Ana, född i Mexiko | Foto: Jens Lennartsson

Bara i Malmö bor 175 olika nationaliteter. Fotografen Jens Lennartsson har bestämt sig för att fånga alla på bild, ett porträtt i taget. Så här planerar han att göra.

Hur kom du på idén?

– Jag fick grundidén för cirka två och ett halvt år sedan. Det tog ett år extra innan jag bestämde mig för att faktiskt genomföra det. Det senaste ett och ett halvt året har jag, parallellt med mitt kommersiella arbete som fotograf, planerat projektet. Jag har gjort testplåtningar, skrivit projektplaner – ett jävla påfund kan tilläggas, och snackat med några potentiella samarbetspartners.

– Jag bor i Malmö och förundras ofta över den fantastiska mångfalden vi har i staden. Hälften av alla invånare i Malmö har ett ursprung utanför Sverige. När jag tänker på allt jag har upplevt under mina snart trettio år i livet och på alla människor som jag träffat och känner, och dessutom lägger till den kunskap som jag har samlat på sig så blir jag nästan sjösjuk när jag tänker på att alla människor i Malmö och resten av världen har lika mycket kunskap. Jag tänkte att vi har en gigantisk kunskapbas, med människor från 175 olika länder samlade på en plats. Det borde finnas en samlingsplats för allt det och någon som låter alla berätta sin historia och förmedla sin kunskap.

– Dessutom behövs en motpol till alla de partier och personer som är rädda för andra människor och kulturer. De får alldeles för mycket uppmärksamhet och det tror jag påverkar andra att tycka samma sak. Vi behöver visa de bra sidorna, allt gott som vi kan lära oss av varandra. Det här är ett sätt att göra oss mer nyfikna på våra grannar, inte mer rädda för dem.

Hur många bilder har du tagit så här långt?

– Jag påbörjade de skarpa plåtningarna runt tre veckor innan jag åkte till Kuba för ett par dagar sedan. Än så länge har jag hunnit med runt 20 bilder.

Hur gör du när du fotograferar?

– Jag genomför alla plåtningarna i min studio på Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Dock använder jag mig aldrig av blixtar. Studion har stora fönster på två av väggarna och mörkläggningsgardiner som gör att jag kan styra ljuset helt och hållet. Bilderna i projektet är alltså ljussatta med äkta Malmöljus. Jag brukar börja med att prata en liten stund med personen som jag ska fotografera. Dels för att inte slänga in dem direkt framför en kamera, dels för att lära känna dem innan jag börjar. Det är bra att bygga en relation för att alla skall känna sig mer bekväma.

– Efter pratstunden gör jag en videointervju. Under förberedelserna var det tänkt att jag skulle plåta och någon annan göra intervjuerna. Men hittills har jag genomfört alla intervjuer själv. Det ger mig en större förståelse för personen och gör att vi blir ännu mer bekväma med varandra när vi börjar plåta. Jag har ett visst antal frågor som jag ställer till alla. Så fort jag ser ett sidospår så fortsätter jag där och ställer nya frågor. Därefter flyttar vi oss några meter till platsen i studion där vi tar bilderna. Jag försöker använda det jag har fått veta under intervjun när jag plåtar. Sammanlagt tar det ungefär två timmar.

Hur många bilder kommer du hem med efter en fotosession?

– Eftersom jag försöker att tänka före varje bild i stället för att bara fire away så blir det inga större mängder. Fotograferingen tar runt 30 - 40 minuter och jag tar sällan mer än 150 bilder.

Hur hittar du rätt personer?

– En av sakerna som jag tycker är unikt med det här projektet är transparensen. Det enda du som betraktare ser av ett projekt är oftast den färdiga boken, eller vad arbetet nu mynnar ut i. The EthniCity Project är tänkt som en plattform där man kan diskutera och lära känna andra människor. Därför började jag att lägga ut material på Facebooksidan och bloggen redan från den första plåtningen: både bakom-kulisserna och bilderna som kan komma att hamna i boken och utställningen. Jag vill att man skall kunna vara med från början och se hela processen.

– En del av personerna hittar jag genom någon jag känner som känner någon. Men när de kontakterna tar slut kommer alla de som gillar facebooksidan eller hemsidan att vara ovärdeliga. Det är de redan nu för den delen. Jag slängde ut en fråga på Facebook och inom några timmar hade jag kontakter till personer från 25 länder!

Vad har du bestämt för röd tråd i bilderna?

– För första gången så använder jag en studiomiljö för ett projekt. Jag fotograferar människor, men nästan alltid i deras miljö. Jag plåtar resor och dokumentär reklam. Men nu ville jag att allt skulle fokuseras på människan själv. Mot en mörkgrå bakgrund och med Malmös dagsljus som enda ljuskälla plåtar jag allihopa. Jag försöker fånga blickar och subtila uttryck, försöker få "modellen" att slappna av och att reagera.

Vad är det svåraste med det här projektet?

– Med största sannolikhet blir det svåraste att hitta den 175:e nationaliteten. Men jag litar på att vi lyckas göra det tillsammans.

Vad är det roligaste?

– Att lära känna så många nya människor. Efter varenda session har jag träffat och lärt känna en ny person. Det är väldigt kul att se hur människor födda i andra länder ser på Sverige och dess invånare. Det kan skilja otroligt mycket från någon född i Indien eller någon född i USA.

Vad ska du göra med bilderna när du är klar?

– Den största vinningen från projektet är inte slutresultatet utan hela vägen dit. Det är på vägen som allt kommer att hända. Men sedan jag kom på den första idén har jag haft kontakt med ett par bokförlag som varit mycket intresserade. En bok kommer det att bli, och jag siktar på att den ska komma ut mot slutet av våren 2013. Jag håller även på att prata med Malmö Stad angående en utomhusutställning nästa sommar. Den kommer förmodligen senare att resa vidare till andra platser.

Vad händer härnäst?

– I månadsskiftet kommer en ny crowdfunding-sida att sparka igång. Där hoppas jag kunna samla in ett startkapital genom att låta de som vill bland annat föreställa boken. Pengarna ska dels gå till bokproduktionen, dels till att anställa någon på deltid för att hjälpa mig rodda i land projektet. Jag gör det ju vid sidan av mitt vanliga liv som fotograf och det kommer att behövas någon person till för att hinna plåta allt på det halvåret som jag hoppas göra det på.

Artikeln uppdaterades 2012-08-29

Av Amy Lagerman

Publicerad 2012-08-29.

Läs mer om

Anders Petersen EthniCity Project Facebook fotobok fotograf Jens Lennartsson Malmö Martin Bogren projekt Sally Mann utställning

Läs mer

Hallå där

Skannern gick varm inför Anders Petersens nya bok

Utställning

Sally Mann visas i Stockholm

Utställning

Anders Petersen visar Stockholm på Liljevalchs