Fototeknik
Med blixt avses här elektronblixt. Förr fanns andra typer av blixtar. Elektronblixten består av en kondensator som laddas upp. Den kan sedan urladdas blixtsnabbt genom ett blixtrör. Blixtljuset är starkt och har samma färgtemperatur som dagsljus. Att ladda upp blixten tar några sekunder. Själva blixten är mycket kort, ner till 1/40000 s varför den även kan användas till att frysa rörelser.
Inbyggd blixt
De flesta kameror idag har en inbyggd liten blixt. Fördelen är att den alltid finns till hands. Nackdelarna är att den är svag, sitter för nära objektivet (ger röda ögon) och att den inte kan riktas i olika lägen.
Lös blixt
Fördelen med en lös blixt är att den kan riktas för att få ett mer spännande eller mjukare ljus. Den är dessutom ofta betydligt starkare än den inbyggda.
När man väljer blixt ska man förutom att titta på blixtstyrka och funktioner även se till att den är både vippbar och vridbar för att kunna rikta den i taket både för liggande och stående bilder.
Blixt vippad 45° uppåt och med diffusor.
Dedicerad blixt
Moderna kameror har oerhört avancerad blixtautomatik. För att utnyttja alla möjligheter måste blixten vara specialanpassad för en viss kameramodell. Sådana blixtar passar bara dessa kameror. Även inom ett visst kameramärke finns flera olika standarder så det gäller att kontrollera noga vilken blixt som passar.
Blixtexponering
Det finns ett antal olika sätt att få rätt exponering på blixtbilder. Vid blixtexponering är det enbart blixtens styrka och bländaren som påverkar. Slutartiden påverkar inte blixtexponeringen.
Med kameror som har ridåslutare (systemkameror) måste man dock använda en slutartid som är lika med eller längre än kamerans kortaste blixtsynkroniseringstid. Det är det den kortaste tid när hela slutaren är öppen samtidigt. Vid kortare tider skapas i stället en liten spalt som rör sig över filmen/sensorn. Skulle man använda kortare tid blir inte hela bilden exponerad av blixten. Denna kortaste blixtsynkroniseringstid är oftast 1/90 - 1/250. Kortare är bra då det ökar möjligheterna att använda blixt i dagsljus.
Manuellt
Man brukar ange en blixts styrka i ledtal. Med hjälp av detta kan man räkna ut vilken bländare man ska använda. Ledtalet anges normalt för ISO 100. För andra ISO måste man räkna om ledtalet. Multiplicera med 1,4x för varje fördubbling av ISO. Ledtalet gäller bara inomhus i ett "normalt" rum. Utomhus eller i stora rum med högt i tak är ledtalet betydligt lägre.
bländare = ledtal / avstånd (i meter)
Exempel: Om blixten har ledtal 32 så blir det bländare 8 om avståndet är 4 m.
Flashmatic
En metod som används i vissa kompaktkameror. Bländaren är vid blixtexponering kopplad till avståndet så att rätt exponering erhålls.
Blixtens egen sensor
Med denna automatikform, ofta märkt A på blixten, används en sensor i blixten. En viss bländare ställs in beroende på aktuellt ISO. Blixten mäter sedan det ljus som reflekteras av motivet om stänger av sig själv när rätt ljusmängd har doserats. Man får rätt exponering och behöver inte tänka på avståndet.
TTL
Denna automatikform har varit dominerande sedan början av 80-talet. Här mäter kameran det ljus som reflekteras från filmen under själva exponeringen. När rätt ljusmängd har doserats skickar kameran en signal till blixten att stänga av sig. Den här metoden fungerar med alla bländare och även om filter etc används. Blixtljuset mäts ju genom objektivet (Through The Lens).
Den här metoden fungerar inte med digitala systemkameror eftersom den blanka sensorn reflekterar för mycket ljus.
*-TTL
Ny teknik som är anpassad för digitala kameror. Ljuset mäts genom objektivet men med speciell blixtsensor i stället för att mäta reflekterat ljus från filmen/sensorn. Olika tillverkare kallar det E-TTL, i-TTL osv.
Blixtljus
Det finns olika sätt att använda blixten vilket ger bliderna olika karaktär.
Blixt rakt på. Ger ett hårt platt ljus och röda ögon.
Lös blixt bredvid kameran. Ger ett intressantare ljus utan röda ögon. Man får dock fula skuggor.
Blixt riktad i taket ger ett mjukt ljus. Det blir dock lite mörkt under haka och ögon.
