Höstfunderingar

Det är höst efter ett år då jag känt att inget riktigt fungerar.  Fotosidan känns mer och mer främmande också, men jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.  Jag vet att bara idioter klagar och därmed har jag utsett mig själv till idiot. Mitt sätt att fotografera känns föråldrat.  

  När träden känner att det blir höst tar det vara på allt magnesium som finns i klorofyll, för klorofyllet ersätts med karotenoider och det är därför löven blir gula och röda. På samma sätt drar samhället in viktiga resurser. 

Dessutom flödar media av bilder och intryck.  De flirpar förbi i en takt högre än vi tar in i vårt medvetande, men smart placerade produktplaceringar tar vi in undermedvetet.  Tidningarna skriver hellre om kändisarnas utsvävande sexliv, än de skriver om saker som är viktiga för oss. 

Alla vill vi göra något som betyder något för någon, men i själva verket struntar man i vad andra gör, såvida man inte ställer till med skandal eller gör bort sig rejält på något annat vis.