Är det ofredande om man fotar barn?

[rymdbörje]

Härligt att läsa att någon i denna tråd är beredd att avstå något för sin egen del för andras skull, när de flesta andra verkar vara upptagna av att utnyttja sina rättigheter oavsett om någon känner sig besvärad eller lider skada av det. Resonemanget som förs påminner mig om en situation för många år sedan när jag (faktiskt under en fotosession) i skogen blev uppjagad i ett träd av tre lösspringande, skällande Dobberman Pincher. När ägarna så småningom uppenbarade sig skrattade de åt mina invändningar och tyckte att jag borde söka hjälp för min "hundfobi".
(Det hela slutade med att en av hundarna bet mig i benet).

Liknelsen haltar en smula. Att ha hundar springande lösa på det sätt du beskriver är olagligt. Att fotografera folk på allmän plats är det inte.

 

[Matte_J]

Liknelsen haltar en smula. Att ha hundar springande lösa på det sätt du beskriver är olagligt. Att fotografera folk på allmän plats är det inte.

Nej, det är inte olagligt att ha hundar lösspringande i skogen (utom under våren och i vissa områden, typ naturreservat). Mig veterligen har ingen någonsin lagförts för att ha haft sin hund lös. Formuleringen lyder något i stil med att "man måste ha dem under kontroll". Så länge ingen skada uppstår kan man anses haft den under kontroll.

 

[PMD]

Bet hunden dig så löst att det inte upstod någon skada?

 

[rymdbörje]

Nej, det är inte olagligt att ha hundar lösspringande i skogen (utom under våren och i vissa områden, typ naturreservat). Mig veterligen har ingen någonsin lagförts för att ha haft sin hund lös. Formuleringen lyder något i stil med att "man måste ha dem under kontroll". Så länge ingen skada uppstår kan man anses haft den under kontroll.

Lagen om tillsyn över hundar och katter (16 §) säger:
"Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas
under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i
marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall
hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva
eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt." (Källa: riksdagen.se)

De hundägare du träffade på kan inte ha haft sådan tillsyn över sina hundar att dessa skulle ha hindrats från att driva eller förfölja vilt om de nu hade fått vittring på något. Nu råkade det bli du som kom i deras väg och inte ett rådjur.

 

[martinator]

Härligt att läsa att någon i denna tråd är beredd att avstå något för sin egen del för andras skull, när de flesta andra verkar vara upptagna av att utnyttja sina rättigheter oavsett om någon känner sig besvärad eller lider skada av det. Resonemanget som förs påminner mig om en situation för många år sedan när jag (faktiskt under en fotosession) i skogen blev uppjagad i ett träd av tre lösspringande, skällande Dobberman Pincher. När ägarna så småningom uppenbarade sig skrattade de åt mina invändningar och tyckte att jag borde söka hjälp för min "hundfobi".
(Det hela slutade med att en av hundarna bet mig i benet).

Förstår inte liknelsen.
Men vi kan väl ta ett annat fall - att studera person i offentlig miljö är inte olagligt, dessutom är det för vissa personer en del i yrkesutövande eller studier, för andra bara en kul grej. Många uppfatta det som obehagligt att bli tittade på, betyder det då enligt dig att vi alla måste gå med ögonbindel?

Och om hunden bet dig är det väl rätt uppenbar att det är ett brott...

 

[AFJ]

Enklast är att använda sunda förnuftet. Låt oss säga att jag som förälder ser fotograf ivrigt ta kort på min lilla dotter, det ter sig naturligt att fråga. Föräldrainstinkten är biologisk och ska inte underskattas. När jag bodde i Kina såg jag en gång en utlänsk fotograf ta många bilder i lekpark, flertal vuxna gestikulerar att det inte är ok, tillslut stegar en rejäl stor man fram, antar far till en av barnen, tar kameran slår den sönder mot en husvägg och knuffar till fotografen till andras vuxnas applåder.

Så kan det gå när beskyddarinstinkten sätter igång. Givetvis helt fel beteende men förståeligt med. Kan inte begripa folk som hänvisar till paragrafer när de blir ombedd att låta bli. Visa respekt.

Men är det så enkelt?

