Pilfinkarna regerar

I en liten By som heter By har vi vårt lantställe och äntligen har vi flyttat dit för säsongen. Fåglarna som stannat under vintern har fått lite extra mattillskott tack var de fastboende i byn. När vi kommer så blir det ett överflöd av mat och matarna invaderas snabbt av både små och stora fåglar, från stjärtmes till kråka.

Men det är pilfinkarna som regererar vid matarna. De är många och avlöser varandra vid platserna i fågelmatarna så inga andra får plats. Trots idoga försök så får andra fåglar vänta på sin tur. Små men ihärdiga är de små brunbollarna.

Här sitter de vid alla hål i mataren och i buskarna är det pilfinkskö.

Talgoxen försöker sno åt sig några frön från skålen i botten men får inte plats att sätta sig.

Entitan är ju rätt liten så den kanske lyckades smita förbi vakterna utan att synas, men får hålla sig till "spillet".

På marken under matarna är det mycket spill också och där var det en drös med bergfinkar som smörjde kråset tillsammans med bofink, koltrast, nötväcka och andra.

Här en bergfink som sitter och väntar på sin tur i körsbärsträdet.

Steglitsen väntar också på sin tur.

Funderar kanske på att dra iväg till grannen, färre pilfinkar där.

Entita som bidar sin tid i väntan på matplats.

En framfusig talgoxe som lyckats knipa åt sig ett frö, grattis!

Blåmesen ser lite olycklig ut där inne i snåret.

Pilfinksspanare i körsbärsträdets topp. Nästan som sjörövarskeppens utkik.

De är överallt i buskarna.

"Hörru gubbe, nu får du sluta förtala oss pilfinkar. Det finns andra pippi också."

Okej då. Undrar om det heter domfru? Jag tycker de är väldigt fina.

"Hej fotografen, önskas en profilbild från andra hållet också?"

Helfigur.

Kolla här, en domherre som hittat en helt egen restaurang. Utan pilfinkar!

"Jag vill också va med på porträttfoto."

Å så vänder vi andra kinden till.

"Jag kan sjunga en bit också."

Sen finns det ju de som har lite flyttbestyr den här årstiden. Rent ska det bli innan inflyttning.

Trevliga besökare i trädgården som livar upp tillvaron lite extra. Vi har en flock pilfinkar, många bergfinkar och bofinkar, en drös talgoxe, blåmes, nötväcka. Koltrast, skata, kaja, kråka. Stjärtmes, steglits, entita, grönfink, gulsparv. Så det blir trångt kring matställena.

Piip från By.

Ris och ramen - del 14

Sista delen. Mt Fuji, gator, Disneyland, hemfärd.

Det första vi gjorde när vi kom till Tokyo var att boka en guidad tur till Mt Fuji, Japans största och heligaste berg, 3772 meter högt och mytomspunnet. Det är många som vill åka på tur så vi tyckte vi hade tur som fick en tur denna junimåndag. Vi har nu varit i Japan sedan i mitten av maj och inte haft en enda regndag trots att regnsäsongen börjat. Idag kom regnet. ca 46 mm, regn hela dagen i Tokyo. Regn hela vägen till Fuji och berget insvept i täta molndimmor så trots att vi tog oss upp till högsta fordonsfarbara nivå 2305 meter så såg vi inte själva berget, bara skogen nära oss. Trädgränsen börjar strax ovanför denna nivå men det var ändå bara skog vi såg.

I turen ingick lite andra aktiviteter också. Först en åktur i linbanan på ett annat berg men den var stängd för underhåll så det blev linbanan på vulkankomplexet Mount Hakone i stället, där vid stationen så rykte det svavelångor ur berget. Världens starkaste björn Bamse har också varit här.

Efter linbaneturen blev det en åktur med turistbåt på Lake Ashi varifrån det med lite bättre väder går att se Fuji men inte en dag som denna.

Vädret kan ingen rå över men rätt så besvikna blev vi. Som tröst fick vi lära oss att göra ett eget berg som origami.

Barn och barnbarn var en hel dag på Disneyland. Du som besökt Disneyland någonstans vet hur det är, av bilderna jag sett därifrån känns det inte som ett nödvändigt besök. Barnbarnen var dock lyckliga och helt slut på kvällen.

Vi promenerade runt i Tokyo och förfärades över hur djuren har det på Ueno Zoo mitt i staden. Betong, betong, betong och någon liten torr trädstam.

