Reportage
Jan-Peter Lahall är en av Sveriges främsta naturfotografer. Han har hittills gett ut elva böcker varav den tidlösa ”Så skimrande” utsågs till Årets Pandabok 2001. I datorn ligger betydligt fler manus. Lahall håller samma höga tempo som han alltid gjort.
Text: Amy Lagerman
Naturbilder: Jan-Peter Lahall
Reportagebilder: Magnus Fröderberg
Har kunnat alla fågelläten
Vi går ut när klockan närmar sig lunch. Ljuset är knappast något att jubla över, molnigt och jämngrått. Därför finns det inga större förhoppningar om att komma hem med mästerliga bilder, men kameran får hänga med i alla fall. Vi går ner i skogsdungen bakom ladan. Det doftar fantastiskt av de många vitsipporna som brer ut sig på marken, och medan vi följer stigen pekar J-P ut alla fågelholkar som han har hängt upp i träden. På ett större lövträd femtio meter från stigen hänger en stor uggleholk.
– Den där satte jag upp för nio år sedan och varje år sedan dess har det häckat kattugglor där. Ibland slår de sig ner i kastanjeträdet och hoar.
Samtidigt som fåglarna sjunger så bjuds vi på små anekdoter ur J-P:s liv. Som att han var en hippie under 70-talet och jobbade som byggare. Och att han som barn var så pass naturintresserad att han satt kvar i skolan efter lektionerna för att rita blåmesar och talgoxar.
– När jag var 12 år åkte jag upp till ett naturområde tio mil norr om Kiruna med en ornitologisk förening. De vuxna var mäkta imponerade över att jag kunde varenda fågelläte. I tonåren var mina föräldrar glada över mitt fågelintresse och tänkte att det skulle hålla mig borta från festandet. Sedan visade det sig att fågelskådarna själva var ena riktiga festmästare …
Vi går vidare och hoppar in i J-P:s husbil som har både spis, kylskåp och en bekväm säng, vilket är perfekt när han behöver ta sig en längre sträcka för att fotografera. Han kör oss till en plats några hundra meter från bostaden. Härifrån utgår han gärna när han ska fotografera: en liten vik där knappt en handfull båtar ligger uppdragna. När J-P ska fotografera svanarna som under våren mellanlandar i Tysslingen är det med den lilla svartrandiga båten som han försiktigt närmar sig de majestätiska fåglarna. Härifrån breder sig en vacker idyll ut sig med röda lador i fjärran, fårad åkermark och en frodigt grön strandkant som ramar in den stålgrå krusade ytan på sjön.
– Det är en utmärkt utgångspunkt när jag ska fotografera växter och vatten i olika former. Och där borta, på andra sidan sjön, ligger ett gömsle som jag ibland använder både när jag fotograferar och när jag jagar fågel. Motiven är oändliga här vid Tysslingen.
Vid Tysslingen.
Dagen avslutas
Vi stannar en stund och ser oss omkring tills regnet börjar falla i små kyliga droppstänk. Tiden har gått fort, och det har blivit dags att avsluta besöket för att låta J-P återgå till arbetet. Ursprungsplanen, att skugga J-P under tiden han fotograferade, gick om intet till förmån för en spännande och högaktuell diskussion om fotobranschens villkor i dag och en trevlig guidning i vacker natur. Det blev som J-P konstaterade tidigare på dagen: ”Ändras situationen får man ju helt enkelt anpassa sig."
Bli först att kommentera
Logga in för att kommentera