Återgår till min bild på skridskobanan i Kungsan. Borde jag ha frågat innan jag tog bilden? Borde jag ha avstått att lägga upp bilden här på fotosidan? Vad säger ditt sunda förnuft? Var går gränsen och vem skall sätta den?

Jag tror inte det finns många här på fotosidan som fortsätter att fotografera om de uttryckligen blir ombedda att sluta. Det är förstås inte speciellt sunt att hävda sin lagliga rätt in absurdum.

Problemet uppstår ju när ett helt normalt beteende - att fotografera - av många anses så suspekt att man tillgriper polisanmälan. Jag är rätt säker på att denna utbredda aversion och misstänksamhet mot fotografer är en relativt ny företeelse i samhället. Jag har helt enkelt svårt att förstå den.

Jag beskyddar förstås också min son mot sådant jag tycker är hotfullt - att bli fotograferad i lekparken av en främling är dock inte en av de saker jag skulle gå i taket för. Jag var betydligt mera orolig för att han skulle bli påkörd på vägen hem från samma park. Men inte fasen polisanmälde jag bilarna som körde förbi honom på gatan för den skull.

Jag tycker fotografskräcken saknar rimliga proportioner. Men så är det kanske med alla fobier? Ungefär som varghatarna "snart äter de upp våra barn också".

 

[PMD]

Jag tror inte det finns många här på fotosidan som fortsätter att fotografera om de uttryckligen blir ombedda att sluta. Det är förstås inte speciellt sunt att hävda sin lagliga rätt in absurdum.

Hur man blir ombedd att sluta påverkar förstås. Om den som ber en sluta gör det på ett respektfullt sätt så är det lättare att tillmötesgå begäran än om det sker på ett buffligt sätt.

Hot om våld fungerar förstås också. De flesta slutar nog att fotografera om de riskerar skador på kamerautrustningen eller på sin person.

 

[Matte_J]

Bet hunden dig så löst att det inte upstod någon skada?

Nejdå, skada uppstod. Men det hände senare under ordväxling med hundägaren, inte när hundarna sprang löst.

 

[Matte_J]

Förstår inte liknelsen.
Men vi kan väl ta ett annat fall - att studera person i offentlig miljö är inte olagligt, dessutom är det för vissa personer en del i yrkesutövande eller studier, för andra bara en kul grej. Många uppfatta det som obehagligt att bli tittade på, betyder det då enligt dig att vi alla måste gå med ögonbindel?

Och om hunden bet dig är det väl rätt uppenbar att det är ett brott...

Poängen är att det är irrelevant om saker är lagliga eller inte. Det är tröttsamt att läsa alla inlägg där det tjatas om att det är lagligt att fota människor. Om människor uppenbart känner sig besvärade så låter man bli att fotografera. Gatufotografi är ingen viktig aktivitet, ingen politisk handling - det är en vanlig hobby, i klass med att samla frimärken. Det finns inget allmänintresse att det utövas, bara den som fotograferar har intresse av att bilden tas. Och eftersom de som porträtteras är en del av aktiviteten så är det väl inte konstigt om deras önskan om att slippa delta ska respekteras.
Jag reste lite i Nordafrika på 70-talet och fick lära mig att det fanns vissa folkgrupper som inte ville bli fotograferade av någon religiös anledning som jag inte längre minns. Inte ens som 17-årig backpackerturist hade jag särskilt svårt att förstå och respektera detta.
Och visst låter jag bli att titta på folk om jag kan gissa att de känner sig besvärade. Till exempel om jag satt på en nattbuss ensam med en ung tjej, så skulle jag låta bli att titta på henne, även om hon var söt som honung - av den enkla anledningen att det inte krävs särskilt mycket empati för att förstå att hon skulle kunna känna sig besvärad och orolig. Ögonbindel behövs inte, det räcker med att inte stirra. Hur svårt ska det vara att sätta sig in i andras situation?

 

[PMD]

Nejdå, skada uppstod. Men det hände senare under ordväxling med hundägaren, inte när hundarna sprang löst.

Det var nog också olagligt.

