Stefans bilder
I går - 1
I går var det det kyliga vårvädret som vanligt. Tog mig ut en runda med elcykeln, gick väl en km där kroppen endast motvilligt följde med. Men fint var det, en upplevelse som vanligt. Ljus, glitter, ljud av vadare som far genom luften. Men kyligt, dygnsmedeltemperaturen kan inte ligga mycket över noll. Mitt på förmiddagen plaskade jag mig genom gräset med stövlarna på fötterna, trampade genom is hela vägen. Oroar mig för alla de fruktträd jag har som blommar. Nu har fågelskådarsäsongen startat här vid byn. I går var det vanlig arbetsdag, men mitt på förmiddagen var där mängder med folk i vinterkläder och långoptik som syntes överallt där jag resten av året får gå i fred i mina egna tankar. Det gjorde inte så mycket om inte 50% av dem är de där arträknarna som ibland dyker på mig, ställer frågor och tror jag är likadan. När de upptäcker att jag inte är det, så är en del av dem verkligen inte vänliga, varför är människor sådana? Själv står jag ibland och bara ser, inte utåt, men inåt. Tror inte de människorna ens kan föreställa sig att det är möjligt. Men hälften är vänliga, hänsynsfulla försiktiga människor jag kan samtala riktigt trevligt med. De lär mig mycket, ser mängder av fåglar jag aldrig skulle ha upptäckt, jag tror jag är riktigt dålig på det. Själv ser jag efter allt möjligt, både utåt och inåt, det är mer en upplevelse, en gemenskap med allt.
Först denna vadare, en hel flock som häckar på en översvämmad betesäng. De har ett underbart klart ljud som far genom luften, är snabba som attan och liksom de andra, mycket svåra att komma nära i ett helt öppet landskap. Ja, och så finns det bara några stigar att gå på också, man ska inte gå utanför och störa i häckningen. Men vad är det för fågel?Grågåsen har ofta brådskande ärenden hit och dit.Ännu en vadare, långt håll, men tillsynes randigt huvud. Vad är det?Ännu en, kan det vara samma sort som första bilden? Vet ej, men de tycker om de här små öarna. Också foto på långt håll, en brännvidd på 2 meter hade suttit fint här.Denna grågås låg blickstilla hela tiden, men följde mig noga med blicken.Många doppingpar i år, fler än vanligt.Skarven lyfter från sin sittpinne. Är den inte van vid folk får den det nog jobbigt ett par månader framöver när alla grupper med kikare drar fram här.Skulle kunna vara en gransångare. Den lät inte som en lövsångare tyckte jag.Sävsparven har ett vitt kryss mitt i ansiktet.Döljer sig i undervegetationen som vanligt.
Sumpskogen - i sig själv
Nu bilderna av skogen i sig själv. Den är väldigt bra för djurlivet, människor kan endast med stora svårigheter ta sig fram genom den i obanad terräng, så ingen gör det. Djur kan gömma sig, få vara i fred.
Den är fin att bara stå och se på, vildväxande, med ljus och speglingar, mossa.Bättre att beundra från stigen än att försöka forcera.De gamla fallna, döden i skönhet, mossan är så vacker.En av de syner jag gillar mest i skogen. Såg en gång ett stort område i Lappland täckt av denna mossa, oförglömligt. Så till speglingar, ytspeglinghär bryter det undre igenom i synfältetoch här börjar jag drömmamig allt längre bort.
Sumpskogen - växtfynd
Under ett ärende till staden igår, besökte jag en av promenadoaserna utanför tätorterna. Det är en sumpskog, där stigar och spångar dragna. Det blev en timmes fotograferande under tiden frun fick naglarna fixade i staden. Börjar med lite växtfynd där, nästa publicering blir skogen i sig. Vill påpeka, att bildkvaliteten inte alltid är den bästa här, men det går ju att se vad det föreställer. Drömmen vore ju att lätt orka släpa med sig 3 Canon 1Dx, en med fast tele, en med vidvinkel, en med makro, alla med L-optik. Men så är det inte. Suktar så klart efter en 300 2,8 med extender, men det kostar som ett bilbyte, glöm det.
Startar med denna som liknar förgät mig ej, säkert ett resultat av att någon dumpat trädgårdsavfall i skogen. Det brukar ge trevliga resultat när folk gör så, näring till skogen och fina växter dyker upp.Vårlöken, eller på norska - guldstjärnan, kan kanske vara vildväxande.Mormors glasögon (tyska: augentrost) eller teveronika är väldigt söt att se. Har använts som läkande te, bra för ögonen sades det. Latinska vere unica betyder sannerligen makalös, troligen hänsyftande till läkande effekter en gång i tiden. Påfågelsögat övervintrar som vuxen fjäril, de är därför tidiga, denna ser lite sliten ut. Den gillar röda och blå blommor, larverna syns som en svart rörlig massa på nässelblad.En lian minsann, sådana finner man inte i en virkesåker.Någon märklig lökväxt, troligen från en trädgård.Tibast, daphne mezereum, är en vild växt, vacker men farlig. Ett par bär kan göra en människa mycket obehagligt sjuk i månader. En gammal växt, viktig i en skog, både stående och liggande. Kanske de gamla växterna som får leva sitt liv fullt ut, dö i skönhet och återgå, kanske är det just det som gör en riktig skog.Citronfjäril. Övervintrar också som imago, liksom påfågelsögat. De kan leva nästan ett år, lite av ett fjärilsrekord. Lever över Europa bort till Ochotska havet.Till sist vitsippan så klart. Bilden tagen med Tamron 600mm. Hade jag tagit den med Canon 200mm 2,8 hade den blivit mycket klarare. Men som sagt, det går inte att släpa på allt.
Vårvindar friska
Det var en kall dag igår, vinden mullrade fram och vindstötarna fick pareras för att jag inte skulle flyga av cykeln. En väldig skillnad att stå i en trädgård eller ute på öppet fält. Inte många fåglar rörde på sig, ja inte mycket människor heller. Men jag tog en tur, det var mulet 4/5 av tiden, och lyssna efter fågel var inte lönt när blåsten står rakt in i öronen. Men det är en upplevelse det också, stå still på en plats i vassarna och bara se sig runt.
En och annan kärrhök var ute, kråkorna följde dem.Gässen flög förstås, men på högre höjd fick de kämpa i motvind. Tillsammans byggde de sitt bo. Ett inte så ovanligt sätt att vinterförvara sin båt i dessa trakter.Så här ser fälten ut jag cyklar över, knappast en plats att smyga sig på. Storspovarna flög här och där, men alltid för långt bort.Plötsligt mitt i det brungröna, fanns en handfull av dessa pyttesmå blommor, så vackra.I den annars spegelblanka dammen gick det vågor.
Denna helg - gås och hök
Denna morgonen är som andra denna vår - råkall och helt mulet. Har varit märkligt lite sol, kanske blir det bättre. Längtar efter bara en enda klar, solig morgon, det hade varit fint. Fullmåne inatt, innebär sömnlöshet för min del. Inte så att pälsen växer ut, men månen påverkar mig. Såg på Tradera en Ricoh GR Digital (1), den första digitala. Stod i ynka 55kr tills några andra upptäckte den bara 16 timmar innan auktion, sen var det kört. Man hoppas ju alltid på Fyndet. Eftersom jag inte är gatufotograf så får det vara. Men nu över till något helt annat - fåglarna.
Grågåsen, den har fått mig att kalla ängarna utanför byn för Gåsariket. Lite suddigt, hade som ofta lite fel inställningar på kameran. Letade efter liten stillasittande fågel, fann stor flygande. Men vacker är den.Kom och flyg med oss mot frihetenHörni - ska vi inte dra, så slipper vi den där fotografen! Eller?Kärrhök skriver jag här, men egentligen vet jag inte. Den är lite mörk i synen ju.Fina är de, spanar efter gässlingar och annat gott. Placerar sig gärna mellan kameran och solen. Men detta måste väl vara en kärrhök?