Blixt med diffusor riktad 45° uppåt ger det bästa ljuset för många situationer.
Blixtljus och befintligt ljus
Ofta är det bra att kombinera befintligt ljus med blixtljus. Det gör man genom att använda en lång slutartid så att även det befintliga ljuset påverkar exponeringen. Antingen manuellt eller genom att ställa in kameran i ett sådant läge, ibland kallat slow sync. Vitsen med denna kombination är antingen att visa en rörelse eller så vill man få med mer av bakgrunden så att bilden ser mer levande ut.
"Synk på andra ridån"
Normalt utlöses blixten i början av exponeringen. Fotograferar man då rörliga föremål med blixt och lång slutartid kan resultatet se onaturligt ut. Blixten fryser rörelsen som sedan fortsätter frammåt.
För att få ett mer naturligt utseende skall man (om det går) ställa in kamera och blixt så att blixten utlöses i slutet av exponeringen. Det kallas normalt "synk på andra ridån" och syftar på av blixten är synkroniserad med ridåslutarens andra ridå (den som avlsutar exponerignen).
Lång slutartid och blixt framhäver rörelsen hos facklan men fryser mannen.
Normal blixtautomatik till vänster och lång slutartid + blixt till höger.
Upplättningsblixt
När solen skiner ska man använda blixten! Detta för att lätta upp skuggpartier så att bilden blir mer balanserad. Här fungerar inbyggda blixtar ganska bra. Dock måste man ofta minska blixtexponeringen något. Om den är för stark ser det väldigt onaturligt ut. Denna minskning gör vissa kameror automatiskt medan man med andra får prova lite med inställningarna. Finns det möjliget till kompensering av blixtexponeringen är det den man ska använda.
En bild i motljus. Huvudmotivet blir för mörkt.
Med exponeringskompensation blir huvudmotiv bra men bakgrunden blir för ljus.
Med blixt på blir det bättre men nu är huvudmotivet för ljust.
Med kompenserad blixt (-1 steg) blir det bra.
61 Kommentarer
Logga in för att kommentera
mvh Ulrica
Tack.
/ E
speciellt med exempelbilder.
/F
Topp!
/ Kenneth
En liten rättelse: Det är inte för att sensorn reflekterar för mycket ljus. Det kan man alltid fixa. Problemet är att sensorn är för blank och återspeglar ljuset därifrån det kom. Detta gör att man inte kan mäta ljuset på ett tillfredställande sätt. (Rätta mej gärna om jag skulle ha fel).
/AnWi
Jättebra!
1. Jag har en Nikon F100 och en SB80DX. Men när jag vinklar blixthuvudet mot taket, så indikerar blixten ingen räckvidd.
Då uppskattar jag själv det längre avståendet via taket mot motivet på gammalt sätt. Jag kan inte se i bruksanvisningar att kameran och blixten kan jobba automatisk tillsammans, när jag vinklar blixten mot taket. Har jag missat något?
2. När jag kopplar min SB80DX till min nya D70s
är det då något jag måste tänka på?
Tack för svar.
Mvh
Wolfgang
1. Blixten kan inte längre veta hur mycket ljus som kommer till motivet när du vinklar den! Därför kan inte räckvidden beräknas. (Tänk själv: 2m eller kanske 10m till tak? Vitt, trä eller svart tak?)
2. Din blixt fungerar INTE till D70 eller D70s. För att du skall få någon som helst automatik måste du köpa SB-600 eller SB-800. Detta beror på att i digitala hus fungerar inte TTL. Nikon har därför skapat iTTL. Manuellt fungerar den dock, men hur kul är det?
Jag förstår och misstänkte det själv, eftersom bruksanvisningar förtiger detta. Man ser ju många, bl a pressfotografer, som vinklar blixten, och det rekommenderas ju också på grund av att det blir ett mjukare ljus om taket är vitt. Det är alltså i praktiken så att man då måste köra blixten manuellt fast den var så pass dyr.
Det är också tråkigt att den vanliga automatiken inte funka till D70, men egentligen ingen större förlust, när man vinklar den mot taket, för då hade en SB600 eller 800 inte funkat ändå.
För att få ett mjukare ljus, så får man ta bouncern, och den stjäl mycket ljus, så att man inte få någon räckvidd att tala om med en 100ASA-film.
Det är inte kul med blixt!
Mvh
Wolfgang
Nu har du missförstått vad jag skrivit. Det enda som inte fungerar är blixtens uppskattning av hur långt den kan nå. Med TTL/iTTL har du blixtljus med full automatik!