 

[PMD]

Poängen är att det är irrelevant om saker är lagliga eller inte. Det är tröttsamt att läsa alla inlägg där det tjatas om att det är lagligt att fota människor. Om människor uppenbart känner sig besvärade så låter man bli att fotografera. Gatufotografi är ingen viktig aktivitet, ingen politisk handling - det är en vanlig hobby, i klass med att samla frimärken. Det finns inget allmänintresse att det utövas, bara den som fotograferar har intresse av att bilden tas.

Det finns ingen legal skillnad mellan gatufotografering och annan fotografering. En stor fördel med att det är lagligt att fotografera på offentlig plats är att oegentligheter kan avslöjas, oavsett om det handlar om representanter för privata bolag eller representanter för offentlig verksamhet. Det är alltså rätt viktigt för samhället att fotografering är en laglig verksamhet på offentlig plats. En del s.k. gatufotografering kan förvisso också betecknas som en politisk handling.

Och eftersom de som porträtteras är en del av aktiviteten så är det väl inte konstigt om deras önskan om att slippa delta ska respekteras.

Om de ber snällt så är det mycket rimligt att avstå från att fotografera dem, men om de beter sig burdust så har de minskat sina chanser en hel del. Att alltid göra som den avfotograferade begär, dvs sluta fotografera, är inte rimligt. I vissa fall är det rimligare att fortsätta att fotografera.

Observera f.ö. att det är rejält stora kulturella skillnader mellan Nordafrika (och Afrika i stort) och Sverige. Att importera fotograferingsfobin från andra kulturer hit är inget att sträva efter.

 

[Matte_J]

Det var nog också olagligt.

Ja, såklart. Men det är det oavsett om hundarna har sprungit lösa en stund innan eller inte. Det är liksom en annan händelse och helt offtopic i diskussionen.

 

[sjunne]

Personen som polisanmälde fotografen (refererat i urinlägget i denna tråd) visade ingen som helst respekt för fotografens rätt att fotografera. Ömsesidig respekt är nödvändig i ett civiliserat samhälle.

Ja? Skrev jag inte det? "För att bli respekterad måste jag visa respekt!" Och personen som polisanmälde visade väl ingen respekt och får därför heller ingen tillbaka! Jag ser ingen motsägelse i ditt och mitt inlägg? Fast det var kanske inte meningen?

 

[Matte_J]

Observera f.ö. att det är rejält stora kulturella skillnader mellan Nordafrika (och Afrika i stort) och Sverige. Att importera fotograferingsfobin från andra kulturer hit är inget att sträva efter.

Det här handlar inte om fotograferingsfobi (för övrigt ett begrepp som dryper av arrogans). Det handlar om att respektera andra människor. Hur svårt ska det vara för dig att förstå det? Det finns ingen lag som hindrar mig att tränga mig före i kön på ICA. Jag har lagen på min sida, bara att köra över andra människor alltså och ställa sig först. Vem bryr om de blir kränkta? Folk är så neurotiska...
Nej, det räcker inte att ha lagboken att vifta med, man måste ha empati och en moralisk kompass också.

 

[PeterWem]

Enklast är att använda sunda förnuftet. Låt oss säga att jag som förälder ser fotograf ivrigt ta kort på min lilla dotter, det ter sig naturligt att fråga. Föräldrainstinkten är biologisk och ska inte underskattas. När jag bodde i Kina såg jag en gång en utlänsk fotograf ta många bilder i lekpark, flertal vuxna gestikulerar att det inte är ok, tillslut stegar en rejäl stor man fram, antar far till en av barnen, tar kameran slår den sönder mot en husvägg och knuffar till fotografen till andras vuxnas applåder.

Så kan det gå när beskyddarinstinkten sätter igång. Givetvis helt fel beteende men förståeligt med. Kan inte begripa folk som hänvisar till paragrafer när de blir ombedd att låta bli. Visa respekt.

Det räcker med att man tar en bild på en skylt i Malmö för att riskera få samma behandling, se mål nr:B 5055-16 med Sydsvenskans fotograf. Polis på plats förhindrade tillfälligt den tänkta misshandeln.

