Överblivna bilder

När jag tagit bilder blir det ibland några av dem över efter sortering, som inte passar in riktigt. De läggs då i olika mappar och väntar där. Denna mapp spänner från två månader till två veckor bak i tiden. 

Ett bi av okänd artEn pollentäckt humla som just kravlat sig upp ur en stockros. Jag minns att det var svårt för humlan.En mycket liten spindel under spetsen av ett blad tillhörande kinesisk pion.Några unghannar fördriver tiden vid badetOch här flyger de. Gräsand.Storskarven i typisk flyktprofil.Ser mer urtidsliknande ut på våren än nu.

En liten sångare i naturlig miljö. Jag gissar på kärrsångare. Men kan ta fel, kan ju vara vass eller rörsångare. En bild just innan de drar. 

Bilder på solen

Visserligen har det varit sol hemmavid i dag, något otippat, men dessa bilderna är tagna för en månad sedan. Man ska kanske inte ta bilder rakt på solen, men det är svårt att låta bli när solen inte är så stark, utan man kan se rakt på den. Det är en fortsättning på soluppgångsbilderna från i går, men nu är solen själv själva objektet. Tog f.ö. en kort promenad vid havet i dag, helt vindstilla och endast lite gräsand, grågås och storskarv på långt håll. En enstaka mås passerade, och någon falk, också långt bort. Ovanligt dött kort sagt.

Kristianstadsslättens pastorala (taket på en grisfabrik nere till vänster) miljö, solen just över horisonten.Solen kan göra ett virrvarr av grenar till något specielltoch med lite dis göra landskapet till en målningeller som ett japanskt träsnitt?eller linoleumtryckenkelt grafiskt. Kastade den skarpa bilden, behöll den lite suddiga. kan ljusmåla det tristaste träd.

Morgonstund har guld i mund

Gyldene morgen. Morgonljus är speciellt, här en rad bilder som försöker visa det, mest på spindelväv. Bilderna är tagna på sensommaren. Många bilder på spindelväv kastade jag, men när jag satt och såg på dem slog en sak mig: Oftast var väven spunnen mellan strån, raka, lutande eller böjda (knäckta). Men somliga strån såg lite väl passande ut i hur de var böjda, de bildade väldigt fina rutor att sätta nätet emellan, det ena stråt satt exakt böjt till det andra. Var det tillfälligheter, eller kan spindlar påverka hur strån böjs? Något att fundera över, men som sagt, de bilderna blev illustrativa, men inte direkt fina. Och något måste väljas bort. Så här kommer de som blev kvar, morgonljusbilder. 

En stillsam kompositionLedningarGrässtrån förvandlas till guldEn fnurra blir en lysande kompositionJa, fälten var gylleneEn annan komposition, nästan som stillebenÄven uppe i träden nådde solen vävenOch den sken på bladvassenlångt in i vassen glittrade detTill slut det som Bjarne tog upp: varför inte göra "tranor i dimma" i svartvit? Här är det Bjarne!

Spindelnät

En morgon för någon månad sedan var jag ute och fångade spindelnät i kameran, just den korta stund i gryningen när solen lägger sina trevande strålar över ängarna. En stund sedan har daggen dunstat och ljuset lagt sig platt över gräset. Redan den korta vägen dit såg det hoppfullt ut med gräset vitt av spindelväv över hela ängen mot gryningsljusets strålar.

Detta är väldigt tydligt spindelväv, med daggens pärlor som dekoration.Inte så tydlig bild, lite suddig. Men mycket föreställande. Ibland bryter solstrålarna i daggen, i spektrums färger. Här råkade jag hamna i det röda spektrumet.En effektiv konstruktion, med ett stråstöd. Sitter som ett segel.Lite slitet, men estetiskt.Böjer grässtråens toppar sig själv, eller är det spindeln? Tjusigt blir det, och praktiskt.Lite småslarvigt, men ändå snyggt.Med en stödmast kan seglet bli mer fyrkantigt.Mellan två strån, och extra stödlinor.

Jag gick ut och fann ljuset inne i buskarna

En promenad där jag letade efter fåglar, men fann något annat denna sensommardag för några veckor sedan.

Jag körde till Tosteberga, parkerade vid ängarna. Den första morgonsolen sken in i nässlorna just bredvid bilen.Gick ut på ängen intill, ängssyran var som brunröd varm brand i morgonkylan.Ett tistelfrö hade parkerat på en ros, morgondaggen låg som ett smycke över.Hagtorn och tistel, två värdiga representanter för denna havsnära äng. Beundrar tistelns mjukhet en stund.Går förbi ett hagtornsträd.Kommer in i en skog av hasselbuskar mest. Någon har haft fest här, och ätit sig mätt.Träffar på en vriden individ. men det var ju inte det jag sökte. Stod still, lyssnade, spanade. Kommer det något meståg? Var är trädkryparen, hackspetten, eller haren? Ingenstans. Tyst. Spanar uppåt.......åååh! Ett tak av spindelväv, glittrande i allsköns färger där solen lyckas komma genom lövverket. Vilka konstruktioner, vilken vacker värld! som jag har alldeles för mig själv. Bygget ovan i sin helhet.Sen vet jag inte vad som hände. Här förbereds för fest! Glitter, girlander och stämning. Men egentligen såg jag inte det förrän bilderna kom upp på skärmen. Två bilder hade denna märkliga effekt. och det är jag tacksam för, för det var riktigt snyggt, lite psykedeliskt. Spindeln Lucy där uppe med sina diamanter.