Här kommer lite gatubilder från olika delar av Tokyos storstadsområde med 35 miljoner invånare. Allt är inte skyskrapor.

Whiskyvatten på burk går det att köpa lite överallt sägs det men vi hittade inget förrän sista dagen på resan. Smakade inget vidare.

Hemfärden började med Shinkansen till Nagoya för tågbyte till flygplatsen. Eftersom undertecknad och frun firade bröllopsdag så hade vi sett ut en lyxrestaurang med kvalitetssashimi som vi skulle äta på mellan tågbytena. Trots att vi visste var den låg lyckades vi inte trassla oss ut ur det underjordiska shoppingkomplexet vid stationen  så vi tröttnade och hittade en liten familjerestaurang med utmärkt lunchsashimi i stället. Enligt historieskrivarna utbröt jag efter detta att "jag kommer aldrig mer att gå i en shoppinggalleria frivilligt". Dock var det välskyltat så vi hittade Sky Express till flygplatsen Centrair Japan Airport utan problem.

På flygplatsen åt vi grillat kött på kvällen och äntligen fick barnbarnen blå glass. De hade också japanskt bad på flygplatsen som vi tänkt besöka men just denna kväll var det stängt för rengöring.

Nu lämnar vi Nippon, soluppgångens land. Regnsäsongen har börjat ordentligt men vi hävdar att Japan gråter över att vi åker. Ingen skymt av Fuji idag heller trots att vi hade bästa platserna i planet med utsikt rakt mot det heliga berget. Resten av färden var det molnfritt med vida vyer över norra Asien. Här är Norra Dvinas utlopp i Vita Havet med staden Severodvinsk.

När vi kommit hem och tillbaka till stugan i södra Dalarna efter 5 veckor så hade naturen återtagit kommandot över odlingarna.

Nu är det slut på resan till ris och ramen. Med oss hem hade vi massor av trevliga, roliga, intressanta upplevelser och några tusen bilder att ta hand om. Mat som gjort oss glada och mätta men också den japanska varianten av indisk curry som vi tyckte var vedervärdig. Vi köpte lite saker också så vi låg på maxvikt i alla väskor.

Hoppas någon blir inspirerad till ett besök i Japan. Glöm bara inte att det finns väldigt mycket att uppleva utanför storstäderna.

(Nördinfo: Bilderna är tagna med Pentax K3, Sony RX100, Ricoh GR, LG G4 mobil, Samsung Galaxy J5 mobil.)

日本が好きです！

Ris och ramen - del 13

Tokyo Sky Tree, tempel och parkliv.

Vi tog tunnelbanan till Asakusa som är kvarter med nöjeskvarter som funnits länge.

I Templet Senso-ji finns det handskrivna originaldokument från 600-talet som beskriver två bröder vars nät fastnar i en staty av Kannon vilken de sedan började dyrka. Templet kallas också Asakusa Kannon Temple.

<sup>Rökelsedimman ligger tät här

Den här lyktan är särskilt stor och betydelsefull så här vill alla fotograferas under.</sup>

Asakusa är riktigt mastiga turistkvarter, turistbussarna har en helt egen avdelning i området bara för avsläppning av passagerare. Massor av krims-krams-affärer men samtidigt finns flera kvarter med “riktiga” affärer och en gata med nästan bara köks- och husgerådsprylar samt restaurangutrustning. Där hittade vi lite praktiska saker att ta med hem. Tyvärr fanns det inte plats i bagaget för kakmaskinen men det skulle vara nåt att ha inför torsdagsfikat på jobbet, kanske var det en sån som gjort Fika-kakorna.

Efter Asakusa styrde vi oss till Tokyo Skytree som är en spektakulär byggnad där man kan åka upp till 445 meters höjd och se på utsikten, bl.a. syns Mt Fuji därifrån. Barnbarnen och deras föräldrar åkte upp men vi morföräldrar hade ju redan varit rätt högt dagen innan så vi avstod, dessutom skall vi på dagstur till Fuji snart.



^{Många turister och 35-gradig hetta vid Tokyo Sky Tree men här går det att svalka sig i de kalla dimmorna som strömmar ut från munstycken i väggen. Mycket uppskattat.}

Otaru-don (risskål med sashimi på lax, tonfisk, vitfisk, pilgrimsmussla, sjöborre och lite annat), misosoppa med musslor i och en Sapporo öl. Mycket gott. Otaru-don har fått sitt namn från staden Otaru på Sapporo där vi ju var och åt en sådan tidigare under resan.

