Museum hotar att stämma Wikipedia
Nyheter
Museet National Portrait Gallery i London hotar med rättsliga åtgärder efter att 3 300 bilder från museets hemsida har lagts upp på nätet av uppslagsboken Wikipedia.
BBC News skriver att det är Derrick Coetzee, medarbetare på Wikipedia, som har brutit mot de brittiska lagarna genom att lägga ut bilder från museets hemsida på Wikipedia. Men fotografier av konstverk skyddas inte av copyrightlagar i USA - där Coetzee bor och Wikipedia har sin bas.
National Portrait Gallery (NPG) arbetar för tillfället med ett projekt som tillgängliggör bilder av museets konstverk för allmänheten och har därför lagt upp 60 000 högupplösta bilder på sin hemsida. Tanken är dock att det är vanliga människor som ska använda bilderna - inte företag.
Museet har begärt att Wikipedia ska ta bort bilderna, men ingen åtgärd har ännu tagits av Wikipedia. NPG säger sig gärna bidra med lågupplösta bilder till Wikipedias arkiv och vill helst inte fortgå med en stämning. Derrick Coetzee har inte gett några nya kommentarer kring händelsen, skriver BBC.
Källa: BBC.
BBC News skriver att det är Derrick Coetzee, medarbetare på Wikipedia, som har brutit mot de brittiska lagarna genom att lägga ut bilder från museets hemsida på Wikipedia. Men fotografier av konstverk skyddas inte av copyrightlagar i USA - där Coetzee bor och Wikipedia har sin bas.
National Portrait Gallery (NPG) arbetar för tillfället med ett projekt som tillgängliggör bilder av museets konstverk för allmänheten och har därför lagt upp 60 000 högupplösta bilder på sin hemsida. Tanken är dock att det är vanliga människor som ska använda bilderna - inte företag.
Museet har begärt att Wikipedia ska ta bort bilderna, men ingen åtgärd har ännu tagits av Wikipedia. NPG säger sig gärna bidra med lågupplösta bilder till Wikipedias arkiv och vill helst inte fortgå med en stämning. Derrick Coetzee har inte gett några nya kommentarer kring händelsen, skriver BBC.
Källa: BBC.
Publicerad 2009-07-18.
Läs mer
ANNONS
Merläsning
Panelsamtal: Retuschör – Ett yrke på utdöende?
Föreläsning
Håller AI på att ta över produktionen av bilder – och vad innebär det för retuschyrkets överlevnad och för bildbranschen i stort? Bilddesign befinner sig just nu i en stor förändringsfas. Vilken roll spelar en yrkesutbildning för att driva utvecklingen åt rätt håll? Den 20 november bjuder Fotoskolan STHLM in till ett panelsamtal på Fotografiska med experter inom branschen som ger sin bild av framtiden.
Läs mer...
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Om nu museet ska lägga upp högupplösa filer ändå för privatpersoner kan dom inte lika gärna få lika på wikipedia som är en alldeles utmärkt uppslagssida där man ändå surfar gratis!
Stulits? Gjorde man inbrott på servern och tog bilderna? Upptäckte personalen detta när de kom tillbaka dagen därpå att bilderna var borta (stulna)?
Tycker helt klart att wikipedia ska nöja sig med att göra kopior på dem och sedan lämna tillbaka originalen som de stulit.
NPG lägger en massa tid och resurser på att tillgängliggöra bildern så är det väl inte mer än rätt att folk kommer till deras sidor för att titta på dom.
Mvh Mattias
klockrent!
Dessutom, varför ska NPG åtnjuta publicitet för verk de ändå aldrig skapat?
Konsten ska väl få så stor spridning som möjligt, det är väl ändå det viktiga?
Undrar om det i sverige ens skulle nå verkshöjd och att det egentligen är konstnären som bör ha rättigheterna (men det lär ju vara ganska gamla verk som gått ur sin skyddstid)
Sedan kan jag tänka mig ett par konstfotografer som skulle bli mäkta upprörda av ditt inlägg ;-)
Däremot verkar det rätt sannolikt att en svensk domstol skulle döma till museers fördel i ett sånt här fall. Se t.ex. http://www.blf.se/468.php#1144 . Det tycks knappt finnas några som helst krav alls på verkshöjd för fotografier i Sverige. Det innebär alltså att ägarna av de fysiska verken, och givetvis också arkivdokument och liknande, sitter på en nästintill evigt förnybar upphovsrätt eftersom dom själva bestämmer vem som får avbilda deras verk.
Vad det betyder i praktiken är att verk inköpta, restaurerade, underhållna, förvarade och eventuellt digitaliserade för skattepengar förblir enskilda institutioners immateriella egendom. Det är dessa institutioner som på egen hand får bestämma exakt hur offentliga verken egentligen får vara. Försöker man själv göra dessa verk offentliga på allvar, vare sig det är i ideellt eller kommersiellt syfte, så kommer man bli åtalad/stämd och det juridiska kalaset kommer givetvis också bekostas med offentliga medel.
Jag har förstås väldigt svårt att uppmana någon som helst sympati för offentliga institutioner som hävdar legalistiska och byråkratiska teknikaliteter i avsikt att leka kulturella grindvakter gentemot den allmänhet som bekostar deras blotta existens.