Sista veckan i Oktober 2016

Då var jag ute på promenad med en vän, ner mot havet, över betesängarna. Han har varit artinventerare på växter, och är en sann vän och tillgång. Vädret var mittemellan, humöret gott. Ned till vattnet, upp till bilen, en enkel väg att gå. Naturligtvis strök jag genom "säkra" lokaler för fåglar som kungsfågel, större hackspett, trädkrypare m.m. Men det hade jag inte mycket för, en del dagar är som om det vanliga fågellivet evakuerats. 

Men nära bilen fanns denna lilla vän, som ännu inte rest. Som synes på bladen, är hassel en vanlig växt här. Fågeln skulle kunna vara en lövsångare. Halvvägs till havet stod en stor (för att vara denna art) solitär getapel, ett sällsynt vackert exemplar. Där var havet, genom buskarna skymtade denna häger, de brukar se mig och flyga iväg en bra stund innan jag ser dem. Således är det en ovanlig en, som satt i 3 sekunder och därmed kunde avbildas. Men fåglar utmed havet såg jag inga, vi gick längs med stranden, och jag spanade in i nötbuskarna in mot land med koncentrerad blick inriktad på möjliga hämplingar. Då, utan att den ringt mig och meddelat sin ankomst i förväg, kom plötsligt denna utifrån havet, och jag kunde inte se den förrän den passerat rakt över huvudet. Överraskning, minsann, men jag fick iväg 2 bilder. En örn är det med all säkerhet, och havsörn patrullerar området, det kan vara en sådan. De brukar vara måttligt skygga. Snygga klor åtminstone. Hej och adjö! säger örnen. Innan vi nådde bilen snurrade en glada över ängen. Sen bar det hemåt.

Vinterväxter

Det är ett begränsat antal växter att ta bilder på om vintern, men här är några från ett landskap som ofta är snöfritt. 

Svartvita varianter

De flesta bilderna har ni sett nyligen i färg, men somliga gör sig bättre i svartvitt, motivet blir tydligare så. Men alla blev inte bättre i svartvitt.

Denna blev ganska tydlig.Döden på stranden, eller gås som mött havsörn?Denna blev nog bättre i svartvit.Riktigt plask.Vågen blev ganska tydlig.Och här stänker det igen.Därunder bryggan hängde istapparna, under dem var havet.Stillsam avslutning.

Frost

När det var vintervecka här hemma, passade jag på att ta en liten promenad vid havet, det blev några bildserier. Startar med frost. Det gäller att passa på när det bjuds ute, vet ej när frosten återkommer i Skåne.

En färgmässigt nationalistisk startNyponen blir lite mer åt det danska hållet med rött och vitt, med det blåa i himlen mer åt Norge till.Naturen blir som en tavlaInfrusna havtornsbärHär med sol på. Och lavar, en växt som är grundläggande för livets uppkomst och fortbestånd på jorden. De kan ta kväve direkt ur luften, och sedan ge det till andra som behöver. Tyvärr gynnar inte vår livsstil dem. IsgubbeSom små julträd är grässtråna i isen.Ett fruset grässtrå.

Och i det tidigaste gryningsljuset flög fåglarna förförande fint

En morgon vid tiden som kan kallas tidig höst (just över noll grader), tog jag mig till havet i akt och mening att utforska de fotografiska möjligheterna, samt lägga det mjukaste balsam över själens väsen. 

Solen steg långsamt, nådde horisonten och kröp över densamma. Ljuset var närmast rosa, klart, och över havet drev lätta dimmor. Stillhet och tystnad rådde, förutom vågornas ljud (som låter precis som venernas brus när vi var foster, och har samma lugna rytm). Efterhand vaknade fåglarna, de flög mitt i det underbara, och till min förvåning gick det riktigt bra att ta bilder när de for förbi. 

En fiskmås var först, i det tidigaste blårosa ljuset flög den långsamt nog för att avbildas.Några gräsänder sträckte ut mot revet för frukost.Rakt mot solen flög de.En annan mås blev lite rosa.Och denna anka träffades av ljuset.Lite mer mot kanten var det inte lika ljust, men vackert ändå.Där ute är revet.Frukosten väntar. Fler ankor flög ut, och när de någon sekund ändrade riktning, blev det ett färgblänk i solljuset.På sin vanliga plats satt skarvarna, där de värmer sig och torkar upp.