 

[jag&bilden]

Nu är ju inte Ica en allmän plats.
Det är privat och även om de välkomnar dig in så kan lika gärna avvisa dig ut om de inte känner att du hör hemma där eller på annat sätt inte följer deras föreskrifter och tränger dig i kön (ingen aning om de skulle be dig gå för en trängning, men de har den rätten)

Du kan inte hävda din rätt att fotografera vanliga människor där inne.
Men väljer du att göra så har de rätt att avvisa dig.
Utanför på tex trottoaren får du däremot fotografera Icabutiken.

Det här handlar inte om fotograferingsfobi (för övrigt ett begrepp som dryper av arrogans). Det handlar om att respektera andra människor. Hur svårt ska det vara för dig att förstå det? Det finns ingen lag som hindrar mig att tränga mig före i kön på ICA. Jag har lagen på min sida, bara att köra över andra människor alltså och ställa sig först. Vem bryr om de blir kränkta? Folk är så neurotiska...
Nej, det räcker inte att ha lagboken att vifta med, man måste ha empati och en moralisk kompass också.

 

[PeterWem]

Nu är ju inte Ica en allmän plats.
Det är privat och även om de välkomnar dig in så kan lika gärna avvisa dig ut om de inte känner att du hör hemma där eller på annat sätt inte följer deras föreskrifter och tränger dig i kön (ingen aning om de skulle be dig gå för en trängning, men de har den rätten)

Du kan inte hävda din rätt att fotografera vanliga människor där inne.
Men väljer du att göra så har de rätt att avvisa dig.
Utanför på tex trottoaren får du däremot fotografera Icabutiken.

Du kan inte porta folk från ICA. Det har HD slagit fast, se NJA 1995 s. 84. Betrakta ICA som ett torg med tak. Polis kan avlägsna dig om du är ordningsstörande. Hur ofta är man det med en kamera vid normalt fotograferande?

Du kan dock bli förvägrad att handla.

 

[AFJ]

Poängen är att det är irrelevant om saker är lagliga eller inte.

Det var ett mycket märkligt påstående.

Om en sak är lagligt eller ej måste i alla högsta grad ha betydelser för hur den skall bedömas. Visst vore det härligt med ett samhälle som fungerade utan lager men jag tror det är långt dit.

Det är tröttsamt att läsa alla inlägg där det tjatas om att det är lagligt att fota människor.
Om människor uppenbart känner sig besvärade så låter man bli att fotografera.

Läs trådens första inlägg.

Hur kan det vara tröttsamt att påpeka att fotografering är tillåtet? Det är ju precis det som dagispersonalen inte har klart för sig.

Att man inte skall fotografera människor som undanber sig fotografering är nog de flesta överens om. I det här fallet förefaller det dock som om personalen aldrig varit i kontakt med fotografen utan gjort en polisanmälan av något som inte är en polissak. Tycker du att personalen agerat rätt? Tycker du att polisen bör inleda en förundersökning om brott?

 

[PMD]

Det här handlar inte om fotograferingsfobi (för övrigt ett begrepp som dryper av arrogans). Det handlar om att respektera andra människor. Hur svårt ska det vara för dig att förstå det? Det finns ingen lag som hindrar mig att tränga mig före i kön på ICA. Jag har lagen på min sida, bara att köra över andra människor alltså och ställa sig först. Vem bryr om de blir kränkta? Folk är så neurotiska...
Nej, det räcker inte att ha lagboken att vifta med, man måste ha empati och en moralisk kompass också.

Jag tror att du har hittat på en del som jag inte skrev. Att inte visa hänsyn till och/eller respekt för andra är ingenting som jag har förfäktat.

Du får gärna förklara varför termen fotograferingsfobi dryper av arrogans. Det händer ingenting farligt när någon blir fotograferad. Att ha någon slags motvilja mot det (en fobi om man så vill) är tämligen irrationellt, vilket närmast är definitionen av en fobi, en ogrundad rädsla för något.

 

[PMD]

Det räcker med att man tar en bild på en skylt i Malmö för att riskera få samma behandling, se mål nr:B 5055-16 med Sydsvenskans fotograf. Polis på plats förhindrade tillfälligt den tänkta misshandeln.

Jag hittar ingen referens till det målet. Vilken domstol? Har du en länk till domen?