Yoyogi park. Här fanns den olympiska byn under OS i Tokyo 1964. Idag är det mest sportiga nog rockabillydansarna som samlas varje söndag och dansar till 50-talsmusik som spelas upp i högtalare på den stora platsen vid Harajukuentrén.



<sup>Lotusblommor i parken.

Alla vill ju ta sin egen bild, det svårt att vara ensam i parken en söndag i Tokyo.</sup>

^{Jag tror det var hundförbud i parken men anka verkar vara okej.}

Rockabillydansare som samlas varje söndag. Uppskattat av parkbesökarna.

Avslutade söndagen en trappa ned på restaurangen Hana Gakoi med en intressant sashimi, vet fortfarande inte riktigt vad de små runda skålliknande sakerna på tallriken är.

Nu återstår bara Mount Fuji innan vi påbörjar hemresan...

Danströtta hägrar

Här vilar Råstasjöns hägrar efter att ha dansat färdigt inför Lenas kamera.

Ris och ramen - del 12

Tokyo megacity. Höghus, låga villakvarter, svensk fika, trängsel och kejserlig procession.

Vi blev lite oroliga när vi skulle åka från Nagano till Tokyo men så ändrade sig skylten från endast japanska till engelska. Puh.

Vi tog en taxi från Tokyo station till det 3-våningshus vi hyrt mitt i smeten mellan Shibuya, Shinjuku och Roppongi. Nära till tunnelbanan och nära till en fantastiskt bra vanlig matvaruaffär där de har massor av färska grönsaker, frukt, fisk, skaldjur, kött och allt annat som behövs. Rätt okej whiskysortiment också.

<sup>Gatan vi bodde på

Huset vi bodde i.

Köket</sup>

Eftermiddagens promenad i stan gav oss en chock, efter att ha turistat runt i Japan i flera veckor och några lugna dagar på landet var vi inte beredda på Tokyos megaintensiva människomassa, trafiken, ljuden, värmen. Hur ska detta gå, en hel vecka i Tokyo! Obligatoriskt är ju också att gå över korsningen i Shibuya på kvällen när "alla" är där för att gå över den. Trodde aldrig att det skulle vara så mycket folk som det var. Observera fotograferna mitt i gatan som skall ta BILDEN! som ingen tagit förut.

Tunnelbanan i Tokyo är ett under av effektivitet, kom och gick på sekunden. Flera stationer hade denna typ av "vägg" som öppnades precis framför dörrarna när tåget stannat.

Av misstag gick jag och hustrun på första vagnen en morgon. Undrade varför det bara var kvinnor på tåget men förklaringen fick vi lite senare när vi upptäckte denna skylt. Lite skämmigt men de förstod säkert att vi var turister för ingen sa något.

Lilla Dalarna väntade vi inte att finna i Tokyo men här är det. Fast jag vet inte om torsklever i olja med rågbröd är speciellt Dalarna.

På ett av varuhusen hittade vi askar med Fika Kaka Sortiment. Hallongrottor fanns med både jordgubb och aprikos. Vi försökte prata med de som sålde dessa men de kunde ingen engelska, inte svenska heller.

Barn och barnbarn var till Sanrio Puroland vilket är Hello Kitty i megaformat med live show, båttur i fantasilandskap och en massa annat som gjorde 4½-åringen lycklig.

Vi åldringar tog en tur på stan. I Roppongi, där svenska ambassaden ligger, finns också Mori Art Museum och Tokyo City View. Från 52:a våningens observation deck var det en hänförande utsikt och härifrån förstod vi hur stort Tokyo är och det syns att det inte bara är skyskrapor.

Den offentliga delen av Kejserliga palatsets trädgård var vårt mål men de har stängt på fredagar så vi surade lite innan vi upptäckte en massa färgglada människor i en parad. Det var The Ceremony of the Presentation of Credentials welcome newly appointed ambassadors to Japan. Ackreditering av diplomatiska sändebud. Det var en lång och färgglad procession som är på väg till kejsaren för att presentera sig. 20 - 30 såna här processioner sker varje år så vi hade tur att råka gå förbi när det pågick.

^{Observera bäraren av låda med skor. Vi lyckades aldrig lista ut varför.}

Tokyo suger musten ur oss. Det är varmt och fuktigt och väldigt mycket folk överallt. Forts följer...