Stefans bilder
624 - bäcken
Då min fru skulle ordna till sina naglar på en salong i utkanten av en by, så följde jag med, och förhörde mig om lämplig promenadväg. Jodå gå vägen ned sade hon inte stigen här för den går genom arge gubbens gård, sedan kommer du till bron över bäcken. Sagt och gjort. Gick vägen ned, avvek ned i skogen 50 meter längs med bäcken där jag fann det första motivet. Stod där och spanade när arge gubben kom körande från gården och ställde sig på vägen och försökte stirra lite oberört. Eftersom jag stött på denna typen ett antal gånger tidigare (de tror alltid att jag skall stjäla något) så tog jag upp kamera och låtsades ta några bilder, då körde gubben hem igen. Sedan kunde jag fotografera i fred. Och nu råkade jag plötsligt trycka på 2 tangenter och allt blev kursiverat, men då får det vara det, är för trött och lite febrig för att bry mig. Ush! Får varken mellanrum mellan bilderna längre eller kan skriva text mellan, bilderna bara hoppar då, inget vill fungera, och jag orkar inte bråka med det, Ni får ta det så här. Sedan syns bara halva bilder, men när jag klickar på dem syns hela. Åtminstone något som fungerar!!!619 - inte direkt romantiskt, eller?
Efter en stärkande 13 timmars sömn blev det en promenad bortom fiskaffären, där ån rinner ut i havet. Ibland samlas där mängder med fågel. Men icke idag. Det var grått, ovanligt många flanörer för en fredag, men naturen bjöd inte på mycket, eller så hade jag inte förmågan att finna i dag.
Så här såg det ut. Och så behandlade de få fåglarna mig. Andra sidan ån var hamnen, där rådde liv och rörelse, en kall vindstilla vinterdag känns oväsendet från hamnen mer, normalt märks det inte. Sen tog jag en bild på det fula i stället. Tror att det fula är ett underskattat fototema. Övergivna båtar kanske kan bli ett annat tema här också. De är ju egentligen övergivna drömmar, drömmen om frihet, fint väder och fisk, drömmen som inte blev av. En något svårtolkad skylt står där som ett tecken i naturen, en del av det fula. Men andra gillar gamla slitna saker å andra sidan. Det kan jag också göra. Detta är min nya grötsked, invigd med havregröt och krusbärssylt just denna morgon. Är glad över den, och kommer att fortsätta slita på den. Tillverkad 1797 i Stockholm av Nils Hellberg, som gjort den för hand. Det känns när jag äter, att skeden är tillverkad med omtanke, den är faktiskt helt perfekt som grötsked. Tänker på hur svårt det var att få ur silvret från berget under 1700-talet, transportera det och hur dyrt och få förunnat att köpa för ett fåtal. Hur jag idag kan köpa den för mindre än silvervärdet på auktion, ack ni historielösa budgivare!
610 - promenad 9 Januari
Tog en runda i minusgraderna vid skogen nära sjön i går.
Solen stod lågt över sjön på eftermiddagen, tunn is. Även bubbel i isen. Fåglarna höll sig borta, men grenarna var kvar. även stammarna. Sen dök enstaka upp just innan jag skulle hem, inte så mycket ljus längst ned i skogen. Nötväckan fann ett vattenhål där uppe, solen nådde toppen och smälte isen. Talgoxen var motvilligt med.
608 - strandpromenad i solsken
Äntligen en solig dag igår, idag är det nermulet, grått och fruset. Vi gick lite längs Åhusstranden, sög in solen tillsammans med alla andra, så som en söndag skall vara. Där var inte mycket att ta bilder på, slät sandstrand mest, inte en anka eller mås, men de fåglar som fanns ganska långt ut fick jag med alla i en bild. Med lite fantasi gick det att få ihop några bilder dock.
Här det enda strandträdet på den sträckan, en fläder som stått där i långa tider. Härligt solsken över vattnet. Samtliga observerade fåglar. Bäst att gå i närkamp med naturen, det blir fler bilder så. Ännu närmare och närmare. När jag kom hem tömde jag hinken under värmepumpen, tog upp en supertunn isbit, höll den mellan kameran och solen.
606 - sömnlös promenad
Klockan var midnatt och jag kunde inte sova, bestämde mig därför för att gå ut och ta några bilder samt se hur långt jag kom ( ungefär 500 meter då jag vände hemåt). Det var svart och milt ute, men direkt jag kom ut hörde jag gässen kackla nere vid sjön, och det gjorde de hela halvtimmen jag var ute. Det var inget som skrämde dem, utan ett sådant kackel som gäss har när de är tillsammans, både nöjda och uppspelta. Har gäss party mitt i natten? Cyklade i dag till sjön, vattenståndet är nu och nuddar på 100-års högsta. Vattnet börjar gå fram till tomtgränsen vid husen. Normalt skall det göra det vart hundrade år sägs det, och då på våren när ett rejält regn smälter snön i Småland och det samtidigt blåser mycket österifrån så ån trycks upp på land, och allt möts i Kristianstadstrakten. Men nu nattpromenadens bilder, där jag också testade det nya objektivet.
Smaken är olika tänkte jag gick gatan fram såg på en gatlampa i ett träd nådde träddungen passerade infarten till gården förbi busshållplatsen fann ett upplyst staket nådde pizzerian, trött och vände gick förbi nybygget och firman som byggt det antennservicen i denna byggnad sköter kontakten uppåt i byn fann en röd bil i mörkret grannens uthus äntligen hemma.