidd och ingångspupill. Så egentligen har du olika bländare i de två bilderna.
Det är väl möjligt men hur som helst så får man större skärpedjup genom att backa med samma bländare och brännvidd på kameran, det var det som mitt resonemang gick ut på.
 
Det är väl möjligt men hur som helst så får man större skärpedjup genom att backa med samma bländare och brännvidd på kameran, det var det som mitt resonemang gick ut på.
Jag tror att vi pratar förbi varandra i den här tråden.
Rent praktiskt har du visat att det du menar fungerar så som du säger.
 
Beskärningen du gjorde är detsamma som att ändra brännvidd.
Bländaren är en funktion av brännvidd och ingångspupill. Så egentligen har du olika bländare i de två bilderna.

Är det verkligen så? Skulle mena att per definition är båda bilderna tagna med samma brännvidd och samma bländare.

Skillnaden är att den ena är beskuren från en bild där det aktuella utsnittet har en mindre avbildningsskala, än bilden tagen på närmare håll där det aktuella utsnittet har större avbildningsskala.

Visst är det så att skärpedjupet förhåller sig till objektets avbildningsskala på bildsensorn?

Bilder av ett föremål på kort avstånd har större avbildningsskala än bilder tagna av samma föremål med samma brännvidd och med lika stor sensorstorlek på längre avstånd. Därav att de uppvisar olika skärpedjup, där bilden med den största avbildningsskalan av föremålet uppvisar kortast skärpedjup (förutsatt att båda bilderna är tagna med samma bländare inställd på objektivet).

Vid samma avbildningsskala och bländare torde det därför vad gäller skärpedjupet inte spela någon roll vilken brännvidd eller avstånd ett objekt är fotograferat på.

-Vilket också ett enkelt frihandstest jag just gjorde för att försöka bekräfta resonemanget tycks visa:

Ljusstake och tumstock fotograferade med 50 respektive 135 mm brännvidd och bländare 2. Fotograferingsavstånden ändrade för att uppnå samma avbildningsskala på båda bilderna. Samma kamera (sensorstorlek). Första bilden 50@2, andra bilden 135@2. Ingen hänsyn tagen till att objektivens faktiska brännvidd kan förändras vid fotograferingsavstånd närmare närgränsen (som i detta fallet).

Observera att skärpeplanet ligger fokuserat ca 2-3 mm längre bak i den andra bilden, den tagen med 135 mm, därav viss förskjutning av fokusplanet mellan de båda bilderna. I övrigt tycker jag de tycks peka mot sambandet mellan avbildningsskala och skärpedjup:


Avbildningsskala-03138.jpg
50 mm @2


Avbildningsskala-03140.jpg
135 mm @2
 
Jag vet inte om du menar att bländaren minskar vid närgränsen med ett makro. Nikon anger det verkliga värdet i kameran, Canon tror jag inte gör det om jag kommer ihåg rätt. I mitt exempel ovan så är båda bilderna tagna med f/3,5
Om man ändrar avståndsinställningen till något annat än oändligt så ändras brännvidden.

Bländare= brännvidd/diameter.

Vid fokusering på närmare än oändligt kortas normalt brännvidden. Förutsatt att bländarens diameter är den samma innebär det en mindre bländare.
 
Senast ändrad:
Vill man räkna på skärpedjupet

Skärpedjup=spridningscirkelns diameter x bländare x ((avbildningsskala + 1)/(avbildningskala × avbildningskala)))

Spridningscirkelns diameter väljer man vad man anser vara skarpt tex 1/30 mm vid småbild.

Avbildnigskala = (utdrag/brännvidd) + 1

Detta gäller under förutsättnimg att objektivets avståndsintällning står på oändligt.
 
Brännvidd är avståndet från en (enkel) lins till den punkt där utgående ljusstrålar konvergerar givet att ljuskällan är på oändligt avstånd och ljusstrålarna alltså är parallella.

Brännvidden är oberoende av fokuseringsavståndet.

Att brännvidden ändras när man fokuserar närmare än oändligt gäller för lite mer komplicerade objektiv bestående av flera linser och med s.k. innerfokusering, dvs fokuseringen sker inte med utdrag utan genom att linser flyttas inuti objektivet. Det är inte helt lätt att räkna på, tycker jag, men jag håller med om att bländaren ändras när brännvidden ändras om bländaröppningen hålls konstant.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar