596 - vinterpromenad med sommarbilder

Har tagit en runda med cykeln idag, ner till sjön där det finns ett strövområde i sumpskogen. Det var riktigt dåligt ljus, men otroligt mycket fågel, som flygande svanar, skator, stjärtmes och andra mesar, nötväcka, duvhök, falk, ja jag vet inte allt. Det var också sällsynt mycket folk som promenerade där, även fågelintresserade som ville prata lite. Trots alla snår, dåligt ljus och illsnabba småfåglar, så blev det några bilder, tyvärr ingen på stjärtmesarna. Sedan blev plötsligt ljuset lite bättre, men då var batteriet slut, och reserven låg hemma. Får fixa de bilderna sen, här kommer bilder på sommarmorgon i stället så länge, sommarmorgon del 1. 

Vid havet den 6 Oktober

Fler bilder från den bästa tiden på dagen - morgonen. En promenad vid havet, Åhus närmare bestämt. 

 Startar tidigt, de första fåglarna har just börjat flyga.      Så uppenbarade sig korset.      Stararna satt lugnt på en sten och vaknade till. Solstrålarna hade bara nått stenens kant.    Gässen fick symbolisera Friheten.      Skulle tro det är bläsänder som värmde upp vingarna en runda. Solen når dem så knappt baktill, en utmaning för kameran.      Marken var gulprickig över hela fältet i fågelskyddsområdet.      Säv i kraftigt morgonsolsmotljus.      men här är morgonljuset mildare.      Grönfinken satt stolt i toppen      av klibbalen, tror det är en klibbal för bladen är tämligen rundade och kottarna har individuella skaft.   

Innan mina gäster vaknat....

....så lägger jag ut dessa bilder. Sedan får jag ägna mig åt gästerna idag.

  Vinbergssnäckan (Helix pomatia) trivs hemma. Här framställd i stilen "gammal bokillustration".  Det är harmlösa små vänner i trädgården. Snäckor har hus, sniglar inte.      Rosen ser genomskinligt skör ut i regnet.       Men denna blev lite konstig. En del rosor riskerar att ruttna i allt regn och kyla. De s.k. förädlade rosorna har ju mängder med blad tätt, vattnet avdunstar inte , det blir röta. Vilda rosor är enkla och härdiga.       En akleja       Clematis fröställning i mörkare variant      och ljusare.   

Lite mer från lördagens promenad och en underlig fågel.

De sista bilderna från promenaden.

Nyanser av brunt.Mjuk.Sävsparven sjöng försiktigt.Skägdoppingparen talade mjukt sinsemellan, och bildade hjärtan i profil när de stod mitt emot varandra.Sothönorna tog det märkvärdigt lugnt, låg nog redan på ägg. Gässen bråkade lite mindre också, ruvningen hade troligen startat.Och tranor passerade så klart.Men där, nästan onåbart långt borta med kameran, där fanns en underlig figur.En gråhårig skarv, ganska snygg tycker jag.

Vinterskog - sista delen - GLITTER!

Ja, nu blir det bara glitter. Detta oemotståndliga glitter, du glädjespridande ögonfägnad, du källa till fascination. Det blev 9 nästan likadana bilder, kanske outhärdligt upprepande för en del, men glädjande för andra. Själv kan jag inte få nog. Omanligt? Tja, jag har ju en kvinnlig njure och därmed kvinnliga gener inbyggda också. Transaplanta. Men i övrigt är jag strikt manlig. 

Var ute en runda igår för att möjligen få en vårfågelbild. Såg jag några? Jodå, 2 lärkor varav en säkert sånglärka, samt en flock småfågel, av ljudet att döma hämplingar kanske. Några bilder blev det inte. Öppet fält, kraftig vind och regn, ett par grader över noll. Elcykeln får dra i tjällossning och lera. Utrustningen låg tryggt i ryggsäcken. Sedan har jag börjat läsa "Trädens hemliga liv", den är duktigt bra. Författaren iakttar, ser mönster, läser på. Just det tänkesätt jag uppskattar. Men nu över till glittret. Bilderna är tagna för en vecka sedan rakt in i en förkrympt buske på en halv meters höjd.