Du får, i efterhand, reda på om blixten klarade uppgiften. Det signalerar blixten med LEDen.
Det finns all anledning att köpa en SB-600 eller SB-800. (Jag förordar den senare, som du kan läsa om i en del forum). De är bakåtkompatibla, så de fungerar med både dina gamla och nya hus. Kör du film får du alltså en extra blixt (om du inte säljer den du har). Kör du digitalt så har du smått fantastiska möjligheter.
Bouncern stjäl inte så mycket ljus men det sprids mera så effekten blir nästan samma sak. Sätter du blixten i taket har du ingen nytta av debouncern. Sätter du den 45° får du prova dig fram. Då ger blixten en del ströljus framåt. mha debouncern.
/AnWi
Inställningar, Vilken typ av blixt man skall ha? Manuell, automatiska osv
Anders: i de första bildexemplen ser man att blixt 45° + diffusor ger bättre ljus jämfört med att att bara slå blixten i taket.
Thomas: i sista exempelserien ser man effekterna av upplättningsblixt. Med automatisk blixt och automatiska inställningar blir det ofta bäst att ställa in blixtkompensering på -1 steg. Med manuell blixt och/eller manuella inställningar kan man givetvis få samma sak efter diverse mätande och räknande men det är pyssligt.
- Om det inte finns något i närheten är det bäst utan debouncer eftersom mera ljus kommer till objekten längre bort.
- Finns det något i närheten ger deboucern naturligtvis ett mjukare ljus men på bekostnad av ljuset längre bort.
Det är alltid svårt att få till blixtljus i festlokaler. Försöker man blanda, som vid julbockarna t.hö, blir det oftast bäst. Jag använder oftast 45° och debouncer men ser ofta att SB-800 inte riktigt räcker till.
Men jag kan ha helt fel för jag har inte provat det själv.
http://mrpk.com/foto/050625_Lego_del1/index.asp?iStart=76
http://www.mrpk.com/foto/050625_Lego_del1/index.asp?iStart=35
http://www.mrpk.com/foto/050625_Lego_del2/index.asp?iStart=22
http://www.mrpk.com/foto/050625_Lego_del2/index.asp?iStart=47
/Anders
Kamerans blixtsynkrontid är översta gränsen för blixtfotografering, annars hinner slutaren inte med. Detta gäller endast för ridåslutare. Lamellslutaren som finns i de flesta Hasselbladskameror har inte sådan begränsning vid snabba slutartider.
Om kameran har en synkrontid på t ex 1/125 kan man med fördel exponera 1/125 samt alla längre tider. Endast bakgrundsljuset påverkas och blir vackert med 1/30 i en kyrka t ex. Bländaren däremot styr endast exponeringen av blixten i förgrunden beroende på avståndet.
Själv brukar jag använda M-läget på kameran vid blixtexponering (fill). Jag tänker mig då blixtexponering nästan som en dubbelexponering med två syften:
Bakgrunden - styrs av slutartiden.
Förgrunden/motivet - styrs av blixten och blixtkompenseringen.
Två exempel:
Vid motljus (exv tigerbildern och himlen); mät bakgrunden och ställ bl/tid i M-läget så den blir ok.
Prova dig fram med olika blixtkompensationer; vanlig ger en något onaturligt ljus förgrund/platt bild så prova minska blixtexponeringen 1-1,3 steg för naturlig blandning. Kan användas utomhus, inomhus om ett fönster bakom motivet etc.
Inomhus/svagt ljus; Om kamerans auto-läge änvänds så kommer den välja en slutartid typ 1/60s vilket i ett mörkt rum ger en mörk/svart bakgrund (se dubbelexponeringstänket ovan).
Vill du ha en naturligare bakgrund, ställ kameran på M och dra ner tiden till 1/10-1/30* så mer ljus kan registreras och se om den exponeras bättre (enl kamerans ljusmätare). Indikerar ljusmätaren att bakgrunden fortfarande är för mörk höj ISO-talet. När du hittat en passande exponering tryck av med blixten på. Blixtautomatiken kommer då att exponera förgrunden/motivet korrekt (alt använd blixtkompensationen om motivet avviker).
Omgivningsljuset och blixtljuset blandas nu och bilden får,enligt mig, en behagligare känsla i bilden till skillnad från ett motiv mot svartbakgrund.
*Blixten fryser motivet trots den korta tiden.
Våga prova M-läget och lek - speciellt ni med D-SLRer ni har ju inget att förlora!
tack!