Det var roligare förr i busstrafiken

En bild från busshållplatsen utanför huset på landet 1974. På den tiden var det busshållplatser lite överallt och bussar som trafikerade hållplatserna. Eftersom det också fanns affärer i byn så åkte vi kanske 2 hållplatser med bussen för att handla. Dock hade vi ju bil och lockades att åka till större och tjusigare affärer inne i stan så de lokala dog ut och idag finns det ingen konsum, sybehörsaffär, järnhandel, cykelaffär, 3 privata lanthandlare, bank, postkontor, distriktssköterska etc utan bara en bensinmack med tillhörande kiosk som förhoppningsvis överlever ett tag till.

På andra sidan skylten var det rättstavat.

Parningsbrutalitet på andpromenaden

En måndag förmiddag borde det vara ganska glest med folk ute på promenad men oj vad vi bedrog oss. Hela vägen från Skanstull till Hornstull var det en strid ström av promenerande, springande och cyklande personer. Lite barnvagnar också. Ett par stod nyuppstigna från isvaken på en brygga, brrr. Det var nog solen som strålade från en molnfri himmel som gjorde att så många, precis som vi, valde utevistelse i stället för att sitta inne på kammaren och plocka med arkiven.

Hemma på Telefonplan var skatorna i full fart med reparation av sina bostäder, risbyggen som vuxit sig ganska enorma med åren.

Vi tog Tvärbanan till Gullmarsplan och dessvärre backen ned mot båtvarvet. Den backen är inte att leka med, tvärbrant och på vintern antingen ishal eller grushal. Aldrig mer sa hustrun. Intressanta vyer dock från undersidan av tvärbana, tunnelbana och bilbroar. Passerade sen över Hammarbyslussen där det brukar vara kö av båtar på sommaren.

Efter ett par kilometers promenad på södra sidan av Årstaviken såg vi ansamlingen av flanörer och en drös med änder. Gräsänder och mandarinänder. Nästan alla var uppe på land för de fick havregryn av en vänlig dam och det var så mycket att de inte behövde slåss om godbitarna.

Ute i vattnet pågick något som såg väldigt brutalt ut så jag trodde först att det var slagsmål och att en and hade tryckt ned en annan under vattnet för att dränka den men det var bara så som gräsänder gör när det ska nytillverkas gräsänder. Efteråt dök honan upp ur vattnet, reste sig i sin full längd, skakade på vingarna och simmade vidare. Ingen fara alltså.

Avslutningsvis spanade vi in sothönorna som ser rätt roliga ut med sina stora fötter när de kommer upp på land.

Mandarinänderna hade nog drabbats av paltkoma och gömde sig i skuggan. Får väl ta en promenad till någon dag och se om de lärt sig något av gräsänderna förehavanden ute i vattnet.

Det är nästan så man vill önska glad vår redan.